Henrik Lind
Henrik Lind (fil. kand) är verksam som musiker och författare och har bloggat som Nilrik sedan 2009. Personliga naturskildringar varvas med kritiska tankar om samtiden, resereportage och en och annan anmärkningsvärd drömsekvens. Ambitionen är att bidra till den kulturella och politiska omvälvning Norden så desperat behöver – om inte annat genom att locka läsaren att närmare bekanta sig med Sveriges natur. Allegoriska kortnoveller kan förekomma.
Artiklar av skribenten
-
Tjärnen och förundran
7 januari, 2018”Den har lämnat visdomens väg, som har sönder något bara för att ta reda på vad det är.” – Gandalf *** Under en vandring kom jag fram till en rund liten tjärn, alldeles vid skogsbrynet. Den var omgiven av vass och kaveldun och låg förunderligt blank i solskenet. Men från andra sidan tjärnen hördes ett […]
-
Gravar längs en djurstig
30 december, 2017Att följa djurstigar har en viss tjusning. Viltet har inte samma mål som människorna. Precis som vi tar de sig visserligen fram där det är enklast, för att spara på krafterna, men stigens destination är något för oss fördolt. Ofta slutar de bara – i inget särskilt, i bästa fall ett vattenhål eller en lega. Ibland […]
-
Vårdnadshavare vår
24 november, 2017Svenska kyrkan har nu i sin outgrundliga vishet låtit meddela att Gud inte längre ska kallas Han. Högsta ledningen (nja, näst högsta, om en ska vara petig) vill undvika sådana genusanstrukna pronomen. Inte en dag för tidigt! säger vi. Den unkna sexism som i århundraden präglat denna religion borde för länge sedan ha förpassats till historiens […]
-
Ode till oktober
21 oktober, 2017Vem som helst kan glädjas åt färgerna, den höga luften och irriterande flygfäns frånvaro. Men hur många är beredda att välkomna kylan, stormarna och mörkret? Nu stiger uppför bergens trappa trumpetarn storm i dunkel kappa. Jag kan riktigt se Karlfeldts stolta, starka blåsare framför mig, hur han insvept i sin brungrå mantel tar över efter […]
-
Färöarnas renhet
20 september, 2017Närvarande: klippan, som vore den nyss uppstigen ur djupet, oslipad och obeboelig; havet, som dånat här sedan jordens födelse; ljuset, det gyldene, som flödat än längre – och himlen, som omger dem alla i ständigt nya former. Här härskar de fyra fundamenten i ett rått och oförfalskat tillstånd. De tar andan ur en. – Renhet, tänker […]
-
Tillit
29 februari, 2016Till en början såg det ofarligt ut. De mörkgröna bladen formade sig till en allt tätare krage runt den gamla ekens rötter och gav trädet en egen, lite speciell karaktär. För mig och de andra barnen var det världens bästa klätterträd och vi byggde stegar och kojor i det. Med tiden följde murgrönan efter och täckte allt mer […]
-
Husets hjärta
18 februari, 2016Kolstål slås mot kiselhaltig sten. Gnistorna antänder fnösket som antänder trästickorna som antänder veden. Så blir det en eld, en brasa. Kaminen är av svenskt järn. Den är husets hjärta och håller elden levande – men under kontroll. Jag kan glömma tiden och sitta och stirra genom det härdade glaset i luckan, även sedan lågorna […]
-
Den yttersta stranden
4 juni, 2015Hela Europa ligger bakom mig. Norröver finns ingen civilisation värd namnet, bara hav. Tur har den som ser valar vända i viken, men sinnet är lika klart som det iskalla vattnet – här vid alltings gräns. *** Min tredje resa till vårt broderland Island går till norra kusten, till staden Akureyri och dess dramatiska omgivningar. Det är […]
-
I vårstormen
24 april, 2015Det har varit en torr vinter, nästan snölös. Vattnet i ån står lågt och jag hittar en nyfallen trädstam att balansera över på. Vid dess rotvälta på andra sidan växer redan blåsippor och viol. Dit tar jag mig, torrskodd. Väl uppe ur ravinens lä låter jag stormen fylla mina lungor. I byarna kan jag luta […]
-
I Europas vilda hjärta
7 oktober, 2014Bergskammen är så smal att man skulle kunna sitta gränsle över den. På ömse sidor stupar det brant flera hundra meter ner och någon egentlig stig syns inte längre. Det är nu jag ångrar att jag föreslog den här leden för mitt ressällskap. Vi befinner oss på gränsen mellan Tyskland och Österrike, mitt i Europas […]
