Humanism och medmänsklighet? Nej, business

De senaste åren har invandringen från Somalia varit mycket hög. En stor andel av somalierna är analfabeter, vilket naturligtvis försvårar inträdet på en redan överfull arbetsmarknad. Uppemot 90 procent av dem, siffrorna varierar, uppbär bidrag av olika slag. Bidrag som skattebetalarna står för.

Prognoserna för de närmast kommande åren pekar på att ytterligare 30 000-40 000 somalier beräknas få tillträde till det svenska välfärdssystemet. Från skattebetalarnas synvinkel är alltså denna liksom all dylik invandring rena förlustaffären.

För ett fåtal finansaktörer är den emellertid en vinst. Såväl i Sverige som i Somalia, och dess grannland Etiopien varifrån en stor andel också har migrerat till Sverige. Här har boenden för så kallade ensamkommande samt resurssvaga invandrare blivit big business för privata aktörer. Detta är i linje med den samtida trenden där vinsterna privatiseras medan förlusterna socialiseras. Det gäller inte bara asylindustrin utan flera verksamheter. Beryktade är de lukrativa
sms-lånen med skyhöga räntor, tiotusentals obetalda lån kommer att bekostas av skattebetalarna. Sådant här kan de styrande möjliggöra i några år till, sedan lär det inte längre finnas kvar särskilt mycket av offentliga medel.

I Somalia och Etiopien har finansiella aktörer från Sverige tagit sig an delar av ländernas naturresurser (analogt har utländska aktörer lagt beslag på svenska mineral- och skogsnäringar vars intäkter därmed hamnar i ett fåtal fickor istället för att komma alla svenskar till gagn). Ett av de mest omtalade fallen torde vara utrikesminister Carl Bildts inbladning i Lundin oils förehavanden i Etiopien; i fjol bidrog Bildts "tysta diplomati" till frigivningen av två svenska journalister
varpå kritiken mot företaget avtog.

Under regeringen Reinfeldts uppsikt har en svenskinriktad arbetsförmedling öppnats i Etiopiens huvudstad. Inför det somaliska presidentvalet förra sommaren kandiderade en somalier bosatt i Katrineholm. Och häromveckan talade Bildt i riksdagen om att Sverige blivit en "humanitär stormakt" – samtidigt vill de flesta svenska kommuner skära ned på asylmottagandet eftersom både arbeten och bostäder saknas. Vidare har Bildt prisat globaliseringen och dess flöden av varor, tjänster och kapital. Att försvara dessa flöden, med NATOs hjälp om så krävs, är enligt honom minst lika viktigt som att värna det nationella territoriet (tal av Bildt vid utrikespolitiska institutet 23/11 2011).

Många afrikanska länder hyser enorma naturtillgångar som privata aktörer, storfinansen och utomafrikanska stater lägger beslag på. Kina har intagit tätpositionen och etablerat sig i långt över hälften av Afrikas länder. Utöver värdefulla mineraler och fossila bränslen arbetar omkring en miljon kineser med att producera mat – för Kina, som inte självt kan täcka behovet för sin befolkning om 1,4 miljarder människor. Den dagen afrikanerna vill ha tillbaka sin värdefulla åkerjord kan kineserna hänvisa till ingångna avtal, och i värsta fall mota tillbaka hungrande skaror med vapenmakt.

Som synes är det en liten klick, främst icke-vita, som grasserar i Afrika. De gör det med stöd av ett ekonomiskt system som sällan tar hänsyn vare sig till naturen eller afrikanernas kultur och utmärkta evolutionära anpassning till sin miljö, som de levat och verkat i under tiotusentals år. Den etablerade nidbilden av att alla vita kollektivt suger ut Afrika håller inte.

Svenska affärsmän och politiker intresserar sig alltså för Somalia-Etiopien där stora skaror i gengäld tycks ha närmast fri lejd till Sverige vars arbetare bekostar deras uppehälle. Alltmedan de politiska partierna, möjligen SD undantaget, verkar tro att allt handlar om medmänsklighet och humanism.

