Etablerade media ägnar sig inte längre åt journalistik, om vi med ordet journalistik syftar på relevanta beskrivningar av viktiga händelser, och inte åsiktsförbud och hjärntvätt i makthavarnas tjänst. Antingen är de oförmögna att identifiera viktiga händelser, eller så är de ovilliga. I vilket fall som helst missar de att beskriva centrala delar av vår samtidshistoria.
Vi såg detta under kravallerna i Frankrike och vi såg det i kravallerna vid australiska Cronulla Beach. Vår tids ödesfråga är koloniseringen av Europa, och den etniska frågan, men media vägrar erkänna detta, och vägrar förstå vad det egentligen är som händer. De ger därför en begränsad och/eller felaktigt vinklad bild av de händelser som belyser vår tids ödesfråga, de händelser som kommer att finnas i morgondagens historieböcker när ”Miljonärerna” och ”FI” är glömda sedan länge.
Ett exempel på detta är den mycket sparsamma mediebevakning som kravallerna i karelska Kondopog fått. Kravallerna tas upp på ryska i Komsomolskaja Pravda, men en översättning till engelska finns här. Kravallerna följer ungefär samma mönster som de i australiska Cronulla:
The interethnic conflict began with a banal everyday row in the restaurant ’Seagull’. Late last Wednesday evening local residents were relaxing in this drinking establishment. According to witnesses, the barman made a remark to some guests. He was beaten and those responsible left the restaurant. An hour later a group of his conationals came to his support. A witness, Anton A., describes the situation;
– They came in two cars and with cries of ”Slash the Russian Swines!” and ”Allah Akbar!” they began to beat up the people in the restaurant, even though they had had no part in the conflict.
One Russian lad took off his teeshirt and offered to go ”One on one”, and he was stabbed with a knife. The blade of a huge knife entered his chest and came out under the shoulder blade. People were beaten up with all possible savagery – they deliberately broke people’s hands. According to a worker in the town morgue, one of the murdered had his ears cut off…
Detta demonstrerar tydligt hur koloniseringen av Europa, i detta fallet Karelen, går till på mikronivå. De grupper som koloniserar är beroende av att ses som skräckinjagande och livsfarliga, kort sagt måste de skaffa sig rejält med ”respekt”, vilket i det här fallet innebär att en förolämpning/utmaning måste bemötas med extremt våld. För att hålla urbefolkningen i ett tillstånd av skräck måste man även använda vapen, billaster med släktingar och angrepp på oskyldiga (vi såg samma sak i den ”libanesiska” hämnden efter Cronullakravallerna).
Men i Ryssland ledde det hela till en annan reaktion än i Australien, och för den delen en annan reaktion än vad som varit fallet i Sverige:
Although clashes, arson and fights were occuring in the town from the middle of the week, the culmination came on Saturday. A popular meeting of more than 2000 people took place, in which it was decided to demand of the authorities that all Caucasians be removed from the town, all trade be returned to Russian hands, and a popular militia be formed from veterans of the Chechen War. The protesters then proceeded to ransack the town market. Amusement arcades, market stalls, and finally the restaurant ’Seagull’, all belonging to Chechens were torched.
Detta är bland det närmaste en revolutionär situation vi sett i Europa på mycket länge, och ett tydligt exempel på det klassiska begreppet proletär rättvisa. Särskilt inslaget med en folkmilis bestående av veteraner från kriget i Tjetjenien är, oavsett vad man ha för åsikter om det kriget, uppseendeväckande. Det tycks också ha uppnått sitt syfte:
And, it is rumoured, Caucasians were hurriedly leaving Kondopoga.
Youtubes av dålig kvalitet finns på Skadilänken, liksom lite bilder.
Om skribenten: Joakim Andersen
