Det amerikanska presidentvalet har nu avslutats, och Barack Obama har återvalts. Om detta kan man ha flera åsikter. Sådana har det också framförts en del i media, ofta tämligen irrelevanta. Detta inte minst då de avslöjar ett överdrivet intresse för det efemära och det personliga, och ett bristande intresse för det historiska och det strukturella. Kort sagt, att det ”känns” bra att USA nu har en mer mörkhyad president än tidigare är egentligen bara positivt om man samtidigt blundar för den politik han för.
Pest eller kolera – den amerikanska formen av demokrati
Man kan inledningsvis konstatera att USA egentligen inte är någon demokrati, om vi med detta menar något konkret snarare än en hypotes. Rent formellt kan amerikanerna välja sina politiker, men reellt finns det två stora partier som monopoliserar både kampanjbidragen och mediabolagens intresse. När bidragen kommer från samma storföretag är det ingen slump att både demokratiska och republikanska presidenter fyller sina administrationer med representanter från samma Goldman Sachs och samma militärindustriella komplex.
Detta innebär att i ett antal avgörande frågor finns det i praktiken endast kosmetiska skillnader mellan Obama och Romney, detta är förövrigt ofta frågor där det amerikanska folket inte är nöjda med den förda politiken. Man kan här nämna utrikespolitiken, där Obama stått för en mer krigisk linje än Bush, och också fört in nya inslag som drönare, utomrättsliga avrättningar och NDAA. Sammantaget har dessa inslag gjort gränsen mellan civila och militära mål högst diffus. Collateral damage definieras idag högst godtyckligt.
Man kan också nämna hur varken Obama eller Romney, till skillnad från amerikanerna i gemen, vill inskränka storbolagens möjligheter att påverka politiken, eller på allvar ta tag i den illegala invandringen från Mexico eller landets skulder.
Att Obama är lite mer positiv till samkönade äktenskap än Romney, eller har lite mer pigment, är mot bakgrund av ovan nämnda verkliga politiska frågor något man måste vara lågbegåvad för att betrakta som betydelsefullt. USA är en demokrati i långt gången rigor mortis, och det förändras inte av att statschefen är mörkhyad. Det kanske är tråkigt att samkönade inte får gifta sig, men det är aningen mer tråkigt att Libyen invaderats och förstörts som land. Det förstnämnda är en efemär symbolfråga, det sistnämnda en brutal politisk verklighet.
De politiska alternativ som trots allt fanns, bland annat Ron Paul och de gröna, marginaliserades effektivt av det amerikanska etablissemanget. Risken för ett angreppskrig mot Iran minskar något med Obama jämfört med Romney, men med Ron Paul hade risken i praktiken försvunnit helt.
Ett polariserat samhälle
Valet illustrerar också att USA är ett djupt polariserat samhälle. Det republikanska partiet är historiskt ett parti för euro-amerikaner, medan demokraterna blivit ett parti för minoriteter. Samtidigt har euro-amerikanerna, precis som svenskarna i Sverige, dolt sin dominans genom att förneka sin egen existens. Man är ett parti kopplat till euro-amerikansk dominans, men man har inte erkänt det explicit. Detta blir en gordisk knut när den demografiska verkligheten förändras, men är förklaringen till republikanernas kris och till mycket av det raseri som Obamas seger väcker inom delar av amerikansk höger. Det kommer framöver att bli intressant att se om republikanerna väljer att mer öppet beröra sin koppling till en viss etnisk grupp, eller om man lyckas attrahera afro-amerikanska eller latinamerikanska väljargrupper. De förra är ofta negativa både till invandring och kulturmarxism, Ron Paul lyckades i hög grad engagera de senare, så omöjligt torde det inte vara.
Mer troligt är dock att USA:s omvandling från republik till imperium fortskrider, det är i hög grad under Obamas regeringstid som verktygen för en smygande militärdiktatur blivit verklighet. Sådana verktyg är bland annat NDAA och behandlingen av ”whistle blowers”.
Diverse läsning
Assange: Reelected Obama a ’wolf in sheep’s clothing’
Top Five Signs of Capitalist Dictatorship in the Romney Campaign
Ron Paul resonates with Hispanic voters in Florida
Bibi’s bad bet: Netanyahu damaged political chances by backing Romney
Crooked Politics: Obama Lost in Every State With Photo ID Law
Trump: Obama Re-election Cause for ’Revolution’
Relaterat
Om skribenten: Joakim Andersen
