4 januari, 2020Definitionen av samhällets avgörande konfliktlinje skiljer sig åt mellan olika grupper och miljöer. Det kan handla om en mer eller mindre föränderlig höger mot en muterande vänster, det kan handla om ”TAN” mot ”GAL”. En fruktbar infallsvinkel erbjöd Joseph Sobran (1946-2010) i essän Pensees – Notes for the Reactionary of Tomorrow. Sobran var under större […]
1 januari, 2020De senaste åren har bevittnat en lovande utveckling, där libertarianer och annan höger närmat sig varandra. Att neoreaktionärerna i hög grad bestod av libertarianer var ett uttryck för det, detsamma har gällt många i den alternativa högern. Exempel på tendensen i Sverige är radio bubb.la och Allmogens. Det hela är inte något alldeles nytt, libertarianer […]
29 december, 2019I The Strange Death of Marxism beskriver Paul Gottfried hur det franska kommunistpartiet gick från att på 1970-talet ha en internkultur där ”comments about women and family life heard at party meetings would have befitted a gathering of pre-Vatican Two Catholics” till att mutera ”into a radicalizing cultural force allied to state power”. Kommunistpartierna blev […]
1 december, 2019De ideologier som dominerade 1900-talet och det tidiga 2000-talet framstår ofta som politiska religioner, en form av sekulära kulter. Om detta har flera högertänkare haft mer eller mindre givande saker att säga, bland dem Donoso Cortes och Carl Schmitt, en annan värdefull bekantskap i sammanhanget är statsvetaren, historikern och politiske filosofen Eric Voegelin (1901-1985). Ansatsen […]
26 november, 2019Bland 1900-talets högertänkare intar Carl Schmitt (1888-1985) en central plats. Hans tankar kring det politiska var så insiktsfulla att även marxisterna, som saknar en sådan, tvingats anamma hans terminologi. Det handlar då främst om vän-fiende-distinktionen och suveränbegreppet, som tagits upp av moderna marxister från Mouffe till Agamben. Detta trots att han under Andra världskriget var […]
22 november, 2019Carl Schmitt (1888-1985) var en av 1900-talets främsta politiska tänkare, en oundgänglig bekantskap för alla som vill förstå sin samtid. Bland hans senare verk finns The Theory of the Partisan, byggt på föredrag han höll 1962. Det är på samma gång en historisk studie av partisanen, eller gerillakrigaren, som fenomen och ett stycke kulturkritik. Partisanen […]
21 november, 2019Carl Schmitt (1888-1985) var en banbrytande politisk och juridisk teoretiker, känd bland annat för begrepp som det politiska, vän-fiendedistinktionen, nomos och Grossräume. Han skrev om parlamentarismens kris, om partisaner och om relationen mellan hav och land. För den som vill förstå sin samtid är han fortfarande oundgänglig, han har lästs av allt från vänsterteoretiker som […]
18 november, 2019Tema I en lika välformulerad som tänkvärd passage om kunskap och sanning skriver den franska filosofen Simone Weil: Ett barn lär sig en geografiläxa för att få ett bra betyg, eller för att lyda lärarens befallning, eller för att glädja sina föräldrar, eller för att det finner ett slags poesi hos de främmande länderna och […]
13 november, 2019Japansk kultur och historia har länge utövat en särskild dragningskraft på många européer, inte minst sådana européer som har en känsla för det traditionella oavsett om det handlar om estetik eller ideal. Det finns en släktskap mellan de båda eurasiska extremerna, uttryck för det är likheterna mellan den japanska samurajen och den europeiska riddaren liksom […]
7 november, 2019När man vill förstå vad som egentligen äger rum i det moderna samhället kan man låna begrepp och perspektiv från många olika vetenskapliga traditioner. Ekonomi och biologi är populära val i den samtida högern, men även antropologin kan vara av betydande värde. William Buckner är evolutionär antropolog, han skriver även på bloggen Traditions of Conflict. […]
1 november, 2019På alla helgon minns och hedrar vi de vi älskar och saknar. Det kan då vara givande att bekanta sig med våra förfäders världsbild och deras syn på de döda. Historikern Claude Lecouteux, professor vid Sorbonne, beskriver detta i The Return of the Dead – Ghosts, Ancestors and the Transparent Veil of the Pagan Mind. […]
10 oktober, 2019Under medeltiden trodde man på existensen av varulvar, häxor, drömresor, féer, gengångare och skyddsänglar. Alla dessa väsen och fenomen var i själva verket uttryck för en och samma världsbild, en världsbild med uråldriga rötter. Den utforskas av Claude Lecouteux i boken Witches, Werewolves and Fairies. Lecouteux är professor i medeltida litteratur och civilisation vid Sorbonne, […]
8 oktober, 2019Den moderna världen kan beskrivas som förlusten av hem och härd. Där våra förfäder hade hem har vi istället ”bostäder”. Hemmet var kopplat till en specifik ätt, med traditioner, konsthantverk och övernaturlig mening. ”Bostaden” är i jämförelse ett massproducerat, oskönt och utbytbart bruksföremål. Man frestas instämma i Adornos dom över den moderna bostaden, ”the newly […]
5 oktober, 2019J.R.R. Tolkien avsåg med Silmarillion ge England en mytologi lik Kalevala och bröderna Grimms sagor, något han lyckades väl med. Idag känner de flesta engelsmän, och européer, till Härskarringen. Alver, orcher och hober tillhör allmänbildningen. Tolkiens mytos innehåller flera helgjutna och vackra språk, en intrikat och meningsfull historia, geografi och antropologi. Det monumentala Gesamtkunstwerk som […]
23 september, 2019När vänstern idag ska sammanfatta sin syn på förhållandet mellan nation och klass händer det att en och annan citerar det kommunistiska manifestet av Marx och Engels, ”arbetarna har inget fädernesland”. De skäggiga herrarnas syn på saken var egentligen något mer komplex än så, vilket antyds redan av Engels i sammanhanget motsägelsefulla förord till manifestets […]
21 september, 2019I sin bok Vinterfåglar skriver konstnären och ornitologen Lars Jonsson i kapitlet om råkorna att de med stor sannolikhet härstammar ”från de stora stäpplandskapen i öster och följde med västerut i takt med att de odlade arealerna expanderade. Landskapet i centrala Ryssland, i trakterna kring Omsk där jag rest för att studera trutar, består av […]
19 september, 2019Om marxismens styrka är klassperspektivet är dess achilleshäl istället bristen på elitteori. En bieffekt av detta tycks vara att de mer eller mindre osympatiska eliter som gripit makten i proletariatets namn varit svårare att kritisera för marxister (och för den delen att det varit svårt att fullt ut förstå de, för andra förutsägbara, processer som […]