Antalet intressanta tänkare som på ett eller annat vis tillhör våra led är imponerande. Vi har tidigare tagit upp akademiker som den australiske professorn Drew Fraser och nobelpristagaren James Watson, och även kulturella aktivister som mer står utanför den akademiska världen, som BNP:s tidigare kulturansvarige, Jonathan Bowden.

En annan sådan intressant tänkare är den italienske professorn Claudio Mutti, född 1946. Mutti har beskrivits som en högerextremist som konverterat till islam, och detta innebär att man får läsa hans texter kritiskt. På hans hemsida, claudiomutti.com, hittar man dock även många intressanta och värdefulla artiklar. En del av dessa fyller syftet att visa att historiska högerradikaler också hade en positiv syn på islam som en allierad i kampen mot de anglosaxiska imperialismerna. Detta är korrekt, Mutti har också en del intressanta exempel på detta i artikeln om Mussolinis relation till islam, och i den engelskspråkiga samlingen med excerpter och citat som belyser Julius Evolas syn på islam. Man bör dock vara medveten om att Mutti här rör sig bortom vad som är fullt förenligt med en mer etniskt medveten världsbild, då han i en intervju tonar ner problemen med muslimsk immigration till Europa. Här går Mutti för långt. Islam kan i specifika situationer vara en lierad i kampen mot ”den nya världsordningen”, och alltför ensidig ”islamofobi” tjänar lätt den världsordningens intressen, men lierade bör respektera varandras exklusiva rätt till sina egna hemländer.

Professor Mutti bjuder dock även på annat spännande, såsom en artikel om Hyperborea, ”SS i Tibet”, och kompletterande kommentarer till Mauro Pasquinellis ”Förenta Staternas svarta bok”.

Ett minus i sammanhanget är språkförbistringen, professor Mutti skriver oförskämt nog främst på italienska. Detta är dock överkomligt, internet innehåller idag flera översättningstjänster, man kan till exempel söka på hans namn på google.se och där direkt få hans sida översatt till en knepig svenska.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.