Vi tillbringar den större delen av vår vakna tid på jobbet, men i media och det offentliga samtalet har våra erfarenheter från arbetet nästan ingen plats alls. Det finns ett fåtal undantag, som TV-serierna The Office och Extras, undantag som ofta blivit mycket populära. När människors erfarenheter försvinner från det offentliga samtalet är det ett problem för demokratin. Ett bra exempel på hur mycket information debatten förlorar får man på Merit Wagers blogg. Wager låter anonyma ”miggor”, anställda på Migrationsverket, berätta om sina yrkeserfarenheter. Många av dem är rädda för att framträda med sina riktiga namn, eftersom deras verklighet inte stämmer överens med den politiskt korrekta mallen.

”Miggor” är inte den enda yrkesgruppen som inte kan tala öppet om sina yrkeserfarenheter. Många av oss har privat stött på sådant som en polis som avslöjat att i ett vanligt ungdomsrån är det en invandrarungdom som rånar en svensk, gärna med tillägget ”om folk bara visste vad jag sett i mitt jobb skulle Sverigedemokraterna få egen majoritet”. På samma sätt kanske vi träffat en anställd på Försäkringskassan som berättat att antalet självmord hon stött på i sitt arbete är större än vad media känner till, eller en socialsekreterare som avslöjat att de mest hotfulla grupperna är nordiska narkomaner och vanliga människor från Mellanöstern. Vi kanske också har stött på en mörkhyad adopterad som avslöjar att araber han träffat bakom vår rygg hånskrattar åt de givmilda svenskarna.

Gemensamt för sådana erfarenheter är att de är av stort allmänintresse, och att ingen som har dem vågar träda fram med namn och bild i media och berätta om dem. Dagens blogginlägg blir därför en efterlysning. Har du erfarenheter som kan vara intressanta för andra att ta del av så är du välkommen att berätta om det i kommentarsfältet. Sitter du på mycket intressant information kan vi från bloggen maila dig för en kortare intervju. Givetvis kan du vara anonym.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.