Musikgenren neofolk är av flera skäl intressant, bland annat då den uttrycker teman och atmosfärer med koppling till det genuina Europa. Ett intressant band i sammanhanget är argentinska Argentum, vars namn både kan kopplas till den alkemiska traditionen och till det sydamerikanska hemlandet. Det finns i delar av Sydamerika, parallellt med den populistiska strömning som representerats av bland annat Peron och Chavez, en högerradikal strömning med starka kopplingar till Europa och företrädare som Nicolás Gómez Dávila, Miguel Serrranos mytos, Nueva Germania och den betydande tyska diasporan efter Andra världskriget. I praktiken är gränslinjerna mellan dessa båda strömningar tämligen diffusa, vilket samarbetet mellan bland annat Peron och diverse landsflyktiga européer illustrerar.

We are very influenced from Julius Evola writings, and from F. Nietzsche too… But we think that traditionalism isn’t the only answer to the modern world, we also are very influenced by Marinetti’s futurism, anarchists like Hakim Bey, Troy Southgate or Hans Cany, and situationists like Guy Debord…We believe and support all types of counter-culture action.
– Argentum

Argentum knyter i hög grad an till europeiska teman och europeisk symbolik. Man citerar Nietzsche och Heidegger, man gör musik om kända namn som Corneliu Codreanu och Jose Antonio Primo de Rivera. Symboliken är den europeiskt imperiella, föga förvånande har man också betitlat ett album A new Rome is coming.

Min personliga favorit med Argentum är Alquimia. Musiken kombinerar en snabbare latinsk disciplinerad marschtakt och kör med en underton av långsammare, samtidigt hotande och explosiv karaktär, effekten är suggestiv och för tankarna till europeiska myter om sovande kejsare som väntar på att vakna när tiden är inne. Kombinationen av det latinska och det wotanska gör Alquimia till en givande bekantskap.

Intervju med Argentum på tämligen knagglig engelska

Relaterat

Werkraum – Der letzte jagd
Robert N. Taylor och Changes
Friedrich Hielscher
Wir Rufen deine Wölfe
Tatzelwurm
Blood Axis – The Hangman and the Papist
Death of the West
Solguru – Winglord: The Chosen One
Current 93 – Soft Black Stars
Solguru – Neofolk på uppgång
Neofolk – Von Thronstahl
Rimfaxe – Neofolk
Neofolk – Varunna
Gudomlig Komedi – Musik för traditionalister
Winglord – Heroica
Nordanvind – En spirande motkultur / Några sånger om Europa
Forseti

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.