På nyårsafton kan det vara på sin plats att summera året som gått. Motpolsbrodern Reaktion har med artikeln Från extremism till reaktion identifierat flertalet av de positiva tendenser och händelser som präglat 2010, detta inlägg kommer därför bara att nämna två positiva tecken i tiden.

Det första rör den nya, vetenskapliga antropologi som alltmer gör sig påmind i media. Utan särskilt mycket publicitet har vetenskapliga discipliner som humangenetik och intelligensforskning under flera år gjort rön som allvarligt utmanar det rådande egalitära och anti-hereditära konsensus. Nu har dessa rön nått en sorts kritisk massa, och blivit så spännande att det inte kan undvikas att de sakta men säkert når populärmedia. Under 2010 såg vi därför bland annat rön om kopplingen mellan genetik och kriminalitet, och tyske Thilo Sarrazin tog upp kopplingen mellan härkomst och IQ. Lika spännande, och potentiellt med minst lika stor sprängkraft, var upptäckten av neanderthalska gener hos dagens européer och de, till synes, mänskliga kvarlevor i Israel som kan komma att ställa hela den gamla ”out-of-Africa”-teorin på huvudet (och kanske innebära en renässans för det polyregionalistiska alternativet). Kopplat till detta är det växande intresse för historia vi sett under året, både med bilagor och artiklar i etablerade media och genom mindre omskrivna fenomen som släktforskning.

En tydlig trend under 2010, inte minst i filmens värld, kan sammanfattas med termen nostalgi. Människor längtar sig, även när de inte själva är explicit medvetna om det, kollektivt tillbaka till en värld som var mindre androgyn, mindre normlös, och mindre präglad av ”mångfald”. Dagens Nyheter-skribenten Helena Lindblad skriver om 2010 som ett filmår präglat av nostalgi här: Årets filmer frossar i det förflutna. Vad som bör tilläggas, då Lindblad inte har förmåga att analysera trendens egentliga betydelse, är att många av de nostalgiska filmer som gjorts också kan kopplas till europeisk mytologi och europeiska värden. Det gäller de verk av Tolkien som blivit mycket populära, det gäller också Narniaserien av C.S.Lewis. Det gäller i förbigående sagt också de filmer av Conanfigurens skapare, R.E. Howard, som utlovades inför 2010 men inte blev verklighet, liksom delvis Twilight-serien av mormonen och författaren Stephenie Meyer. Detta har tagits upp i det äldre inlägget Clash of the Titans som samtidsfenomen. För den som avvisar den primitiva historiematerialismen, och istället menar att förändringar i kulturen föregår förändringar i politiken, är detta lovande trender.

Intresset för vårt arv, i dubbel betydelse, växer alltså, även om det i Sverige ännu inte påverkar politiken. Men 2011 har goda möjligheter att bli ett år då vi flyttar fram våra positioner ytterligare. Avslutningsvis ett stort tack till läsare och Motpolare för året som gått, vi önskar er ett riktigt gott nytt år.

Äldre nyårsinlägg

Segervittring – tankar inför ett nytt decennium
2008 – att leva i spännande tider
Spännande tider 2008/2009
2008 i backspegeln

Relaterat

Clash of the Titans som samtidsfenomen
Twilight som samtidsfenomen
Post-moralisk paradox
Winter’s Bone

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.