Den svenske muslimen och författaren Mohamed Omar är en av vårt lands mest intressanta gestalter. Han var uppburen poet, författare och debattör, publicerad i de flesta större tidningar, men efter att han tog tydlig ställning för Gazas folk och framträdde som islamist vände etablissemanget honom på kort tid ryggen. Detta innebär dock inte att han når färre människor, exempelvis har hans blogg mellan två och tre tusen dagliga besökare. Han har fortsatt varit aktiv, bland annat genom al Qudsdemonstrationen för palestiniernas sak och genom sin nyligen utkomna bok Islamisten.
För mer bakgrund rekommenderas den koncisa självbiografiska texten Min berättelse, liksom Studiegruppen Aguélis manifest. I den debatt som förs kring relationen mellan Sverige och islam företräder Omar en ståndpunkt där det genuint svenska ses som näraliggande islam, och där intresset för det svenska arvet är framträdande. Sammantaget är han alltså en intressant gestalt, och dagens inlägg är därför en intervju med den svenske muslimen:
Du hade en framgångsrik karriär som författare, poet och skriftställare bakom dig när du trädde fram som islamist. Gradvis vände sedan det kulturella etablissemanget dig ryggen, även om samtidigt många respekterar dig för ditt beslut. Ångrar du ditt beslut?
Nej, jag blir bara mer och mer övertygad om att jag gjorde rätt. Det är en underbar känsla att tänka och skriva fritt. Den enda nackdelen är penningbristen. Man blir inte rik av att kritisera systemet. Den saken är klar. Och några islamiska medier finns inte i Sverige. Vi måste börja på ruta ett.
Efter din tid i etablissemanget, hur utbrett upplevde du att det var med hyckleri? Alltså människor som i grunden ansåg en sak men anpassade sig till en officiell linje?
Jag tror att det är väldigt utbrett. Alla vet vad man inte får tycka. Homosexualitet och Förintelsen är två heliga kor. Men heligast av det heliga är Förintelsen. Man är ond eller galen eller både och om man ifrågasätter den.
Vad fick dig att bryta med de regler som gäller för vad som får sägas och inte sägas i den offentliga debatten?
En lust och längtan efter att få tänka och tala fritt. Jag tröttnade på självcensuren. När jag läste revisionistisk litteratur blev jag dessutom övertygad om att Förintelsen var en bluff. En sådan stor upptäckt kunde jag inte hålla inom mig. Den är Västerlandets nya pseudoreligion. Man kan inte gå runt den som katten kring het gröt. Den måste kritiseras.
Vad fick dig att bli muslim?
Jag var kristen och ville följa Jesus, men upptäckte efter ett tag att muslimerna var mer kristna än de kristna. Islam är den mest hatade religionen helt enkelt eftersom det är den mest levande religionen. Jesus sade: "Saliga är ni när man förföljer er". Men det är få kristna idag som vill bli saliga på den vägen.
Islam har en bra balans mellan mystik och sociala regler. Jag kände också att jag som muslim kunde omfamna och respektera den kristna traditionen, men att jag som kristen inte kunde omfamna den islamiska. Islam är helt enkelt en mer inkluderande religion, med stor tolerans och respekt för andra religioner, vilket var något som attraherade mig.
Vilken av dina böcker är du mest nöjd med?
Den senaste, Islamisten, även om den innehåller en del korrekturfel. Mina diktsamlingar skrevs ganska hastigt och slarvigt och jag är inte helt nöjd med dem. De innehåller dock några guldkorn som står sig.
Har du några litterära eller andra projekt på gång i nuläget?
Jag har just blivit färdig med en intervjubok med Ahmed Rami. Hans fall är speciellt eftersom han satt fängslad för sina åsikter. Jag fortsätter också med min biografi om mästaren Muhammed (föh) och en ny essäsamling. Då och då tillkommer en ny dikt. Jag skriver en del tillfällighetsvers för mina barn på deras födelsedagar.
Vilka är dina favoritförfattare?
Jag är sherlockian. För förströelse läser jag Conan Doyle. Jag har flera favoritpoeter, som Tomas Tranströmer, Gunnar Ekelöf och Pär Lagerkvist.
Några personer som inspirerat dig?
Mästaren Muhammed (föh), Ivan Aguéli, Tage Lindbom, Khomeini och många andra.
Vad lyssnar du på för musik?
Beethoven är den störste. Jag tycker också om "Frösöblomster" av Wilhelm Peterson-Berger. Den påminner om mina somrar i Genvalla på Frösön. Min morfar hade en stuga där.
Om jag tolkar ditt projekt korrekt bygger det bland annat på en alternativ integration, där muslimer integreras i ett annat Sverige än det officiella, det liberala och politiskt korrekta (jag har själv berört något liknande med reflektioner kring "de två Sverige"). Vad finns det för värdefulla inslag man som muslim bör ta till sig i denna alternativa svenskhet?
Det finns flera frågor som är viktiga. Kritiken av feminism och jämställdhet, kritik av upplysningen och sekulariseringen, kritik av ränteekonomin, kritik av darwinismen, kritik av alkoholkulturen, kritik av konsumtionshysterin. Muslimer kan identifiera sig med denna kritik.
Den italienske traditionalisten Julius Evola utvecklar i Men Among the Ruins sina tankar kring valet av en tradition. Varje folk har då haft mer värdefulla och hedervärda episoder i sin historia, som man bör lägga tonvikten vid. Vilka episoder och inslag i den svenska historien ser du som mest värdefulla?
Det är svårt att välja ut en period. Jag tycker den svenska historien är full av lärdomar. Den berättar ju om hur vi blev dem vi är. Jag tror dock inte att vi kan återuppliva ett svunnet samhälle. Inget samhälle någonsin har heller varit perfekt. Vi är moderna och måste lära oss att leva med det. Får se hur länge det varar. Det kan ta slut ganska snart med tanke på miljöförstöringen och atombomberna. Som muslim ska man vara optimist. Jag försöker.
Vad kan islam bidra med till dagens svenska samhälle?
Det beror på vilket islam som vinner inflytande i Sverige. Det är stor skillnad mellan olika sätt att förstå islam. Men generellt kan man säga att islam vill avskaffa räntan, återställa den traditionella könsordningen, uppmuntra nykterhet och kyskhet, främja utbildning och forskning och stävja kriminalitet och otrygghet. Men det som islam framför allt har att erbjuda är ett heligt liv, där en människa kan leva i gemenskap med Gud. Man ska ha i åtanke att Sverige redan är ett ganska bra samhälle i jämförelse med många samhällen där muslimer är i majoritet. Att Sverige blir mer islamiskt betyder inte att vi ska härma något land i Mellanöstern. Sverige kanske till och med kan bli en förebild.
Om man som traditionalist är intresserad av islam, var och hur bör man då börja för att få bättre kunskap?
Det första man bör läsa är The Heart of Islam av Seyyed Hossein Nasr. Sedan kan man gå vidare och läsa The Vision of Islam av William Chittick.
Många svenska nationalister, inte minst i Sverigedemokraterna, anser att det är omöjligt att vara både svensk och muslim. Hur ser du på den frågan? Kan man vara svensk och muslim? Kan man rentav vara nationalist och muslim?
Kan man vara svensk och ateist är en mer berättigad fråga. Ateismen är ny i Sverige. Man kunde inte vara ateist i Sverige förr. Om man avföll från den lutherska läran blev man avrättad eller landsförvisad. Jag tycker att om man nuförtiden till och med kan förneka Gud och fortfarande kalla sig svensk, trots att svenskarna trott på Gud i alla tider, borde man rimligtvis kunna vara muslim och svensk, med tanke på att islam är ganska lika kristendomen, åtminstone mer lika kristendomen än vad ateismen är.
Kan man vara nationalist och muslim? Det beror på hur "nationalism" definieras. Islam uppmanar muslimerna att älska sitt fosterland, att vårda relationer till familj och släkt, och att känna till- och hedra sitt ursprung.
”Till Hans tecken hör ock himmlarnas och jordens skapelse och omväxlingen i fråga om edra tungomål och edert skiftande utseende; häri finnas sannerligen tecken för all världen.” (Koranen 30:22)
Bland de inslag i islamsk historia som väcker mest känslor idag återfinns förmodligen dhimmi-kategorin, slöjan och månggiftet. Hur ser muslimer på dessa fenomen?
Dhimmi betyder skyddade. Det är religiösa minoriteter som betalar skatt mot att de slipper göra militärtjänst. Jag tycker det är ett ganska bra system som garanterar viss autonomi. I Sverige idag kan man som muslim inte ha egna lagar mot att man betalar en skatt. Alla måste underkasta sig staten i allt. Men enligt dhimmisystemet så kan alltså religiösa minoriteter få en frizon. Enligt vad jag vet tillämpas inte detta system någonstans i den islamiska världen. Man följer i stället olika nytolkningar som bygger på att alla numera är medborgare och betalar lika mycket skatt.
Slöjan (eg. huvudduk) står för kyskhet och blygsamhet. Att inte täcka sitt hår är en synd i religiös mening, men inte alla menar att det ska vara brottsligt i juridisk mening. Det är inte heller den största synden, även om det blivit en symbolfråga på senare tid. Det är t ex en större synd att baktala sina medmänniskor.
Min mormor och morfar kom från Alsenbygden i Jämtland. I Alsen en sockenbok (1982) läser man följande under rubriken "Huvudbonader":
"Att visa sitt hår ansågs oanständigt och i bouppteckningarna förekommer en rik flora av plagg, som väl användes i vardagslag och i enklare sammanhang för att skyla håret. Bindmössan var ett högtidsplagg och bars till högtidsdräkt." (s. 61)
Profeten införde inte månggifte. Det fanns redan. Vad han gjorde var att begränsa månggiftet och införa strängare villkor. Månggiftet har aldrig varit idealet i islam. Idealet är en man och en kvinna. Men månggiftet var en möjlighet.
Månggifte fanns också i Norden. Om du slår i Vikingatidens ABC (Statens historiska museum, 1995) under rubriken "Familj" hittar du följande:
"Liksom övriga germanfolk praktiserade man i Norden engifte ehuru månggifte tycks ha varit tillåtet. Ett par runstenar (Uppinge, Sö 297; Tuna bro, Ög 228) lämnar upplysningar, som visar att rika män kunde ha flera lagliga hustrur."
Månggifte är som sagt enbart tillåtet, och inte uppmuntrat. Därför är det upp till det folk som träder in i islam att bestämma vilken typ av familjeförhållande de önskar sig. I Afrika har man exempelvis även efter islams ankomst praktiseras månggifte medan det varit högst ovanligt på Balkanhalvön.
Hur är synen på nationer och nationalism i islam?
Det beror helt på hur man definierar nationalism. Nationalstaten fanns inte på 600-talet. Man ska känna till sin härstamning och får vara stolt över den. I Koranen och hadith talas om etniska grupper, om araber och perser, om etiopier och greker. Det talas om att Gud skapat olika folk och språk för att vi "ska lära känna varandra". Jag tycker att det ska finnas stor lokal autonomi, men att muslimska länder ska samarbeta så mycket som möjligt över nationsgränserna för att bättre kunna motstå våra fienders angrepp.
Hur är synen på invandringspolitik i islam?
Profeten var själv flykting i Medina. Han fördrevs från sin hemstad. Några av hans lärjungar reste till Etiopien för att undgå förföljelser. Man ska ta emot flyktingar och behandla dem väl. Man ska vara generös. Men gäster ska dessutom uppföra sig väl och vara tacksamma. Ingen kan kräva att bli gäst hos någon annan. Då är man fräck.
Det finns några muslimer som inspirerat mig genom sina tankar om bland annat social rättvisa, dessa är Libyens ledare Qadafi och den iranske ayatollan Khomeini. Du tycks ha en särskild relation till Iran. Vill du utveckla hur det sociala trygghetssystemet fungerar i Iran?
Iran är ett relativt fattigt land. Granne med Afghanistan, Pakistan och Irak. Det fungerar dock någorlunda bra med tanke på dess förutsättningar. Vårt system i Sverige är betydligt bättre. De flesta muslimska länder är U-länder och vi har nog inte så mycket att hämta där.
Islam tycks ha bevarat den negativa syn på ränta som tidigare även präglade kristendomen. Hur fungerar detta rent praktiskt?
Tyvärr tillämpas inte ränteförbudet ordentligt. Man försöker hitta sätt att kringgå förbudet. Men förbudet finns där trots allt och andra organisationer verkar för en mer strikt tillämpning. Dessa vill till och med avskaffa papperspengar och ersätta dem med guld och silver.
En bok som jag funnit mycket givande är Man and Nature av den iranske skriftställaren Seyyed Nasr. Nasr beskriver kopplingen mellan den moderna sekulariseringen och hur en natur som förlorat sin gudomliga karaktär också exploaterats på allt värre vis. Hur ser man i islam på den rätta relationen till naturen? Är den ekologiska aspekten vanlig i islamisk analys av liberalism och sekularisering?
Jag tror att det finns ett större miljömedvetande i väst. Muslimska länder finns för det mesta i Tredje världen och som du vet så prioriterar man miljön lågt i sådana länder. Jag tror att muslimska länder har mer att lära av väst om miljöhänsyn än tvärtom.
Seyyed Hossein Nasr har onekligen en poäng i att en syn på naturen som "Guds tecken" inbjuder till vördnad och minskar risken för överexploatering.
Du har ibland kallats antisemit, eftersom du kritiserat Israels behandling av palestinierna. Hur ser du på judar, och hat mot folkgrupper?
Jag kritiserar inte judar såsom ras, utan endast deras åsikter och handlingar. Judefrågan är särskilt viktig för en muslim eftersom det är judar som ockuperar Palestina och som använder sin makt över medierna i väst för att demonisera islam.
Hur ser du på den franske antisionisten och komikern Dieudonnes politiska projekt Parti Anti Sioniste?
Det är helt klart ett lovvärt projekt. Vi borde göra något liknande här. Men just nu finns inte resurserna. Man får rätta mun efter matsäcken.
Avslutningsvis, stort tack för intervjun.
Om skribenten: Joakim Andersen
