Efter Åkessons sommartal: Fäderneslandet åter?

Inför Jimmie Åkessons sommartal gav jag honom rådet att hålla sig ifrån utrikespolitiken i sitt anförande på hemmaplan i Sölvesborg, och det verkar han ha gjort (om man bortser från Danmark). Tack och lov får tilläggas.

I stället fick åhöraren lyssna till en återfunnen patriotism och en märkbart uppskruvad retorik i partiledarens tal. Det hela inleddes med att Åkesson framförde Ultima Thules låt ”Fädernesland”. Det var en låt som jag själv spelade på min grammofon för snart ett kvarts sekel sedan, och jag måste medge att det gav inramningen en märklig retrokänsla.

En uppmärksammad del av Åkessons tal var hans frasradikala men säkert riktiga konstaterande att ”Svensken reser sig. Nu räcker det! Nu har vi fått nog!”. Hade Gustav Kasselstrand eller William Hahne använt samma uttryck hade Mattias Karlsson omedelbart varit framme med neofasciststämpeln, var så säkra. Så revolutionärt får man nämligen inte uttrycka sig inte enligt Sverigedemokraternas kommunikationsplan. Tur för partiledaren att det är ledarprincipen som råder i partiet, annars hade han fått med PK-Karlsson att göra.

Det är dock inte alla som hängt med i Jimmies blågula svängar. Kommunalrådet och tillika medlemsutskottsbödeln Magnus Olsson har i en intervju med Sydsvenska Dagbladet några dagar innan sommartalet återigen pratat på tok för mycket. Denna gång tar han på nytt starkt avstånd från ungdomsförbundet, men han nöjer sig inte med det. Även Marine le Pen får utstå kritik eftersom hennes parti enligt Olsson fokuserar på ”flaggor och nationalism”. Många miljoner franska väljare verkar dock inte ha något emot detta. Nu återstår det att se om Olsson öppnar ett uteslutningsärende mot Jimmie på grund av hans blågula musikaliska hyllningar till fäderneslandet. Nej just det, ledarprincipen råder.

Marine Le Pen, som för övrigt besökte Åkesson härom året, är trots sin skändliga behandling av fadern, Västeuropas kanske för tillfället viktigaste politiska ledare, och hon kan precis som sin far mycket väl gå till andra omgången i det franska presidentvalet om två år. Hon förstår, liksom för övrigt SDU, att det är samverkande europeiska nationalister som kan rädda Europa. Det gör dock inte Magnus Olsson som kör på i samma intetsägande ideologiska hjulspår som Mattias Karlsson. Det som ska rädda Sverige och Europa är enligt Karlsson & Olsson AB den impotenta socialkonservatismen.

Hur ser då Olssons socialkonservatism ut? Jo bland annat har han föreslagit att Malmös skattebetalare ska ska stå för rehabiliteringen av hemvändande ISIS-terrorister. I Stockholm och Göteborg ser dessvärre inte det politiska läget så mycket roligare ut, såvida man inte har en mycket svart humor. I Göteborgs kommun tar sig partiets socialkonservatism uttryck i att sprutbyte för narkomaner nu står högst på önskelistan, något som inte ens socialdemokraterna i Göteborg vill se. Å andra sidan förstår kanske socialdemokraterna den sociala sidan av problemet. SD Göteborg verkar dock varken förstå det sociala eller konservativa i begreppet socialkonservatism. SD Stockholms socialkonservatism går ut på att bussa svenska skolbarn ut till förorten så att de kan integrera sig med invandrarungdomarna. Mia Danielsson som drev frågan (och drog på sig öknamnet ”Buss-Mia”) blev dock nyligen avsatt. Detta kan vara ett tecken på att vindarna håller på att vända i Sverigedemokraterna. Jimmie var för övrigt väldigt tydlig med i sitt tal att han inte alls vill integreras. Man får förmoda att han heller inte vill se sin son Nils bussas till närmsta invandrarförort när Nils nått skolåldern.

