Som högerradikal har man en rik tradition och ett omfattande intellektuellt arv att förvalta och inspireras av. Bland våra många förgrundsgestalter kan nämnas en sådan fransk 1800-talsförfattare som Honoré de Balzac.Det är därför positivt att Balzac idag tas upp i en både lång och läsvärd artikel i Aftonbladet, av Maria Bergom Larsson.

Maria tar bland annat upp hur Balzac kritiserade kapitalismen, men även att han gjorde det ”från höger”. Balzac beskriver bland annat hur kapitalismen förvandlar de intellektuella och skapande klasserna till löneslavar, något han upplevt själv. Han beskriver i Bönderna, min personliga favorit, även den klasskamp som är en del av kapitalismen, men inte direkt från ett marxistiskt perspektiv. Det är dock sannolikt att Balzacs beskrivning av de människor som ligger bakom klasskampen är betydligt mer realistisk än marxisternas mer romantiserade syn på desamma.

Maria nämner också att Balzac, för att låna Evolas uttryck, inte bara visste vad han var emot utan även vad han var för. Mot ohämmad kapitalism ställde han därför Kyrkan och Monarkin som ideal, eller som Maria citerar honom från ett brev: "Monarkins principer är lika absoluta som republikens… Det är Folket eller Gud. Makten kan bara komma ovanifrån eller underifrån… Kristendomen är ett fullständigt system som går rakt emot människans depraverande tendenser, och absolutismen är ett fullständigt system för att undertrycka samhällets söndrande intressen. Båda två håller ihop. Utan katolicismen har Lagen inget svärd, och vi har bevis för detta i dag… Jag säger det med hög röst: jag föredrar Gud framför folket."

Hur som helst, Balzac är en givande och värdefull bekantskap, och Maria Bergom Larssons goda text står att finna här:

http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,859336,00.html

Mer Balzac här:

http://en.wikipedia.org/wiki/Balzac

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.