Ja, så heter en serbisk rapgrupp och en av deras låtar, om jag har förstått saken rätt. Jag såg just en mycket sevärd dokumentär, "The Weight of chains", som handlar om hur forna Jugoslavien föll samman. Jag återkommer om den filmen någon annan dag, men den visar hur landet bombades sönder och, så att säga, blev ”safe for exploitation”. Utländska intressen köpte upp industrin, bankerna, ja i stort sett allting för en spottstyver. Kort uttryckt: forna Jugoslavien söndrades och underordnades den amerikanska världsordningen, vilket i praktiken innebär att folket förlorar kontrollen över sitt land och en mycket liten grupp transnationella kleptokrater blir ännu rikare än de redan är och folket blir fattigt, maktlöst, och måste jobba hårt för en liten lön. Hur upplever Serberna den nya situationen? Känner de sig befriade? Uppskattar de systemet som marknadsförs som "demokrati"?

Att döma av följande text är många ungdomar i landet synnerligen desillusionerade. Videon har närmare 5 miljoner träffar och den är på sebiska, så det är nog inte så många icke-serbisktalande som lyssnar på den och det är antagligen inte så många serbisktalande över 30 som lyssnar på den heller. Det verkar inte att enkelt kategorisera gruppen politiskt. Men jag skulle säga att de är fullfjädrade sytemkritiker. Jag tror att en framtida förändring måste komma från de unga, det är därför jag lyfter fram dem. Videon börjar med att en politiker kidnappas i parlamentet. Här är en engelsk översättning av delar av texten som jag fann på nätet:

"This is not at all politically correct. Neither left nor right, but right to the flesh. Here you have no control, this is a mass reaction. What kind of man are you? Humiliated and afraid, you live without freedom.
They are the system, instructors, dogma, corruption, terror institution, repression kills, mafia, police, country of outlaws. They are the judges, we are the revolution. This is not our Serbia!"

(här är hela texten, om någon är intresserad)

Om skribenten: Joakim Fredriksson

Joakim är en glad man i sina bästa år. Inte nog med det, han är dessutom både vit, hetero och har en flerårig universitetsutbildning bakom sig. Han anlägger gärna ett normkritiskt perspektiv på samtiden. Är karriär viktigare än familj? Är konsumtion viktigare än andlighet? Är det klokt att göra marknadskrafternas varumärken till en del av sin identitet? Ska vi låta feminister som ogillar män bestämma vad manlighet står för? Ska vi låta globalister som helst vill avskaffa alla nationer bestämma vad som är svenskt? Hans svar på de här frågorna är nej. Istället för medias proffstyckare och kändisar vänder han sig till de stora tänkarna och poeterna för att få vägledning om vad som bör göras. Han skriver också gärna några ord om musik då och då.