RELATERAT
En av Sveriges få vettiga ledarskribenter, Anna Dahlberg, skriver om hur skattemedel exploateras av privata aktörer:
"Även grovt kriminella element har fått upp ögonen för assistansersättningen. Staten tros ha svindlats på hundratals miljoner genom innovativa affärsupplägg som fejkade assistenter, fejkade brukare och människohandel med personer som tas hit som arbetskraftsinvandrare men aldrig får någon lön."

Moderate politikern Björn Schaerström uppmärksammar i Newsmill om hur den offentliga ekonomin dräneras av den asylrelaterade invandringen:
"Trots strömmen av kriser för stora delar av det offentliga Sverige med besparing och nedskärningar som nu slår hårt mot vård, skola och omsorg fortsätter regeringen att ösa ut 100, ja kanske 200 miljarder årligen på en skattebetald invandring som inte behövs. [- – -] Att icke svenska medborgare som varken arbetet eller skattat i Sverige utan egen prestation erhåller svenska skattepengar för uppehälle och försörjning kan liknas vid stöld av våra gemensamma resurser och är ett hån mot de som beskattas högst i världen. Vad är vitsen med skattesänkningar, jobbskatteavdrag och ROT och RUT om man stjäl mottagarens pengar i andra änden!? Förstår regeringen hur demoraliserande det är att gå till jobbet kl 6 för att tjäna brutto vad andra får netto gratis!?"

Svar

  1. Profilbild för Daidalos

    Som Linna skriver så visste den vanlige soldaten inte mycket om arméernas sammansättning, rörelser eller operationer:-Sitt regementsnummer kände de, men redan divisionen var ett dunkelt begrepp för de flesta för att inte tala om armékåren eller armën. Någon gång kunde de i en förbifarande bil se skymten av en general som de kände igen från porträtten i Soldatens handbok. Vid såna tillfällen sa de:Vad i helvete gör den där här och snokar? En general hörde hemma i en helt annan värld. Deras värld var bara ansträngning, fara, hunger, trötthet och en hop kamrater som de så småningom hade vant sig vid men av vilka någon då och då lämnade gänget.-
    Då är det desto mer anmärkningsvärt att Väinö Linna lyckas sammanfoga sin berättelse i ett ramverk som både innehåller den enskilde soldatens alla umbäranden och samtidigt sätta in detta i ett större sammanhang i form av kompaniers och bataljoners order, uppgifter och handlande. Det skapar här en extra klangbotten som förklarar för läsaren vad som egentligen sker i den till synes kaotiska och förvirrande miljö som utgör striden.
    Krig låter sig förvisso inte systematiseras men det är ändå bra att få en karta som på ett rationellt sätt visar tillvägagångssättet och taktiken för att erövra en av fienden hållen stödjepunkt.

  2. Profilbild för Daidalos

    Som Linna skriver så visste den vanlige soldaten inte mycket om arméernas sammansättning, rörelser eller operationer:-Sitt regementsnummer kände de, men redan divisionen var ett dunkelt begrepp för de flesta för att inte tala om armékåren eller armën. Någon gång kunde de i en förbifarande bil se skymten av en general som de kände igen från porträtten i Soldatens handbok. Vid såna tillfällen sa de:Vad i helvete gör den där här och snokar? En general hörde hemma i en helt annan värld. Deras värld var bara ansträngning, fara, hunger, trötthet och en hop kamrater som de så småningom hade vant sig vid men av vilka någon då och då lämnade gänget.-
    Då är det desto mer anmärkningsvärt att Väinö Linna lyckas sammanfoga sin berättelse i ett ramverk som både innehåller den enskilde soldatens alla umbäranden och samtidigt sätta in detta i ett större sammanhang i form av kompaniers och bataljoners order, uppgifter och handlande. Det skapar här en extra klangbotten som förklarar för läsaren vad som egentligen sker i den till synes kaotiska och förvirrande miljö som utgör striden.
    Krig låter sig förvisso inte systematiseras men det är ändå bra att få en karta som på ett rationellt sätt visar tillvägagångssättet och taktiken för att erövra en av fienden hållen stödjepunkt.

  3. Profilbild för K.O.

    Efter bokens publicering fick Linna hård kritik från många håll. Enligt vissa skrev Linna från ”grodans perspektiv”. Läser man den s.k. ”ocensurerade” originalversionen av boken (Krigsromanen/Sotaromaani) är kritiken mot befälet och krigsledningen mycket hårdare och bittrare. Det som kommer fram mellan raderna i Okänd Soldat är klart artikulerat i Krigsromanen.

    1. Profilbild för mirotanien

      Visst fick Linna stryka mycket inför 1954-versionen. Men i vissa fal var det nog bra. Den första versionen av en viss Lottas Via Dolorosa under reträtten 1944 var till exempel inte nådig. Där var det kvinnoförakt kan jag säga. Linna råddes att stryka det värsta och lägga in några rader kring Lottans situation i en mansdominerad värld.

      Hade ”version 1” gått ut hade däremot förlaget blivit ockuperat och krav på bokbål hade uppstått. Lottorna (de f.d, organisationen förbjöds ju strax efter kriget) var nog en kraft att räkna med. Så då kan man förstå att han även råddes att tona ner vissa rader om hur befälet var. Om detta finns att läsa i Stormboms ”Väinö Linna” (1964).

      Och jag tror inte att den ocensurerade versionen (”Krigsromanen”) har med de ursprungligt tänkta raderna om hur usel Lottan ifråga var. Men jag kan ha fel.

  4. Profilbild för K.O.

    Efter bokens publicering fick Linna hård kritik från många håll. Enligt vissa skrev Linna från ”grodans perspektiv”. Läser man den s.k. ”ocensurerade” originalversionen av boken (Krigsromanen/Sotaromaani) är kritiken mot befälet och krigsledningen mycket hårdare och bittrare. Det som kommer fram mellan raderna i Okänd Soldat är klart artikulerat i Krigsromanen.

    1. Profilbild för mirotanien

      Visst fick Linna stryka mycket inför 1954-versionen. Men i vissa fal var det nog bra. Den första versionen av en viss Lottas Via Dolorosa under reträtten 1944 var till exempel inte nådig. Där var det kvinnoförakt kan jag säga. Linna råddes att stryka det värsta och lägga in några rader kring Lottans situation i en mansdominerad värld.

      Hade ”version 1” gått ut hade däremot förlaget blivit ockuperat och krav på bokbål hade uppstått. Lottorna (de f.d, organisationen förbjöds ju strax efter kriget) var nog en kraft att räkna med. Så då kan man förstå att han även råddes att tona ner vissa rader om hur befälet var. Om detta finns att läsa i Stormboms ”Väinö Linna” (1964).

      Och jag tror inte att den ocensurerade versionen (”Krigsromanen”) har med de ursprungligt tänkta raderna om hur usel Lottan ifråga var. Men jag kan ha fel.

  5. Profilbild för Joakim Larsson

    En intressant synpunkt på ”Okänd soldat” som jag faktiskt inte hade reflekterat över tidigare. Hittills har jag mest tänkt på ”Okänd soldat” som inriktad på att visa gruppdynamiken i en skyttegrupp, vilket antagligen beror på att den användes i det syftet när jag blev visad nyfilmatiseringen av boken under värnplikten.

  6. Profilbild för Joakim Larsson

    En intressant synpunkt på ”Okänd soldat” som jag faktiskt inte hade reflekterat över tidigare. Hittills har jag mest tänkt på ”Okänd soldat” som inriktad på att visa gruppdynamiken i en skyttegrupp, vilket antagligen beror på att den användes i det syftet när jag blev visad nyfilmatiseringen av boken under värnplikten.

  7. Profilbild för lars arenander

    KVINNA I STRID är en biografi från sjuksköterskan Martha Arenanders vardag med ursprungspunkt från Viborg. Kung George V tilldelade henne utmärkelsen OBE för sina bedrifter på och bakom slagfält.

    Lars Arenander

  8. Profilbild för lars arenander

    KVINNA I STRID är en biografi från sjuksköterskan Martha Arenanders vardag med ursprungspunkt från Viborg. Kung George V tilldelade henne utmärkelsen OBE för sina bedrifter på och bakom slagfält.

