Med anledning av att Sverigedemokraterna skulle ha ett eget Förstamajtåg i Tomelilla, ställde Expressen webfrågan: Ska sverigedemokrater få demonstrera Första maj?

Det fascinerande är att klockan 09.33 på Första maj, så hade 20% röstat ”nej” (det vill säga 800 personer av 3980).

Denna inställning till andra människors yttrande-, åsikts- och mötesfrihet, sammanfattas förmodligen bäst med följande bild:

Varje totalitarianism har sin trogna kärna av nyttiga idioter, det är ett oföränderligt faktum. Men varje totalitarianism har samtidigt förmågan att framstå som något nytt (inte sällan genom att vända sig mot tidigare totalitarianismer), och även ett litet barn borde förstå att hotet mot frihet och civilisation i vår tid ser inte likadant ut som det gjorde för 60-70 år sedan. Hur det mer exakt kommer att se ut är svårare att sia om, men vad som kan sägas med säkerhet är att vår tids verkligt farliga totalitärer alltså inte kommer att hylla Hitler, eller tåga under hakkors. Mer troligt är faktiskt att de värden som de kommer att föra fram som ursäkt för att inskränka diverse friheter kan vara ”mångfald” och ”tolerans”. Embryot till en svans av nyttiga idioter på 800 personer tycks de i varje fall redan ha i så fall.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.