Häromdagen tog vi upp genetikern Bryan Sykes och hans studier av de brittiska öarnas genetiska historia. Vi kommer idag att fortsätta med Sykes, och hans bok The Seven Daughters of Eve. För att slippa upprepningar förutsätts det att läsaren åtminstone ögnat igenom det förra Sykesinlägget.

De sju klanmödrarna

Som vi såg i den tidigare artikeln om Sykes identifierar han med hjälp av mtDNA sju förhistoriska kvinnor som de flesta européer kan spåra sin härstamning till. Baserat på var deras mtDNA idag är vanligast, och hur mycket det hunnit muteras, så gör han också kvalificerade gissningar om var och när de levde. Sykes gör också beskrivningar av hur deras liv kan ha sett ut, här rör han sig dock in på det skönlitterära området. Detta lyckas han inte alltid med.

Ursula

Klanmodern Ursula är den äldsta av de europeiska ”urmödrarna”, och Sykes spårar henne till det som idag är Grekland, för 45,000 år sedan. På hennes tid levde fortfarande neanderthalare i Europa, som närmade sig en ny istid. Av de moderna européerna är 11% direkta ättlingar till Ursula (på mödernet), men de är särskilt vanliga i västra Storbritannien och Skandinavien. Den cirka 9000 år gamla brittiske ”Cheddar Man”, som hittats så välbevarad att man kunnat identifiera hans mtDNA, tillhörde Ursulas klan. Fascinerande är att man kring dennes fyndplats hittat flera direkta ättlingar till honom.

Xenia

Klanmodern Xenia levde för 25,000 år sedan, då stora delar av Europa täcktes av tundra. Neanderthalarna hade dött ut, men det fanns rika byten i form av bland annat mammutar. Cirka 6% av dagens européer härstammar på mödernet direkt från Xenia. En del av hennes ättlingar rörde sig österut, och 1% av dagens indianer härstammar också direkt från henne.

Helena

Helena levde för 20,000 år sedan, när den senaste istiden var som bistrast. Stora delar av Nordeuropa täcktes av is, och människorna hade retirerat till Pyrenéerna och Alperna. När isen drog sig tillbaka, följde människorna efter, och Helenas klan är idag den mest spridda i Europa. 47% av dagens européer kan spåra sitt mtDNA till Helena.

Velda

För 17,000 år sedan var istiden fortfarande mycket hård, och klanmodern Velda levde i norra Spanien. Hennes direkta matrilinjära ättlingar utgör 5% av dagens européer. De är vanligast i västra Europa, men förekommer också bland dagens samer.

Tara

Tara levde ungefär samtidigt som Velda, men Sykes spårar henne till italienska Toskana snarare än Iberiska halvön. Hennes direkta ättlingar utgör mer än 9% av dagens européer. De är vanligast längs kontinentens södra och västra kust, och är särskilt talrika i västra Storbritannien och Irland.

Katrine

Klanmodern Katrine levde för 15,000 år sedan, i trakterna av det som idag är Venedig. Sykes låter sin skönlitterära ådra få fritt utlopp i beskrivningen av Katrines liv, och antyder att det var på hennes tid som européerna började utveckla sin relation till vargen/hunden. 6% av dagens européer tillhör hennes klan, så även ”ismannen” Ötzi som för cirka 5000 år sedan blev nedfryst i Alperna.

Jasmine

Till skillnad från de andra klanmödrarna levde Jasmine inte i Europa. Istället spårar Sykes henne till dagens Syrien (men för 10,000 år sedan), och kopplar henne till jordbrukets uppkomst i den regionen. Tidigare ansåg många forskare att jordbrukare från Mellanöstern mer eller mindre ersatte Europas fåtaliga stammar av jägare och samlare, men Sykes kan med sin genetiska arkeologi visa att så inte var fallet. Jägarstammarna övertog jordbruket, och den större delen av våra gener kan spåras till dem. Jasmines ättlingar utgör cirka 17% av dagens européer. De tog sig till kontinenten på två vägar. En följde kusten via Italien, Iberiska halvön och brittiska öarna, ända till Skottland. En annan följde de centraleuropeiska floderna.

Andra klanmödrar

Sykes spårar även klanmödrar i utomeuropeiska regioner. Dessa ger han namn som Latifah, Lalamika och Lamia (afrikanska), och han identifierar också mindre europeiska klanmödrar som Ulrike (vanlig i dagens Skandinavien och österut). Sykes använder också mtDNA för att studera varifrån de första polynesierna kom, och hur dagens japaner kan spåra sina anor. Bitvis är det rena detektivarbetet, och mycket spännande läsning.

Frågor

Läsningen av Sykes väcker dock många frågor som aldrig tas upp i hans böcker. En sådan är hur förhållandet mellan den fysiska antropologins rastyper och de olika klanmödrarna ser ut. Vi vet exempelvis att den litorida rastypen återfinns längs de europeiska kustlinjerna bortom England, och vi vet att det var samma väg som klan Jasmines och Taras medlemmar tog. Man frågar sig även om det finns en koppling mellan de typiskt nordiska rastyperna, som Hallstatt och Borreby, och klaner som Wodan, Ulrike och Ursula. Verkligt intressant är även frågan om proto-indo-européernas mtDNA och kromosom Y.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.