    Lars Arenander

  9. Profilbild för Reaktion

    Att ”Den humanitära stormakten” med dess ”Öppna hjärtan” i mångt och mycket handlar om business belyses här av penningstinne och frispråkige Bert Karlsson. Han tar upp kopplingen mellan svenska toppolitiker och asylindustrin, i en artikel där han också klargör att de som kallas ”barn” ofta är ungdomar eller unga vuxna:

    ”Det finns en gemensam koppling. Bolagen har ofta gamla politiker i toppen – och skattar utomlands. Vi har Aleris, med bland andra Filippa Reinfeldt och förre KD-ledaren Göran Hägglund. Registrerat i London. Humana, också registrerat i London. Attendo, registrerat i London. Här har Fredrik Reinfeldt nära kopplingar till en av huvudmännen. Frösunda, med S-meriterade Jan Emanuel Johansson. Registrerat i Luxemburg. Tillsammans omsätter dessa bolag 17 miljarder kronor…”
    http://www.jp.se/article/bert-karlsson-ensamkommande-strommar-in/

    Framhållas bör att världens produktion automatiseras i allt snabbare takt innebärande att produktionssektorn inte kommer att generera fler jobb. Massinvandringen fyller denna lucka – håller ekonomin igång – då den inte bara upprätthåller bostadsbubblan, utan även skapar en växande service- och tjänstesektor med fokus på omhändertagande och omvårdnad men också – i takt med urholkningen av de offentliga finanserna – kommer leda till än mer social oro, våld, brott och sannolikt också religiöst eller etniskt präglat våld. Vilket i sin tur gynnar sjukvårds-, medicin-, fängelse och säkerhetsindustrin. Om de styrande ändå lyckas ”trolla” fram pengar till det offentliga omhändertagandet och den offentliga sektorn – vi ser nu att asylanter får hus, lägenheter, mobiler, resor, bad, gymkort – tyder det på att något inte står rätt till, enligt rådande ekonomiska modeller. Detta skulle rucka på förtroendet för det ekonomiska systemet och folk kommer börja kräva att deras huslån och andra skulder betalas av med dylika ”offentliga” medel.

  10. Profilbild för Reaktion

    Att ”Den humanitära stormakten” med dess ”Öppna hjärtan” i mångt och mycket handlar om business belyses här av penningstinne och frispråkige Bert Karlsson. Han tar upp kopplingen mellan svenska toppolitiker och asylindustrin, i en artikel där han också klargör att de som kallas ”barn” ofta är ungdomar eller unga vuxna:

    ”Det finns en gemensam koppling. Bolagen har ofta gamla politiker i toppen – och skattar utomlands. Vi har Aleris, med bland andra Filippa Reinfeldt och förre KD-ledaren Göran Hägglund. Registrerat i London. Humana, också registrerat i London. Attendo, registrerat i London. Här har Fredrik Reinfeldt nära kopplingar till en av huvudmännen. Frösunda, med S-meriterade Jan Emanuel Johansson. Registrerat i Luxemburg. Tillsammans omsätter dessa bolag 17 miljarder kronor…”
    http://www.jp.se/article/bert-karlsson-ensamkommande-strommar-in/

    Framhållas bör att världens produktion automatiseras i allt snabbare takt innebärande att produktionssektorn inte kommer att generera fler jobb. Massinvandringen fyller denna lucka – håller ekonomin igång – då den inte bara upprätthåller bostadsbubblan, utan även skapar en växande service- och tjänstesektor med fokus på omhändertagande och omvårdnad men också – i takt med urholkningen av de offentliga finanserna – kommer leda till än mer social oro, våld, brott och sannolikt också religiöst eller etniskt präglat våld. Vilket i sin tur gynnar sjukvårds-, medicin-, fängelse och säkerhetsindustrin. Om de styrande ändå lyckas ”trolla” fram pengar till det offentliga omhändertagandet och den offentliga sektorn – vi ser nu att asylanter får hus, lägenheter, mobiler, resor, bad, gymkort – tyder det på att något inte står rätt till, enligt rådande ekonomiska modeller. Detta skulle rucka på förtroendet för det ekonomiska systemet och folk kommer börja kräva att deras huslån och andra skulder betalas av med dylika ”offentliga” medel.

Lämna ett svar till Daidalos Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *