Michael Holm och "Udda Eros"

Okategoriserade

Idag vill Solguru påminna om det inte så glada 70-talet. När ”gayrörelsen” inte var chic, utan radikal (och ärlig), och när det här med att knyta pedofili till homosexuellas rättigheter inte var högerextremisters jobb, utan gayrörelsens eget.

Boken Udda Eros (Bokförlaget Robert Larson, 1971) framställs inom inte minst den akademiska världen lite nu och då som en ”viktig” bok. Vill man hitta den gör man trots det nog bäst i att söka antikvariskt, för RFSL är nog inte så intresserade av att marknadsföra den i dagsläget. Författaren, Michael Holm, anses dock ha varit en viktig aktör inom den homosexuella aktivismens område – inte minst är han känd som grundare av tidningen Revolt, som numera inte längre ges ut. Tidningen QX skriver om aktivisten Michael:

”Michael grundade tillsammans med sin man Geurt Holm (Sthaal) förlaget Revolt Press. Tidningen Viking blev deras första som gavs ut från Teckomatorp i Skåne 1969. Tidningen bytte i början av 70-talet namn till Revolt (mot Sexuella fördomar). De två var aktiva i den internationella gayrörelsen och var med att lansera bland annat Tom of Finland för en bred publik. De startade och gav även ut erotiska tidningar som Killen (Zum Spass i Tyskland), Toy och Mr S/M. På 80-talet gav de ut tidningen Magasin Gay med Dodo Parikas och Jon Voss som redaktörer. Revolt var det viktigaste gaymediat under 70- och början av 80-talet. Michael Holm blev en ledande aktör och talesperson för den svenska gayaktivist-rörelsen och förärades bland annat Rosa Rummets kulturpris. Förlaget fanns huvuddelen av sin tid i Åseda i Småland. I juni 1986 gavs sista numret av Revolt ut. ”

Efter att ha bläddrat lite i ”Udda Eros” kan man se det gamla vanliga. Det var möjligen lite ovanligare då boken gavs ut 1971, men för oss som lever idag är det inte mycket överraskande. Ett totalt fokus på sexualiteten som identitetsskapande funktion, ressentimentsbetingad kverulans inför samhällets förtryck (som tolkas som ett förtryck av den egna personen, inte som ett socialt betingat inskränkande av en begränsad del av det egna beteendet). Och, naturligtvis, en naiv och inte så lite patologisk romantisering av sexualitet som oproblematiskt egenvärde. Men någon längre analys känns inte relevant – riktigt intressant blir det först framåt slutet av boken. Så här fick man skriva vid 70-talets början utan att det ens idag fått någon nämnvärd inverkan på ikonstatusen inom gayrörelsen. Ur kapitlet ”Andra spännande saker ” (s. 78-79):

En grupp som har det ännu mycket svårare än de homosexuella att finna en partner, är pedofilerna. De som älskar barn sexuellt. På dem ligger ett fruktansvärt samhälleligt tryck. Ändå är det i alla kulturer vanligt att vuxna känner sexuellt för barn. I vår kultur finns det många, som undviker kontakter med barn, för att slippa bli oroade. Det sitter så djupt rotat i oss att barn skulle ta skada av intim fysisk kontakt med vuxna. Ändå finns det inga bevis för att det är så. Vi vet att barn kan bli chockade av närmanden. Men vi vet också, att barn som uppfostrats med en naturlig sexualsyn, inte blir chockade. Ett barn kan naturligtvis bli skadat om en vuxen man försöker inleda ett regelrätt samlag. Men kärleken kan ta sig många andra uttryck. Är den skadlig då också? Det är är fortfarande tabubelagt område och vårt samhälle har inte kommit så långt att man kan bedriva någon förutsättningslös forskning. De fall man sysslar med är de kriminella, överfallen. Som om man skulle studera man-kvinna-förhållanden bara med utgångspunkt från våldtäkter.

Vanligare än den rena pedofilin tycks kärleken till mycket unga män och kvinnor vara. Kärleken till den nyväckta pubertetsungdomen. Drömmen om oskulden och det oskyldiga i människan. Ett behov av att beskydda sin partner, ibland förvillande likt moders- och faderskänslor.

Även för människor med den här läggningen är det fortfarande så gott som omöjligt att utveckla någon kärlek i vårt land. En del reser till sydeuropa eller nordafrika på semester för att få en kort tids glädje med en ung människa. Föräldrarna där nere ser ofta av ekonomiska skäl gärna att sonen eller dottern blir försörjd och omhändertagen för en tid. Det finns många munnar att mätta ändå. Det finns många exempel på turister, som tagit hand om fattiga ungdomar och hjälpt dem till en harmonisk utveckling och bättre ställning i livet. Det finns också många exempel på turister, som betraktat sina unga partners som prostituerade, och skadat dem med fagra löften, som aldrig infriats.

I flera nordeuropeiska länder händer det numera att föräldrar har en friare syn på sina könsmogna barns förbindelser och inte ingriper i dem. Därför att de ser att förhållandet har en positiv inverkan på deras barn. De vet att ett sexuellt förhållande, liksom andra förhållanden, kan medföra skador. Men att chanserna är så mycket större att förhållandet ska visa sig värdefullt.”

Så lät det då. Frågan är vad som har ändrats i RFSL:s ideologiska grundvalar sedan dess. Vilka insikter som nu drivit förbundsledningen till att ta okvalificerat avstånd från den här typen av idéer – om man ens gör det. QX har inga problem med att publicera texter av Michael Holm, i alla fall. Det känns som att lusten att be om ursäkt för eventuell ”homofobi” inte är på topp just idag, i alla fall.

Annat:
RFSL och synen på sexualitet
Sexualmoral