Det verkar alltså som att Åkesson lite trevande försöker hitta tillbaka till den nationalism som han engagerade sig för i mitten av 90-talet. Det blågula i honom har alltså kanske både form och innehåll när det kommer till kritan, och möjligen har han förstått att Mattias Karlssons socialkonservatism inte kan rädda Sverige som nation. Man skulle rent av kunna tro att Åkesson hämtat inspiration från SDU:s idéprogram. Frågan är då varför han ville göra sig av med Kasselstrand och Hahne. Svaret är enkelt. Politik består inte bara av ideologi, utan också av makt, och förmodligen minns Jimmie alltför väl hur det gick till för tio år sedan då dåvarande partiledaren Mikael Jansson utmanövrerades av en viss SDU-ordförande.

Svar

  1. Profilbild för JB

    Skribenten och debattören Patrik Engellau skriver ett inlägg på sidan Det Goda Samhället, med rubriken IKEA-MORDEN:…

    ”… där det ändå funnits en anständighetens LITE TRISTA, men ack så behagliga
    hemort på jorden, just Sverige, mitt fädernesland. Ett ställe där man kunnat
    lita på människor, där vänliga OCH I OCH FÖR SIG KRÄVANDE MÄNNISKOR tagit hand om sig själva och varandra.”…

    Om detta skall vara ett slags lite trevande försök att vilja försöka beskriva svenskar i någon slags positiv dager, så är det försöket i sig någonting ovanligt. Det är ett ganska så typiskt osvenskt företag. Att officiellt, och med sitt eget namn, ta sig för att försöka beskriva svenskar i några som helst positiva ordalag, är närapå ett slags outtalat – tabu – , i Sverige….

    Under många, många decennier har s.k. – svensk – underhållning, i form av filmer, teatrar och lokalrevyer, farser, tv-serier et cetera, velat försöka beskriva och gestalta s.k. – svenskhet med en ganska brutal hånfullhet… Ett ganska så inlindat, men ändå tydligt, svenskförakt….

    Denna föraktfullhet har ofta varit inlindad i skojfriskhetens och s.k. humors tecken, alltså i låtsasvänliga men samtidigt i förrädiska och försåtliga draperingar. Ett illa dolt förakt, en hånfullhet, en spefullhet, med smädelser och förlöjligande, ja, bespottelse, av just den tråkiga, dumma, korkade och idiotiska – svenskheten.. Detta förakt har också inkluderat svenskar själva, där just deras tråkighet, tillkortakommande, dumhet, brist, tafatthet och svaghet verkligen har velat framföras…

    Att MSM i alla dess former, men kanske särskilt just inom s.k. underhållningsindustri, någonsin på något vis skulle vilja tala väl om svenskar och svenskhet, eller vilja stå upp till försvar för svenskar, vilja visa dem allvarlig respekt eller ge dem aktning, det är nog någonting mycket främmande för den absoluta majoriteten inom just MSM i alla dess former….

    En stor bit i detta förakt handlar kanske om ett allmänt förakt för kristendom. En stor andel av människor inom just MSM är både ateister, samt även kommunister,
    neoliberaler, nyliberaler samt ofta också krassa, cyniska, hånfulla, sarkastiska och kalla materialister med just en krass materialistisk människosyn…

    Dessa kategorier människor finns ofta inom både en politisk ledning och inom näringsliv, samt också inom MSM. De avskyr svensk vekhet, eller svensk vänlighet och mjukhet, och föredrar oftare tuffhet, kamp, strid, lögner, intriger, mord, våld och bufflighet, samt råhet, brutalitet och ovänlighet i största allmänhet…

    Framför allt avskys alla former av svensk kristenhet som i deras ögon är någonting enbart ovetenskapligt samt okunnigt, bakåtsträvande, korkat, infantilt, obegripligt och knasigt, så de kan inte annat än håna den och alla former av religion….

    Svaghet i alla dess former är för den vetenskapliga kommunismen, socialismen,
    neoliberalismen och materialismen, någonting avskyvärt… T.o.m. startade man i
    det socialistiska Sverige, liksom i Nazityskland, med tillrop från en ganska enad vetenskapsvärld, ett institut i avsikt att försöka förädla den korkade, dumma, infantila, svaga, idiotiska, tråkiga, stillösa och tafatta, men dock snälla, veka, pålitliga, och arbetsamma svenska befolkningen….

    Så att MSM och svenskt s.k. etablissemang någonsin skulle vilja ta svenskar i
    försvar, eller stå upp för svenskar genom att ta ett klart avstånd från attacker mot dem och försvara svenskar som blir oskyldigt attackerade, rånade, lurade och mördade i allt större flertal, det bär nog mycket starkt emot för de flesta av det s.k. etablissemanget….

    Förakt för svenskhet, för svenskar och för svenskor, sitter nog alldeles för djupt och inrotat hos ett svenskt politiskt och massmedialt etablissemang, samt då hos ett s.k. kulturetablissemang, för att någonting sådant egentligen alls skulle kunna låta sig göras….

    Jo, jo som sagt var….

  2. Profilbild för mirotanien

    ”Socialkonservatismen” som etikett var kanske mest en symbolsik reträtt. SD måste förhålla sig till nationalismen vad som än händer. Nationalismen är tillbaka på kartan — kalla den progressiv nationalism, ny nationalism, reformerad nationalism eller whatever.

    Nationalism och inget annat är melodin för ett högerparti som SD. Visst har termen tappat lyster i medelsvenssons ögon men man kan inte bara följa vad kreti och pleti gör, man måste peka med hela handen och stifta verklighet. Se språkets performativa roll. Säga, ”SD är nationalistiskt, detta är vår roll, vi prioriterar majoritetsbefolkningen i detta land.”

    1. Profilbild för Patrik Ehn

      ”SD är nationalistiskt, detta är vår roll, vi prioriterar majoritetsbefolkningen i detta land.”
      Så tydliga tror jag dessvärre inte att SD någonsin kommer att bli.

  3. Profilbild för sten line

    Patrik Ehn sätter här fingret på problemet med politisk ambivalens. Åkesson har sina ljusa stunder då han slutar mumla, humma och stamma och faktiskt säger vad han tycker. Men var det inte just detta som de uteslutna förmågorna hade för vana? UTAN att förfalla till extremism? Jag har i alla fall aldrig sett ett enda citat av Kasselstrand eller Hahne som skvallrar om våldsromantik, rasism eller demokratiförakt — demokratiföraktet ligger rimligen hos den partiledning som eliminerar VALDA REPRESENTANTER för att dessa inte beter sig tillräckligt inställsamt. Partiet premierar alltså ambivalens och ”kluven tunga” och bestraffar en frimodig hållning. Det klarspråk som då och då glimmar till är bara undantag från regeln om retorisk anpasslighet och är vanligen förbehållna Den Store Ledaren. Herregud, de kuvade sopprötterna i publiken vet ju knappt om de får jubla längre; det kanske är ett brott mot ”kommunikationsplanen”.

    Detta är hopplöst. På det här sättet hämmar man den potentiella kraft som finns i den Sverigevänliga rörelsen, och det är en mycket stor kraft — utan dessa mentala bromsklossar skulle den kunna förflytta berg. Vi behöver ett parti som skapar en ny problemformulering istället för att på lillebrorsmanér anpassa sig efter den etablerade kulturmarxistiska. Ett parti som dessutom inte räds lidelse — som åter kunde få vikingablodet att svalla i ådrorna på den domesticerade och fördummade Facebook-svensken.

    1. Profilbild för latmask

      Vi skulle behöva ett nytt nationalistiskt högerparti. På den kanten råder nu vakuum. Föreställer mig att alla dessa utsparkade SD:are diskuterar möjligheten.

      1. Profilbild för sten line

        Det är precis vad jag går och hoppas på.

Lämna ett svar till Richard Jomshof hotar använda stalinistiska utrensningsmetoder och bryta med SDU. | Asylkaos Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *