Vår indo-europeiska historia är en skattkammare av fenomen och arketyper, som i många fall överlevt in i vår tid, ofta i oväntade former. Ett sådant fenomen kan mycket väl vara den europeiska trollkarlshatten, som man idag mest ser på film och på enstaka gothare utan känsla för takt och ton.

Den höga hatten har dock anor från bronsåldern, och tycks ursprungligen ha varit gjord i guld och haft astronomiska symboler på sig, och använts för att förutspå himlakropparnas rörelser. Under denna tid användes den av präster eller magiker, som sannolikt ingick i ett övernationellt europeiskt skrå. Dessa guldhattar tas upp av den guldgruva för hedniska traditionalister som är Kulturorgan Skadinaujo här:

Europas Trollmen

Att det rör sig om en indo-europeisk tradition, och en tidig sådan, styrks av att man hittat liknande hattar (i detta fallet häxhattar dock) hos de östligaste indo-européerna, de såkallade tocharierna i nordvästra Kina.

Tochariska häxhattar

Avslutningsvis kan nämnas att Skadinaujo även har en förnämlig text om hären i det forngermanska samhället (det var minst lika mycket en religiös/sakral företeelse som en militär):

De Hellige Kor

Där finns en recension av en film om en grupp tibetaners kamp för att försvara den tibetanska antilopen mot tjuvjakt, alltså levande, grön traditionalism:

Vektere på fjellet

Där finns även en recension av en bok om svenska jätteträd och deras mytologiska betydelse, och även om Skadinaujo är på norska är det väl värt ett besök:

Svenska Jätteträd

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.