Några av de mest illa sedda invandrargrupperna i dagens Sverige är sannolikt somalier och östeuropeiska romer. Detta är ur ett mer traditionellt perspektiv något oroväckande, då det rör sig om grupper som i hög grad bevarat traditionella och arkaiska seder och normer. De avviker därför tydligare från den senmoderna livsstilen, och provocerar därmed en befolkning som vägleds av en oförmåga att hantera olikheter och en vilja till assimilering. Dagens inlägg kommer därför att närmare betrakta den somaliska historien och kulturen som ett intressant exempel på ett traditionellt samhälle, i stil med de i sådana sammanhang mer uppmärksammade Tibet och Japan. Detta har inte nödvändigtvis någon koppling till den svenska invandringspolitiken, man kan respektera en kultur utan att vilja sekularisera dess medlemmar och utsätta det för brain drain.

Historia – imperialism och motstånd

Det som idag är Somalia har, i likhet med grannlandet Etiopien, en lång och fascinerande historia. Somalier har som handelsmän under sekler färdats över Indiska oceanen och nått Kina, landet har även pyramider och andra uråldriga spår av kontakter med bland annat Egypten. Somalierna kom tidigt att bli muslimer, bland annat eftersom profeten Muhammed fick en fristad i regionen och då handeln och kontakterna med muslimska araber senare var täta.

Under imperialismens era hotades det som idag är Somalia av de europeiska kolonialmakterna, och landet enades då av Mohammed Abdullah Hassan (1856-1920). Hassan var samtidigt en militär och andlig ledare, och var initierad i Saalihiya-orden. Hans stat kallades Dervischstaten, och bjöd kraftfullt motstånd mot britter, etiopier och italienare under många år. Bland annat chockades han av att de unga somalier som fostrades av kristna missionärer förlorade kontakten med sin klan och sitt arv.

Men efter sayyid Hassans död kom Somalia att inordnas i de europeiska kolonialväldena, och tvångsmoderniseras. Intressant kuriosa är att de etniska somalierna av italienarna sågs som rasligt överlägsna de andra afrikanska folk som levde bland dem. Även efter avkoloniseringen har Somalia dock dragits in i stormakternas spel, och påverkats av ledare med moderna ideologier. En sådan var den marxistiske generalen Siad Barre, som drog in landet i ett kostsamt krig mot Etiopien. Efter detta krig kollapsade Somalia i ett långt inbördeskrig, där bland annat amerikanska styrkor försökte intervenera.

Det statslösa Somalia har exploaterats av andra nationer, bland annat genom tjuvfiske och dumpning av avfall. Ur reaktionerna på detta har en omfattande piratverksamhet vuxit fram.

Andlighet

Somalia är ett intressant exempel på ett traditionellt samhälle inte minst genom religionens centrala ställning. Denna har präglats av sufism, ”dervischer” och religiösa ordnar. Man finner tre framträdande ordnar i den somaliska historien; Qadiriyah, Idrisiyah, och Salihiyah (där sayyid Hassan studerat). Många somalier är medlemmar i sådana ordnar, tareka, och det finns också många jamaa, religiösa samhällen vars medlemmar bland annat ägnar sig åt jordbruk och välgörenhet. Den nära kopplingen mellan den religiösa och andra sfärer märks bland annat genom att många klaner grundats av män som också varit invigda i någon tareka och betraktas som helgon.

Det finns samtidigt oroande, kvasimodernistiska, tendenser, där den islamistiska grupperingen al-Shabab å ena sidan bekämpar främmande ockupanter men å andra sidan även angriper inhemska folktraditioner som ”avgudadyrkan”. Bland annat ska de ha förstört gravar efter sufister som de ansett vara ”avgudar”. Detta har lett till fiendskap med mer traditionella sufister.

Klanväsende och aristokrati

Det traditionella Somalia är ett klansamhälle med aristokratiska drag. Vissa klaner, Samale, anses vara ädla och äga ett rent somaliskt arv. Hit hör de fyra stora klanerna Darod, Dir, Hawiye och Isaaq. Andra klaner har historiskt varit att betrakta som kastlösa, och ägnat sig åt mindre hedervärda sysslor (såsom magikerna i den lilla klanen Yibir och läderarbetarna i Madhiban). Äktenskap mellan dessa klaner och de ädla klanerna var historiskt något mycket illa sett, detta gäller också de ättlingar till afrikanska slavar som finns i landet. De aristokratiska klanerna har också länge dominerat landets politik och militär, även om detta förändrats under den kaotiska period som präglats av inbördeskrig.

Xeer

A person who violates someone’s rights and is unable to pay the compensation himself notifies his family, who then pays on his behalf. From an emotional point of view, this notification is a painful procedure, since no family member will miss the opportunity to tell the wrongdoer how vicious or stupid he was. Also, they will ask assurances that he will be more careful in the future. Indeed, all those who must pay for the wrongdoings of a family member will thereafter keep an eye on him and try to intervene before he incurs another liability. They will no longer, for example, allow him to keep or bear a weapon. While on other continents the re-education of criminals is typically a task of the government, in Somalia it is the responsibility of the family.

En intressant fråga är hur ett rättssystem kan upprätthållas i ett statslöst samhälle. Somalia kan beskrivas som en kritarki, alltså ett samhälle styrt av domare. Det juridiska system de upprätthåller kallas xeer, och har uppstått autonomt i regionen. Under den period då Somalia varit statslöst, har landet fungerat på grund av xeers starka ställning. Många anarko-kapitalister ser detta som ett inspirerande exempel på att ett samhälle kan fungera tämligen väl utan stat.

Värt att notera är samtidigt att detta inte är ett individualistiskt samhälle, utan att det mer bygger på andra organiska gemenskaper som klaner och religion. Intressant är i varje fall att xeer bygger på äganderätt, och snarare än straff bygger på kompensation genom böter. Man kan jämföra det med teorier kring naturrätt, liksom med äldre rättssystem även i Europa. När en person inte har råd att betala sina böter måste gruppen istället träda in, och när den tröttnar på det blir han istället fredlös.

Familj och könsroller

Intressant är också de somaliska könsrollerna, där de båda könen har olika funktioner och sfärer. Här kan inte minst nämnas seden att man inte skakar hand med, eller vidrör, andra medlemmar av det andra könet än den egna partnern. Detta gäller både män och kvinnor, men har i en svensk kontext ibland omtolkats till att handla om att män anser sig ”förmer” än kvinnor och därför inte kan skaka hand med dem. I själva verket handlar det om trohet mot den egna partnern, och bygger på samma traditionella världsbild som Julius Evola beskriver i Eros and the Mysteries of Love. I ett samhälle som accepterat ”öppna förhållanden” och sexuell marknadsföring riktad till barn kan detta givetvis vara svårt att konceptuellt greppa, detta gäller också tankegången bakom slöjan.

Samtidigt är det som kallas faraonisk omskärning, en omfattande könsstympning på flickor, mycket utbrett i Somalia. Det är en sed som har sitt ursprung i det faraoniska Egypten, och oundvikligen framstår som problematisk.

Sammantaget kan man i varje fall konstatera att det finns ett flertal intressanta traditionella samhällen, vart och ett anpassat till sin unika miljö, och att Somalia är ett av dem även om det idag hotas av politiska och kulturella trender från den moderna världen.

Relaterat

Andra perspektiv på de somaliska piraterna

Le Clèzio Öken

Att skaka hand med kvinnor eller inte

Mohamed Omar – Röda Nejlikans hemligaste hemlighet

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.