AGERE CONTRA (utgiven på Hägglunds förlag) innehåller flera texter av Bo I. Cavefors på temat konservativ revolution. Följande text är hämtad ur kapitlet Anarken som överlevnadsexpert. Ernst Jünger.

Jünger lyfter krigets verklighet till högre medvetandenivå än vad mindre reflekterande författare lyckats med. Han ser kriget inte endast som ett skeende i tiden utan som saldot av människors kollektiva medvetande. Samtidigt som han fasar inför krigets obarmhärtighet menar Jünger att det är människans öde att tvingas uppleva rädsla. Den tyske sociologen och historikern Norbert Elias hävdar i en essä om krigsbejakande litteratur under Weimarrepubliken, att Jünger förhärligar statens roll i krigets mordiska handling. Så förhåller det sig naturligtvis inte. Att soldatliken, smärtan och stanken förstärker människors medvetande är inte, som Elias hävdar, resultatet av officerares och soldaters lojalitet utan förutsättningen för att officerare sätter sina egna liv på spel och kräver manskapets lydnad. Jünger bekräftar att soldaten känner tillfredsställelse av att döda en fiende. Kamratskapet intensifieras med hjälp av droger och alkohol för att soldaten ska orka ta sig fram genom alla ohyggligheters barriärer. Kriget är för officerare och soldater ett över alla sinnestillstånd härskande rus, ett opium, en drog människor behöver, längtar efter och till slut kropp och själ kräver för att överleva. Krigets karaktär och dess förutsättningar har därvidlag inte ändrats sedan urmänniskornas tid. Arbetare och borgare i moderna industrisamhällen är som tidigare årtusendens undersåtar villiga att glömma sin civilisatoriska uppfostran för att bekämpa den fiende som hotar deras existens. Mot externa krav och mot existentiell ofrid försöker soldaten bevara sin moraliska integritet samtidigt som han försvarar hustru, barn och fosterland. Kriget är fruktansvärt men inte något man får skygga inför. Denna moralism är emellertid väsensfrämmande för många tyska författare som bearbetat erfarenheterna från kriget 1914-1918; humanisten Erich Maria Remarque menar i romanen Im Westen nichts Neues (1929) att soldaten är krigets offer även om han tillhör segrarna och själv överlever.

Illustration: Carsten Regild

Om skribenten: Patrik Ehn

Patrik Ehn är en svensk folkbildare och opinionsbildare. Han är utbildad vid Uppsala universitet och har en filosofie kandidatexamen med kulturgeografi som huvudämne. Tidigare var han gruppledare för Sverigedemokraterna i Göteborgs kommunfullmäktige och Västra Götalands regionfullmäktige. Ehn satt även med i partiets centrala valberedning och representerade Sverigedemokraterna i Kyrkomötet. Därmed betraktades Ehn som en av de ledande företrädarna för sitt parti. Patrik som tidigare varit bosatt i Tyskland, har ett stort intresse för den konservativt revolutionära idéströmningen som var rådande där för hundra år sedan. Patrik Ehn har också studerat internationella relationer och skriver gärna utrikespolitiska betraktelser, både om Centraleuropa och Sydafrika där han vistats under långa perioder.