Nyligen tog Anark upp den polyteistiska/hedniska tidskrift vid namn Antaios som Ernst Jünger och Mircea Eliade drev tillsammans under 60-talet. Antaios lades ner 1971, men hade då redan haft ett varaktigt inflytande på Europas intellektuella hedniska återuppvaknande. Det var ett projekt som passade väl in i Ernst Jüngers bror Friedrich Georg Jüngers tanke att den enda möjliga framtiden för människorna var genom en allians mellan gudar och människor (detta bör inte nödvändigtvis tolkas bokstavligt). Släppte man teknikens och kapitalismens titaniska krafter lösa utan några hinder, så skulle mänskligheten och naturen gå under. Man behövde därför återfinna de sidor av världen som gudarna representerade/symboliserade, bland dem en poetisk inställning till världen och livet. Annars kommer motreaktionen från Gaia själv (FG Jünger skrev detta innan vår tids klimatkris). Eller, som Friedrich Georg uttryckte sig: ”…volcanoes can already be heard. The materialist assault on the world of principles, priests and heroes has not yet run its full course. The riposte will be at the level of the assault. Hesiod and the Edda are beckoning from out of the future.”

Tidskriften Antaios återföddes 1992, som språkrör för den belgiske filologen/språkvetaren Christopher Gérard och hans sällskap Société d’Etudes Polythéistes (Sällskapet för Polyteistiska Studier). Gérard räknar de komplimanger han fick för sitt arbete av den numera bortgångne Jünger till sitt livs främsta välsignelser. Sällskapet och tidskriften består av intellektuella hedningar.

Den europeiska hedendomen och hinduismen har som bekant gemensamma rötter i våra indo-europeiska förfäders tro, vilket gör att det finns likheter mellan dessa religiösa traditioner. Det är kanske därför ingen överraskning att en hinduistisk rörelse intervjuat Gérard om det nya Antaios. Intervjun återfinns här: Pagan Power in Modern Europe

Som helhet är det en läsvärd intervju för den som intresserar sig för pånyttfödd hedendom. Gérard beskriver kort hur Europa i hans ögon gått in i en ”post-rationalistisk” och ”post-kristen” epok, vilket ju påminner en del om den Nya högerns postmodernism. Gérard menar att detta skapat ett andligt och moraliskt tomrum hos européerna, som då enligt honom bör fyllas av hedendomen.

Han kritiserar också sådant som han ser som ohistoriska varianter av hedendom, särskilt då moderna ”häxor” som ser sig som en del av en längre tradition av häxeri, och wiccarörelsen som han ser som konsumistisk. Samtidigt påpekar han att ingen kan veta vad dessa trender kan leda till på sikt. Det som idag är oseriöst kan ibland utvecklas till något bättre. Inte minst om det har sunda förebilder, och det är där vår uppgift som samtida hedningar ligger.

Fotnot: Myten om den mordiske jätten Antaios och Herakles återfinns i korthet här: Antaios.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.