carlfaust
Carl är en götisk diktare och historiker som utgår från en världsuppfattning där vilja, sanning, skönhet och autenticitet tillmäts stor betydelse. Han ser med avsmak på sin samtid, som saknar högre uttrycksformer och verkliga personligheter. Hans intresseområden omfattar bland annat historiefilosofi och göticism. Carls främsta intellektuella förebilder utgörs av Oswald Spengler, Carl Schmitt, Julius Evola, Friedrich Nietzsche och Vladimir Lossky.
Artiklar av skribenten
-
Autarken
13 juli, 2017Överallt i det moderna samhället stöter vi på falskhet, konformism, sensationssökeri och missriktad individualism. För den som inte anpassar sig efter hordens färger återstår endast det bisarra och excentriska som utväg; i den mån som det då ännu handlar om individualitet så är det i ett sammanhang som angränsar till vansinnet och det föraktfulla, ett […]
-
Högerns problematiska idealism
3 juli, 2017Motkulturen, vilken är tänkt att utgöra ett livskraftigt alternativ till den själsligt uttorkade moderniteten, präglas av givna utgångspunkter vilka ibland ter sig lika stela och dogmatiska som de korrumperande värden den önskar ersätta. En problematisk idealism gör sig gällande, vilken är både löftesrik och oroväckande. Olika beskrivningar av världsläget belyser detta. En nationalsocialist av 2000-talssnitt […]
-
Männerbund som handlingsform
2 juli, 2017Många tycker kanske att det börjar bli lite tjatigt att lyssna till idén om männerbunds, mindre grupper av män som tar hand om varandra och som har som målsättning att verka självständigt och avskärmat gentemot modernitetens ”Empire of Nothing”. Det kan också handla om att den allmänna skildringen av själva idén bakom denna organisationsform förstelnat och att den därför borde belysas ur […]
-
De troende nationerna
30 juni, 2017Utifrån ett västerländskt perspektiv framstår Polen och Ungern som goda samtidsexempel på hur det alltjämt är möjligt att motstå till synes oundvikliga imperativ som globalisering och liberalisering. Detta utgör en värdefull insikt för de som lever i länder där passiv nihilism, kulturrelativism och modernitetsiver präglar det offentliga samtalet och de offentliga institutionerna. Mot bakgrund av […]
-
Rätten till ordning och lag
29 juni, 2017FN:s deklaration om människans rättigheter utfäster bland annat att: ”var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet” (artikel III). Deklarationen innehåller flera upprepningar, men omnämnandet av rätten till personlig säkerhet är tydlig. Hur kommer det sig att denna rättighet hamnat i skymundan, i en tid där det jämnt och ständigt skanderas kring […]
-
Undantagstillståndet – Kontrarevolutionens myt
25 juni, 2017Mellan varje önskvärt ideal och den faktiska verklighet man befinner sig i existerar ett utrymme, ett mellanting som definieras av ett blivande tillstånd, något som ännu inte är. En människa som strävar efter att förverkliga en målsättning befinner sig i en vardande fas, vars upplösning oundvikligen utmynnar i ett vordet och fast tillstånd. För den […]
-
Auguste Comte: Positivismen som historisk vetenskap och filosofi
20 juni, 2017Auguste Comte (1798–1857), grundaren av sociologin och den idéströmning som eftervärlden känner som positivismen, var under en längre period en av 1800-talets mest inflytelserika tänkare. Begreppet positivism som är så intimt sammankopplat med Comte har en annan innebörd i vår tid än vad som ursprungligen avsågs. Som strömning under 1800-talet var den främst känd som en […]
-
Den totala motkulturen
15 juni, 2017Dagligen ser vi tecken till att det tankeklimat som varit förhärskande i Europa sedan andra världskrigets slut har nått vägs ände. Den historiska formation, den meningsbärande kontext varur vi européer fått finna oss tillrätta, medelst tvång och egoretande incitament, har till slut fullbordat sin utvecklingsgång. Allt som varit möjligt att negera har också blivit det; […]
-
Staten, samhället och geopolitiken
1 juni, 2017Vår statsmodell föregicks historiskt av andra former av mänskligt samliv, där småskalighet och avskildhet utgjorde ledord. Idag är det närmast otänkbart att separera tankar om samhället från tankar på staten. Staten betraktas idag som ett verktyg för att reda ut missförhållanden i samhällslivet. Statens ofrånkomligt expansiva karaktär innebär dessvärre att den också tenderar att försöka reda ut missförhållanden som […]
-
En nekrolog över personligheten
26 maj, 2017Den största lögnen som moderniteten uppbringat är lögnen om den frigjorda människan. Det är en lögn som bygger på en uppfattning om att människan innan modernitetens genombrott var ofri, utan förmåga att ge sin personlighet förutsättningar att utvecklas. När den franska revolutionen väl sprängde det organiska samhällets ramar och krämarkasten och krämarandan tog över utrymmet, […]
