Lästips: Apokalyptismer

Kriget i Mellanöstern är en tragedi med betydande potential att urarta ytterligare. Det gäller både storpolitiskt, mänskligt och ekonomiskt, det gäller även amerikansk och västerländsk inrikespolitik där MAGA-populismens framgångar nu knyts till utrikespolitisk adventurism och direkta krigsbrott. I vad mån kriget ens är rationellt från amerikanskt och israeliskt perspektiv kan diskuteras, inte minst med utgångspunkt i van Crevelds analyser av Mellanöstern. För europeisk del är kriget uppenbart negativt, i likhet med flertalet amerikanska initiativ, och bekräftar återigen Jean Thiriart vad gäller behovet av ett självständigt Europa.

Konflikten har både realpolitiska och existentiella inslag, de sistnämnda hänger delvis samman med att den för flera inblandade knyts till föreställningar om den yttersta tiden. Detta förenar judiska, sionistiskt kristna och shiitiska aktörer, om än på skilda vis. En intressant artikel i sammanhanget är Apocalyptic Expectations and the Geopolitics of the Iran War av David Engels. Engels är en värdefull tänkare i sammanhanget, han är historiker, specialiserad på antiken, och tillhör den tyska minoriteten i Belgien. Han har utvecklat en europeisk patriotism kallad hesperialism, förankrad i vår historia och vårt väsen på ett sätt som tydligt skiljer den från eurokratins projekt.

I Apocalyptic Expectations and the Geopolitics of the Iran War visar han redan inledningsvis att det är en förenkling att tolka kriget enbart som ”upplysning mot religiös fundamentalism”, han tar också upp skillnaderna mellan shiitisk och sunnitisk islam. Det finns eskatologier knutna till alla de tre inblandade religionerna, dessutom med kopplingar till makten i Israel, USA och Iran. En religiös tolkning av den israeliska statsbildningens historia är en syntes av ursprungligen ofta sekulär sionism med judisk tradition som gradvis flyttat fram sina positioner, den innebär bland annat att Israels expansion ses som ett heligt värv, att det tredje templet ska uppföras och att den yttersta tiden är nära. Engels nämner partiledare som Bezalel Smotrich och Itamar Ben-Gvir i sammanhanget, dessa har ministerposter i den nuvarande regeringen.

Gemensamt med de kristna sionisterna i USA har de att deras samhälle officiellt inte är religiöst, liksom flera, men inte alla, inslag i sin eskatologi. Där judiska messianister inväntar en konung av Davids ätt handlar det för de kristna sionisterna istället om Kristi återkomst, men flera av stegen på vägen dit är desamma. Inte minst har den judiska staten en central roll i skeendet. Engels tar upp hur kristen sionism återfinns i kretsen kring Trump, bland annat Paula White, Pete Hegseth och Mike Huckabee. Av dessa är Hegseth försvarsminister och Huckabee ambassadör i Israel.

Iran skiljer sig från USA och Israel genom att staten formellt inte är skild från tron, även om vi alltså kan identifiera trender i samma riktning i de båda sistnämnda länderna. Den islamiska republiken utgår i sin politiska teologi från shiitisk islam, shia innehåller teman vi också känner igen från indo-europeisk tradition (jämför Mahdin). Republikens utrikespolitik har ofta tolkats eskatologiskt, som en kamp mot orättvisa och förtryck i den yttersta tiden. Här finns också martyrskapets centrala betydelse, där flera historiska gestalter fallit i kamp mot mäktiga men orättfärdiga fiender. Detta innebär i förbigående sagt att Iran har förutsättningar i geopolitiska konflikter som Venezuela och Kuba saknar.

Det innebär också att den pågående konflikten bland annat har en aspekt av konkurrerande eskatologier, ”in the case of the Iran confrontation, the most surprising common ground among adversaries may lie precisely in this shared conviction that history itself is approaching a decisive and transformative climax” uttrycker Engels det. Det innebär, på gott och ont, att en rent sekulär rationalitet inte är tillräcklig för att förstå och trappa ner den.

Relaterat

Lästips: David Engels
Jean Thiriart och det fria Europa
På väg mot imperiet

Pursuit of the Millennium: Folkkorstågen
Pursuit of the Millennium II: Brethren of the Free Spirit
Pursuit of the Millennium III: 1500-talsrevolutionärerna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *