Gemytliga tidsskrifter

Det finns många tidsskrifter ute i världen, varav många faktiskt inte har så värst mycket alls med politik att göra. Idag tar vi upp några med teman som militärhistoria och friluftsliv, i syfte att inspirera läsarna till vidare egna efterforskningar.

Att kritisera media är populärt. Inte bara här på motpol, utan lite här och var i samhället ger man sig på media. Genomgående är att man oftast betraktar den som motsatt den egna ideologin. Vänstern lyckas allt som oftast hävda att borgerliga dagstidningar är fientliga och diskriminerande mot dem (med undantag för ett taffligt bojkottförsök riktat mot ETC, föga ambitiöst och än mindre framgångsrikt, är detta förstås renodlat bedrägeri). Borgerligheten påstår, med mer rätta men mindre insikt, att kulturklimatet i Sverige är vänsterextremt. En period var det till och med populärt att påstå att media medvetet betonade invandrares etnicitet (”om en svensk misshandlas av en invandrare står det direkt, men motsatsen ser man aldrig”). Det hör man förstås aldrig numera, eftersom det aldrig varit sant, och i dagsläget dessutom är spektakulärt jävla dumt.

Försöken att etablera alternativa mediakanaler till vilket motpol på sitt eget blygsamma sätt bidrar har varit och är centralt för alla försök att ifrågasätta den rådande ordningen i Sverige och Europa. Generellt är att fokus ofta ligger på exempelvis den etniska frågan. Som bäst handlar det om att definiera, stärka och diskutera den svenska och europeiska identiteten, som sämst handlar det om att rapportera om att någon amerikansk neger mördat någon (som om mord vore folkggruppsspecifikt), eller att någon i Pakistan gjort något knasigt.

Det man kan glömma är att det finns väldigt mycket mediautbud som har lite till intet att göra med tidens ödesfrågor. Som vare sig framställer vita människor som roten till allt ont, eller hittar rätt på någon annan att demonisera eller försöker nyansera bilden. Som helt enkelt rör andra saker helt och hållet. Givetvis kommer alltid politik och andra frågor in på ett eller annat hörn icke desto mindre behöver man inte befinna sig länge på pressbyrån för att förstå att 70-talets äckliga gamla slogan "allt är politik" är smörja, precis som det mesta från det decenniet utom Toto. För att exemplifiera har jag valt ut fyra favoriter som rör ämnen som åtminstone några av mina besökare torde ha intresse av.

Särtryck av Messer Magazin

Brittiska Military Illustrated påminner om att strikt skriven militärhistoria sällan lämnar utrymme för allt för många vinklingar. Tidningens intressesfär spänner över i stort sett hela krigföringens historia, och man kan läsa om allt ifrån medeltida krigföring och samurajer, till koloniala konflikter och Falklandskriget. Tidningen har en naturlig "pro-brittisk" twist, men det mesta av innehållet består av sakliga rapporter från olika slag och konflikter, kryddade med vittnesuppgifter och samtida källor. Tidningen är dessvärre fruktansvärt dyr att prenumerera på, och det billigaste är helt enkelt att hitta en Pressbyrå som saluför den (den finns i de flesta mer välsorterade butiker).

Om britterna är dyra är amerikanerna tvärtom väldigt billiga. En prenumeration på en tidsskrift från USA kan gå på ett par hundra, och då finns det förstås ett nästan osannolikt utbud. Som knivintresserad kan jag rekommendera Tactical Knives varmt. Ingående recensioner av allt ifrån rena stridsknivar, över japanska slipstenar, till speciella set för att ta ur djur vid jakt, komplett med all information man kan tänkas behöva. Till detta kommer förstås också krönikor av olika slag en favorit är inslaget "it happened to me", där läsare redovisar hur de i olika situationer haft användning av kniv i självförsvarssituationer.

På samma tema finns tyska Messer Magazin. Detta är ett utmärkt alternativ för den som vill hålla sina tyska språkfärdigheter vid liv, och även lära sig en hel del om ungefär samma typ av produkter som de som tas upp i amerikanen ovan. Antagligen svårare att hitta på pressbyrån, men ett försök skadar aldrig. Annars kan man ju passa på när man är ute och åker runt på järnvägarna i det stora broderlandet i söder.

Amerikanska Combat & Survival är säkert bekant för många. Tidningen är informativ, även om den politiska biten förstås oftast inte är mycket att hurra över. Reportage om olika förbands aktiviteter i Irak och Afghanistan kanske inte är det mest upplyftande att läsa, men det är svårt att förneka att det samtidigt är ganska intressant. Detta åsido innehåller tidningen en hel del matnyttigheter rent konkret är det kanske snarast det här med Survival som känns mest relevant för den svenske läsaren. Varje nummer har åtminstone en omfattande artikel om överlevnad i vildmarken vare sig det handlar om öken, skog eller helt enkelt den urbana. Tips för utlandsresor, långfärder, skogsvandringar och så vidare förekommer i överflöd, liksom recensioner av praktiska vildmarks- och överlevnadsprodukter. En intressant tidsskrift, men kanske den av de ovanstående med minst andel verkligt givande innehåll, trots att det som är bra verkligen är bra.

Som sagt finns det mycket matnyttigt i tidsskriftsvärlden, om man håller sig borta från Bang och Ordfront, så det är bara att börja botanisera på lokala pressbyrån.

Svar

  1. Profilbild för Storasyster

    ”Män får inte vara med, men varför skulle de ens vilja vara med? Varför ber man feminister om bekräftelse?”

    Det är en bra fråga, en lika bra fråga är varför samma (oftast) män gör exakt samma sak som feministerna och pratar om kvinnor som vore de en minoritet.

    Feministerna: ”(den vita) mannen är norm och förtrycker kvinnor, invandrare och homosexuella! normen förtrycker minoriteterna! Kvinnor ska kvoteras in i *valfritt sammanhang*, och det ska invandrare och homosexuella också!!”

    Anti-feministerna: ”(den vita) mannen är norm och det är inget problem! Kvinnor, invandrare och homosexuella har oproportionerligt mycket utrymme och rättigheter, och förtrycker (den vita) mannen! om kvinnor ska kvoteras in i *valfritt sammanhang*, ska invandrare och homosexuella också det eller??”

    Ingen verkar fundera på att:

    1) kvinnor är hälften av _alla_ ”Kvinnan” borde logiskt sett vara lika mycket norm som ”mannen”.

    2) invandrare och homosexuella kan också vara män.

    3) både kvinnor och män kan vara svenskar. Och invandrare.

    Genom att klumpa ihop kvinnor med minoritetsgrupper, vilket alltså både feminister och deras motståndare gör, ger man ”kvinnan” status som enhetlig grupp, offer för ”mannens” förtryck och med det följer både positiv och negativ särbehandling. Vilket egentligen är helt rubbat för varför skulle hälften av alla vara en enhetlig grupp, förnekas rättigheter eller befrias från skyldigheter?

    1. Profilbild för Avantgardist

      Ja, det är ett jävla tjat om kvinnor från alla möjliga håll. Könet är visserligen en viktig identitetsmarkör för många, men bara i samspel med och som kontrast mot andra markörer.

  2. Profilbild för polytempik

    Kan vi någonsin komma åt de normerande strukturerna och de strukturella normerna???

    http://polytempik.blogspot.se/

  3. Profilbild för Draup

    Intressant att kalla de ”rasifierade” antirasisterna för vad de är – etniska separatister.

  4. Profilbild för Nordkorp

    Feministernas galenskaper har inga gränser. Kön är alltså en social konstruktion, men de hatar män. Samma sak är det med raser, de finns inte, men bara de som tillhör den vita rasen kan vara rasister.

    1. Profilbild för Avantgardist

      Att anse kön vara en social konstruktion och samtidigt hata män är dock ingen egentlig självmotsägelse. Man kan ju faktiskt hata sociala konstruktioner.

  5. Profilbild för Bergfast

    Mycket intressant text. Tack för den.

    ”Mångkultur” i sig är en ism som inte egentligen har någon
    reell funktion i det verkliga livet och det verkliga levandet.

    I ”verkligheten”, dvs. bortom alla ideal och godtagna
    paroller, som automatiskt antas vara – goda – , enbart därför att de – låter –
    som någonting – gott – , så fungerar de allra flesta människor över hela
    jordklotet på ett sätt som handlar om – likheter söker sig till likheter – .
    Dvs. socialt lika personligheter söker sig till varandra, där möjligheter finns
    till bekräftelse och igenkänning, och därmed känslor av – hemma – . En otal
    variabler påverkar denna – verklighet – . Det kan handla om likartad grad av
    skönhet, rikedom, utbildning, samt även livsstil i övrigt, såsom preferenser
    och intressen osv.

    Det är alltid sådana faktorer som får de allra flesta
    människor runt jordklotet att faktiskt kunna så att säga knyta an till
    varandra, och eventuellt kunna bilda familjer.

    Att förneka sådana fundamentala psykologiska faktorer, med
    en påverkan från barndomen av den miljö och de människor som råkar vara
    närvarande och därmed vara de som påverkar barnets psyke till – igenkänning – ,
    till just de variabler som kännetecknar just – hemma – , det är faktiskt inte
    människovänligt.

    Vad gäller den feministiska hysterin, och inbillningen om
    och kring ett systematiskt och strukturellt förtryck från alla män,
    företrädesvis då inbillat allmänt vita maktinnehavande män, och därmed en
    automatisk vilja från dessa maktinnehavande män att vilja och en automatisk
    vilja till just att, ur ett allmänmänskligt perspektiv vilja lägga – skuld och
    ansvar – på någon – annan – , eller några – andra – , för att därmed bli
    ursäktad, förlåten eller befriad från egen skuld och eget ansvar….

    Dessutom är hela feminismen förmodligen mycket starkt
    ihopkopplad med kommunism, och nödvändigheten att ihopsamla ett stort kollektiv
    av – löntagare – , och därmed också ett stort kollektiv av – skattebetalare – ,
    som bidrar till ett samhälles totala
    rikedom i form av skatteinkomster, (som då kan fördelas och distribueras av
    löntagarkollektivets ledare och den –
    proletära diktaturens ledarskikt och förvaltare – )….

    Människan är en familjär varelse, vilket kommunismens
    ideologi inte är särskilt förtjust i…..

    1. Profilbild för Bergfast

      P.s

      Komplettering/justering av text:

      …”Vad gäller den feministiska hysterin, och inbillningen om

      och kring ett systematiskt och strukturellt förtryck från alla män,

      företrädesvis då inbillat vita maktinnehavande män, och därmed en

      automatisk vilja från dessa maktinnehavande män att vilja …förtrycka kvinnor …,
      och en mer eller mindre automatisk vilja
      från dessa – vita män -, till just att,
      ur ett allmänmänskligt perspektiv vilja förtycka – , det är att lägga – skuld
      och ansvar – på någon – annan – , eller några – andra – , för att därmed bli ursäktad,
      bli offerförklarad och därmed förklarad
      – förlåten – , eller förklarad för varande befriad från egen skuld
      och eget ansvar….”

      Det är den – förträffliga – och den – fördelaktiga – offerstatusen, som ursäktar
      all vrede, och alla eventuella aggressioner…

      Det är ingenting annat än en fullkomligt felaktig tolkning
      av, framförallt den psykologiska, tillvaron…

      Män och kvinnor är mycket olika och har ganska så
      fundamentalt olika fokus kring vad som ger välbefinnande och tillfredsställelse
      i tillvaron…

      Att inte vilja erkänna detta är ett stort misstag hos den
      s.k. – feminismen – ….

      Ds.

  6. Profilbild för Daidalos

    På tal om feminism.
    För ett tag sedan så råkade jag slå på teven och hamnade mitt i en debatt om feminism. Det var tydligen några superfeminister från Södertörns Högskola m.fl.
    Under en halvtimma satt jag och försökte komma underfund med vad dom egentligen pratade om. Jag måste erkänna att jag gick bet.
    På mig verkar det som om det enbart handlar om känslor istället för analys och logik i argumenteringen. Man verkar sakna verklighetsuppfattning och förmåga att se tillvaron ur annat perspektiv än en massa osorterade känsloupplevelser.
    Rätta mig om jag har fel.

