När det ännu fanns kopplingar mellan delar av vänstern och en radikal och genuin civilisationskritik var Ivan Illich ett välkänt namn. Illich var kritisk till sådana självklarheter som den moderna skolans välsignelser, den moderna sjukvården, tillväxt och bistånd. Även om han inte använde begreppet framstår han som en svuren motståndare till den nya klassens anspråk på att ”hjälpa” diverse förment hjälplösa grupper, från sjuka och analfabeter till människor från Tredje världen. Detta har sannolikt bidragit till att han idag inte är lika välkänd i vänsterleden, eftersom kopplingen mellan etablerad vänster och ny klass idag är än mer intim än den var på hans tid. Den moderna vänstern tycks idag oftast se det som sin uppgift att inordna nya grupper i systemet, genom att bibringa dem bland sådana välsignelser som utbildning, feminism och permanent uppehållstillstånd. Ivan Illich representerar då en avgjort obekväm ”misstankens hermeneutik”.
För den som är intresserad av en äkta, spännande och fruktbar civilisationskritik är Illich fortsatt av stort intresse. Ett exempel på detta är hans klassiska studie Gender, där han gör upp med ett flertal av den moderna världens myter.
Gender is something other and much more than sex. It bespeaks a social polarity that is fundamental and in no two places the same. What a man cannot or must not do is different from valley to valley.
– Illich
I likhet med Julius Evola menar Illich att den moderna världen skiljer sig på ett fundamentalt vis från alla andra samhällen. Till skillnad från Evola identifierar han skillnaden i det han kallar gender (jämför feminismens genus). Andra samhällen genomsyras av ”gender”/genus, det moderna samhället av ”sex”/biologiskt kön. Denna skillnad är fullständig, och svår att till fullo förstå för den som vuxit upp i ett samhälle präglat av den sexism Illich beskriver.
I set out to argue that the fight against sexism converges with efforts to reduce environmental destruction and endeavors to challenge the radical monopoly of goods and services over needs… economic shrinkage is the common condition for all three.
– Illich
Illich visar att i traditionella samhällen finns det ”män” och ”kvinnor” med egna sociala sfärer, i det moderna samhället finns det ”människor”, individer som kan ha två olika typer av könsorgan men i grunden är ”unisex”. I genderifierade samhällen har män och kvinnor sina egna områden, dessa kan variera mellan olika samhällen men gränsen återfinns i alla samhällen. Exempelvis kan kvinnor i vissa karibiska samhällen ha hand om handel, medan männen sköter hemmet, i andra samhällen kan det vara tvärtom. När nya arbetsuppgifter, redskap eller djur dyker upp i ett samhälle kan de också genderifieras på olika sätt, Illich tar som exempel hur åsnan när den kom till delar av Mexico blev ett djur som män hade hand om. Hans poäng är att i genderifierade samhällen finns en kvinnlig sfär och en manlig sfär, och gränsen mellan dessa överskrids endast undantagsvis (exempelvis vid katastrofer eller karnevaler). Dessa undantag tenderar dessutom att bekräfta regeln.
Relationen mellan dessa två sfärer betraktas i vår tid ofta genom glasögon Illich kallar ”sexistiska”, vilket innebär att man betraktar kvinnorna som förtryckta och diskriminerade. Illich noterar att detta i hög grad är en modern myt, hans poäng är att kvinnorna hade en autonomi inom sin sfär på samma vis som männen hade inom sin. Denna moderna myt tjänar till att få det moderna samhället att framstå som överlägset alla alternativ.
Exchange drives partners toward an ever clearer fit (homogeneity and not ambiguity) whose asymmetry therefore tends toward hierarchy and dependence. Where exchange structures relationships, a common denominator defines the fit. Where ambiguity constitutes the two entities that it also relates, ambiguity engenders new partial incongruities between men and women, constantly upsetting any tendency toward hierarchy and dependence.
– Illich
Illich noterar den radikala skillnaden mellan genderifierade och sexistiska samhällen. Det genderifierade samhället kan beskrivas med termen ambiguitet, manligt och kvinnligt är fundamentalt olika. Detta utesluter den kapitalistiska logik som kan beskrivas som utbyte, och som dominerar ett sexistiskt samhälle. Utvecklingen mot det sexistiska samhället är därför intimt knuten till den moderna kapitalismens framväxt, så länge ett samhälle är genderifierat finns det hinder på vägen till den utopiska tillvaro där människan är en produktionsfaktor.
Civilisationskritikern Illich kopplar det genderifierade samhället till ett tillstånd av självförsörjning, och det sexistiska/kapitalistiska till knapphet. Den mentala skillnaden mellan dessa tillstånd är avgörande. En traditionell bondefamilj i exempelvis det Mexico där Illich ofta verkade betraktar sig inte som ”fattig”, men i det moderna samhället är övertygelsen om fattigdom och knappa resurser utbredd. Illich betraktar det senare som något historiskt och skapat, något som fråntar människor och samhällen deras autonomi.
Illich beskriver också hur gender ersattes av sex efter en period han beskriver som ”broken gender”, i Europa sammanfaller detta ungefär med medeltiden. Illich spårar denna utveckling till den kristna kyrkans inflytande, och dess tendens att betrakta människan universellt. Här noterar han bland annat hur präster och inkvisitorer tenderat att överskrida gränsen in i hemmet, domus, och rentav in i sängkammaren. Under perioden av ”broken gender” förekom flera former av folkliga protester, bland annat i form av karnevaler där präster och lärare förlöjligades och i form av ”häxan” som historisk gestalt.
While under the reign of gender women might be subordinate, under any economic regime they are only second sex. They are forever handicapped in games where you play for genderless stakes and either win or lose. Here, both genders are stripped and, neutered, the man ends up on top… in this essay I have not tried to explain why society places the man on top and the handicap on the woman.
– Illich
Han visar också hur illa människor for när det genderifierade samhället gick under. En intressant tes han framför är att i en sexistisk ekonomi blir kvinnor alltid förlorarna. Detta avstår han från att förklara, han nöjer sig med att visa hur ”diskriminering” uppstår både i den formella ekonomin och i den ”skuggsektor” som bland annat omfattar hemarbetet. Så länge samhället bygger på tillväxt kommer sådan diskriminering att finnas, menar Illich, och kopplar därför kvinnokampen till kampen för miljön och mot tillväxthysterin. I ett samhälle som inte är besatt av konsumtion och tillväxt kan även diskrimineringen minskas.
Sammantaget är Gender en liten civilisationskritisk pärla. Illich perspektiv avviker så mycket från det vi är vana vid, samtidigt som hans argument är övertygande, att läsningen både är spännande och erbjuder ett flertal aha-upplevelser. Samtidigt är det värdefull läsning för den som är intresserad av särarts- eller komplementär feminism (likheterna med vissa av de Benoists resonemang är uppenbara). Illich visar hur moderna feminister normalt är barn av sin tid, och tänker i de termer som är vanliga i ett samhälle präglat av ”sex” istället för ”gender”.
A modern apartment comes out of the same kind of space for which garages are designed. It is constructed out of economic – that is, genderless – modules of space-time.. the apartment is a repository that serves for the confinement of people, who are considered fragile and dangerous.
– Illich
Den lilla boken innehåller många spännande tankar. Illich visar bland annat hur ”homosexualitet” som en särskild identitet snarare än mer eller mindre klandervärda handlingar först uppstår när samhället går från gender till sex. Han visar också övertygande hur omänskligt det är att bo i en lägenhet snarare än i ett hem, och jämför lägenheter med garage och liknande förvaringsutrymmen.
Samtidigt väcker Gender många frågeställningar, bland annat om vårt samhälle kan bli mer genderifierat än det är idag. Tendenser finns redan genom att män och kvinnor ofta väljer olika utbildningar och yrkesområden, dessa tendenser angrips dock häftigt av många feminister. Vad Illich visar är samtidigt att ett genderifierat samhälle inte nödvändigtvis är ett samhälle präglat av asymmetriska förhållanden mellan kvinnor och män, men att en del genderifierade samhällen är det.
Relaterat
Ivan Illich och välgörenhet som tvång
Om skribenten: Joakim Andersen
