Musikgenren neofolk överlappar på flera vis en högerradikal europeisk världsåskådning, även om musik normalt inte bör vara politiskt tendentiös. Affiniteterna rör bland annat sådant som intresset för europeisk historia och den ofta melankoliska eller tragiska grundtonen. Ett intressant band i sammanhanget är tyska Werkraum.

Bandet är den tyske musikern Axel Franks projekt, han har under åren också samarbetat med bland annat Robert N. Taylor från nordamerikanska Changes och med Sturmpercht. Både musiken och texterna uttrycker den tragiska världsåskådning Nietzsche beskrivit, en världsåskådning som accepterar tillvaron i sin totalitet och är genomgående för de indo-europeiska folken. I min personliga favorit, Der letzde jagd, uttrycks detta genom dialektiken mellan en monoton gitarr och återkommande trum- och trumpetinslag (mellan malande ktoniskt Blivande och blixtar av olympiskt Vara om man ska tillåta sig ett lite muntert ordval).

Intressant är att Frank i sin musikaliska gärning inte lider av beröringsskräck, och kunnat samarbeta med en i vänsterliberalernas ögon ”stämplad” gestalt som Taylor och tonsätta den tyske nationalrevolutionären Friedrich Hielschers dikt Wir Rufen deine Wölfe. Det förenande här är den hedniska aspekten, både Taylor och Hielscher är/var hedningar. Bildspråket är också det tilltalande och uttrycker en europeisk estetik. Musiken kan ibland närma sig det obegripliga sammelsurium av tutande och plinkande ljud som karaktäriserar en del mer experimentell neofolk, men sammantaget är Werkraum alltså en värdefull och givande bekantskap.

Relaterat

Robert N. Taylor och Changes
Friedrich Hielscher
Wir Rufen deine Wölfe
Tatzelwurm
Death of the West
Solguru – Winglord: The Chosen One
Current 93 – Soft Black Stars
Solguru – Neofolk på uppgång
Neofolk – Von Thronstahl
Rimfaxe – Neofolk
Neofolk – Varunna
Gudomlig Komedi – Musik för traditionalister
Winglord – Heroica
Nordanvind – En spirande motkultur / Några sånger om Europa
Forseti

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.