-
Höstdagjämning och vildsvin (2/2)
29 september, 2014Detta är en direkt fortsättning av förra delen. Mitt begrepp om tiden är diffus. Hur länge har jag legat här? Ibland avlägsnar sig vildsvinen, för att sedan komma närmare igen, alltför nära. Nya grova läten utstöts och varje gång signalerar ryggmärgsreflexen fara! och pulsen går upp, efter att ha stillat sig en smula däremellan. Temperaturen faller […]
-
Höstdagjämning och vildsvin (1/2)
24 september, 2014Få saker kan få en människa att fokusera på här och nu som lite klassisk, djurisk rädsla. *** Jag anländer lite för sent till den plats där jag tältat en gång tidigare. Den ligger högt upp på åsen, en bit in i den högstammiga bokskogen och alldeles nära en djup bäckravin. På väg dit ser […]
-
Hemvärdegrund
13 december, 2013– Värdegrund, värdegrund, värdegrund. Sergeanten tittar med spelad stränghet på oss rekryter. Någon har visst råkat säga något olämpligt, men det är tydligt att de nya förhållningsreglerna mest irriterar, i synnerhet bland lägre befäl och meniga. Vi återgår strax till viktigare saker, som att gräva skyddsvärn och maskera tält. En lång vinternatt väntar. *** Många förknippar […]
-
Fyra drömda meddelanden
11 november, 2012Under en period av ungefär tjugofem år har jag inalles fyra gånger drömt att jag får ett kortfattat, skriftligt meddelande på en lapp eller ett vykort. De har det gemensamt att avsändaren är anonym och att jag inte kunnat associera innehållet till något specifikt som jag hört, sett eller läst. De bildar ett slags helhet […]
-
Höra hemma
11 april, 2012Jag känner en palestinier som längtar hem varje dag, hem till byn som jämnades med marken, hem till olivlundarna, bergen och gemenskapen. Han vet var i världen han hör hemma. Som svensk är det annorlunda. Jag är redan där jag vill vara, men ändå inte. Min barndoms ängar är sedan länge bebyggda, förfulade, förstörda. Mitt […]
-
Självmördarens florett
10 november, 2011Av min farfar, född 1889, ärvde jag två floretter. Den ena skaffade han åt sig själv i unga år för att träna med. Den andra hade tillhört en av hans bekanta som under oklara omständigheter tog livet av sig, strax efter en fjällresa. Vissa påstår att floretten på något sätt var inblandad i händelsen, men […]
-
Vid S:t Olofs källa
15 oktober, 2011Vattnet är stillastående. Det lätt att föreställa sig hur ytan i äldre tider kunde vara täckt av en hinna av animaliskt fett. Ett stycke kött eller en flottklump var för många fattiga pilgrimer ett kännbart offer. Jag stirrar ner i den heliga källan i Sankt Olof, en liten ort i sydöstra Skåne. I bortåt tusen […]
-
Oändligheten i ett löv
7 september, 2011I min hand ligger ett löv. Där är det. På verandan står ett teleskop och på bordet intill står ett mikroskop. Det är i huvudsak linsernas slipning och placering i förhållande till varandra som skiljer dessa båda instrument, frånsett själva storleken förstås. Båda är fjärrseende. Det är lätt att tro att de visar något utöver […]
-
I det besjälade
11 juli, 2011Ända sedan barnsben har jag uppfattat naturen som besjälad. Jag har kunnat betrakta ett träd eller en kulle och tänka: Det här är en person, en individ med en egen karaktär och vilja. Jag har kunnat följa en bäck och känna att den håller mig sällskap längs min väg – samma bäck, men med skiftande kynne […]
-
Island II – en glimt av elementens raseri
29 maj, 2011Det dammar oroväckande mycket i gräset. Kängorna blir alldeles brungrå, ögonvrårna svider lätt och munnen känns torr. Nej, askmolnet har inte lagt sig helt, här på den ödsliga plats där Gunnar Hámundarsons gård Hlidarende i Njals saga ska ha legat. Några får hukar bakom ett stenblock. Det blåser nästan storm nu. På andra sidan dalen reser […]
Arktos Journal
- As the Dust Settles
- Defining the Civilization from the Identity of Its Originators
- Out Now: Daria Dugina’s ‘A Theory of Europe’
- Trump’s Cabinet and Staff Picks Are Mostly Good
- Radio Sisyphus: Trump and the Elections