-
Kort om Tänkare och Kritiker
15 maj, 2017En sammanhållen uppfattning om historien och om världen överhuvudtaget, sådan den är och har varit – och i utopistens ögon, sådan den kan bli – tillhör i första hand Tänkarens domän. Tänkaren står i motsats till Kritikern, som saknar en enhetlig uppfattning om världen och som hellre blickar mot dess enskildheter. Likt postmodernisten är Kritikern upptagen med den […]
-
Folkrörelser och organik
2 maj, 2017Vad är en folkrörelse? Är det något tidlöst, något som alltid funnits så länge människor existerat? Eller är det en tidsbunden företeelse, knuten till det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet? De flesta förknippar förmodligen folkrörelserna med de olika sociala rörelser som bildades som ett svar på industrialiseringens uppluckring av de traditionella enheterna för gemenskap. Särskilt bönderna som […]
-
Folket, makten och yttrandefriheten
15 januari, 2017I varje formell demokrati är det folket och dess representanter som utövar makten. Ett av de främsta argumenten för demokrati är att det är det enda statsskick där folket självt har möjlighet att bestämma vilka som skall utöva makten. Detta har alltid varit något av en självmotsägelse, då varje maktförhållande bygger på någon form av underordning. […]
-
Den allmänna demokratins kollaps och framtidens utsikter
10 januari, 2017Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen att införa lika rösträtt för kvinnor och män i Sverige. Trots att vissa ”ordentlighetsstreck” bibehölls innebar detta i praktiken att den allmänna demokratin, eller massdemokratin om man så vill, hade slagit igenom i Sverige. Utvecklingen var ungefär likartad i det övriga Europa, särskilt i våra nordiska grannländer; i Finland […]
-
Eviga Europa
1 januari, 2017Kunskap är makt – kunskap om historia, ännu mäktigare. I alla tider har människor försökt sig på att tolka historien och i dess stora vidder finna svaren på de frågor som vardagen och framtiden ställt. Somliga har lyckats bygga omfattande förklaringsmodeller, ofta med en deterministisk udd, vilka gjort anspråk på att förutsäga framtiden. Hur kommer […]
-
Invid dödens vägar
28 december, 2016Döden innebär livets avslut. Den utgör livets sista faktum, ja, kanske vårt enda faktum överhuvudtaget eftersom allting i livet leder fram till dess portar. Från dagen vi föds inleds vår allas gemensamma vandring, den som slutar i icke-existensen. Den som lever ett innehållsrikt liv kommer lämna kvar delar av sig själv; kanske i form av […]
-
När raseriet rämnar
25 december, 2016I dessa tider när de ”mänskliga brunråttorna” blivit fler än någonsin tidigare; när artister sjunger om att ”slipa kniven och skicka grisen till slakten” och då närapå varenda kändis som syns i offentligheten lyfts fram som auktoriteter inom politiken och förfäktar sitt populistiska hat mot Sverigedemokraterna (Henrik Schyffert, Malena Ernman, Zara Larsson, etc), är det […]
-
I väntan på världsbranden
20 december, 2016Det är en egendomlig tid vi lever i. Trots alla signaler om en kommande katastrof, vars oöverskådliga konsekvenser kan få vilken människa som helst att förtvivla och frukta, tycks de flesta lunka vidare i sin vardag, utan särskilda anpassningar eller genomtänkta omläggningar. Hyran till boendet fortsätter att betalas, tillfällena att nyttja rean i matbutiken går […]
-
Den nya diasporan?
15 december, 2016I över tvåtusen år har det funnits en folkgrupp som hållit sitt etniska och kulturella minne vid liv bättre än någon annan; en grupp, vars fruktansvärda prövningar står i upphöjt förhållande till deras samhälleliga inflytande – judarna. Det finns ingen enhetlig grupp av judar – det finns olika inriktningar och förhållningssätt till traditionen även bland […]
-
Tankar om tripolär estetik
13 december, 2016Hur definierar vi klassisk estetik? Vilar bestämningen på konstverkens form – deras exoteriska inverkan på betraktaren och lyssnaren – eller är det deras innehåll som avgör? I slutändan beror svaret på frågan hur man uppfattar begreppet ”klassisk”. De flesta definierar ännu det klassiska i enlighet med det som är tidlöst, det som förblir aktuellt trots historiens ändlösa skiften. Detta […]
Arktos Journal
- As the Dust Settles
- Defining the Civilization from the Identity of Its Originators
- Out Now: Daria Dugina’s ‘A Theory of Europe’
- Trump’s Cabinet and Staff Picks Are Mostly Good
- Radio Sisyphus: Trump and the Elections