  7. Profilbild för André Iskra Jönsson

    Även om jag tycker symptomen är värda att uppmärksamma, och du, Charlotta, som vanligt gör det med bravur, kan jag ibland sakna ett motgift mot sjukdomens epicentrum, postmodernismens grundvallar. Det ter sig nämligen återigen uppenbart att dessa historier om diskriminering som tycks överlappa varandra, bygger på två postmodernistiska grundpremisser.

    1. Verkligheten är subjektens narrativ. Med detta följer att subjektets upplevelse eller tolkning av att bli förtryckt utgör sanningen om maktrelationer, i motsats till konkreta kriterium, såsom exempelvis juridiska lagparagrafer. Ett förnekande av subjektets narrativ blir till ett ytterligare förtryck och bekräftar maktgruppers vilja att hålla nere den förtryckta. I praktiken innebär detta att ”undertryckta grupper” kan komma med de mest absurda anklagelser, och som tillhörande en ”maktgrupp” kan man aldrig ifrågasätta utan att misstänkliggöras.

    2. Relativisera språket i förhållande till maktrelationer. ”Maktgrupper” förtrycker kollektivt, men utsätts endast individuellt, ”utsatta grupper” utsätts kollektivt, men förtrycker endast individuellt. Redovisade mönster i ”maktgruppers” förtryck är strukturella. Redovisade mönster i ”undertryckta gruppers” förtryck är generaliseringar.

    Den stora paradoxen i postmodernismen är att för att inte reducera teorin till en förlängning av majoritetssamhällets normerande måste man definiera maktrelationer på förhand, intersektionellt, och därmed erkänna existensen av en faktisk verklighet, oberoende av subjektets perspektiv.

  8. Profilbild för tve21

    Kan man med rättvisa tala om att bli förtryckt, samtidigt som man är medlem i en organisation som på raslig/etnisk grund exkluderar människor?

    1. Profilbild för Avantgardist

      Ja. Att exkludera och förtrycka är inte samma sak. Dock borde det, och det är min poäng, inte finnas något intresse av att tala om förtryck i tid och otid. Att förtryck och utsatthet blivit mer effektiva politiska strategier än argumentation och lösningsfokus är beklagligt.

      1. Profilbild för tve21

        Menade bara att de som är med i t. ex. Afrosvenskarnas förbund med egna måttstockar mätt borde ses som ”förtryckande” eller liknande, p.g.a. de etniska kriterierna för medlemsskap. Om jag som svensk går med i en intresseorganisation för svenskar ses inte det med blida ögon av samhället, medan minoriteter får vara hur ”rasistiska” som helst.

        1. Profilbild för Avantgardist

          Man kan inte beskylla vänstern för att vara logisk nej :).

  9. Profilbild för Λακεδαιμον

    Jag är förtryckt! Ge mig en plats i Volvos och SKF:s styrelser med omedelbar verkan!

  10. Profilbild för Thomas Matsson

    Bra artikel!

  11. Profilbild för Joakim Andersen

    Interesting article. Hugo Fischer seems like an author worth looking into. Where would you suggest one start if interested in Fischers thought?

    1. Profilbild för mirotanien

      Thank you. I’ve read one book by Fischer, the one I mentioned: Die Aktualität Plotins – Über die Konvergenz von Wissenschaft und Metaphysik (C. H. Beck, München 1956).

      When I studied in Uppsala i borrowed this book from Carolina Rediviva. Not a leisurely read, however I’d say it’s fairly populary oriented. For a reader with some knowledge of perennialism and Plotinos it’s a stylistically rewarding book.

      Other than that German Wikipedia lists these works by Fischer:

      . Nietzsche Apostata oder die Philosophie des Ärgernisses, Erfurt 1931
      . Karl Marx und sein Verhältnis zu Staat und Wirtschaft, Jena 1932
      . Die Geburt der Hochkultur in Ägypten und Mesopotamien, Stuttgart: Klett, 1960
      . Theorie der Kultur. Das kulturelle Kraftfeld, Stuttgart 1965
      Vernunft und Zivilisation, die Antipolitik, Stuttgart: Seewald, 1971

Lämna ett svar till Avantgardist Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *