Avanti Ragazzi di Buda är en kärlekssång. Den skrevs av en anonym italienare för att minnas den ungerska revolutionen mot Sovjetunionen 1956. Nationalister brukar aldrig vara så hårda på det där med upphovsrätt eftersom de inte drivs av kommersiella skäl och kanske är det anledningen till att författaren är okänd.
John började lyssna på Avanti Ragazzi di Buda efter att Henrik Hanell från Passningen hade skrivit om den i en artikel om politiskt inkorrekta fotbollsfirmor. Det var kärlek vid första ögonkastet när han lyssnade på låten. Den var fylld av vemod, sorg, längtan, drömmar och samtidigt en oändlig stolthet.
Redan innan hade John lekt med tanken att skriva om den ungerska revolutionen och tillsammans med Lilou förberett text och melodi för Free Woman. Men Avanti Ragazzi di Buda fortsatte att jaga honom. Den anonyme författaren som upplevde hur Centraleuropa krossades under tyngden av Sovjetunionens larvfötter och samtidigt fick se västra Europa förvandlas till ett gigantiskt köpcentrum vävde in sina tankar, rädslor och förhoppningar i den vackra texten.
Vi får följa en ung ungersk pojke eller flicka som slåss mot ockupationsmakten och hur USA vänder ryggen till. Ensamma återstår ingenting annat än att fly och bida sin tid. En dag ska motståndet återkomma till Ungern. Låten är en vacker allegori över kärlekens och mytens återkomst till världen efter sekel av kommersialisering och politisering av snart sagt varje aspekt av människans liv.
Därför var det roligt för oss att göra en ny version – om än skriven på tio minuter, inövad tre gånger och inspelad med mobilkamera – som flyttar skådeplatsen från Ungern till Europa och USA, och som har en engelsk text. Det är en ”försiktig modernisering” av låten om man så vill men det är också en hyllning till den författare som ursprungligen skrev låten om ungrarnas mod och längtan efter frihet.
För John var det dessutom en dröm som uppfylldes när han äntligen fick höra den vackraste kvinnan i världen sjunga den vackraste låten i världen.
Med önskan till Motpols läsare om en mycket god revolutionsvår.
Lilou & John