Sjungom studentens lyckliga dag

Historia, Kultur, Musik, Rekommenderat

Den svenska studentexamen avskaffades egentligen 1968, men av tradition har dagens gymnasieexamen fått bära samma namn, eller kort och gott ”studenten”. Samma år brände vänsterradikala studenter i Lund sina studentmössor då de ansåg att denna traditionsrika huvudbonad var en symbol för klassamhället. I själva verket är det tvärtom så att den vita mjölnarmössan var ett sätt för 1800-talets patriotiska studenter att demonstrera sin klassöverskridande nationalism. Den högborgerliga huvudbonaden var vid denna tid hatten. 1864 infördes i Sverige studentexamen vid högre läroverk och efter det nordiska studentmötet i Uppsala 1875 fanns snart den vita mössan med blågul kokard på var students huvud.

Själv tog jag studenten en fredag i juni 1986 och på måndagen väntade militär inryckning på I 16 i Halmstad. I 16 var då förkortningen för Hallands regemente, ett infanteriförband som lades ner 14 år senare. I 16 delar för övrigt den militärhistoriska förkortningen med ett av de jaktflygplan som utvecklades av den sovjetiska designbyrån Polikarpov.

Veckorna innan jag och mina klasskamrater tog studenten tog vi alla tillfällen i akt att sjunga Studentsången. Själv gick jag samhällsvetenskaplig linje, men eftersom jag läste tre främmande språk så hade vi mycket gemensam undervisning med humanisterna. Kulturhistoriskt intresserad som jag var upptäckte jag snart att Studentsången hade en andra vers. Om du är en av de unga svenskar som tar studenten nu i dagarna så sjung gärna denna bortglömda andra vers med text av Herman Sätherberg och musik av Prins Gustaf, även kallad Sångarprinsen.

Svea vår moder hugstor och skön,
manar till bragd som i fornstora da’r,
vinkar med segerns och ärans lön,
med den skörd utan strid man ej tar.
Aldrig slockne då
känslans rena brand,
aldrig brista må
vår trohets helga band,
så i gyllene frid som i strid.
Liv och blod för vårt fädernesland!
Liv och blod för vårt fädernesland!
Hurra!