Den senaste tiden har vi i Sverige genom socialdemokraternas planer på boendeintegration/tvångsblandning påmints om just boendets och geografins centrala betydelse. Den franske geografen Christophe Guilluy har i böcker som Le crépuscule de la France d’en haut beskrivit en ständigt pågående konkurrens om bostadsområden, i både Sverige och Frankrike tvingas de infödda bort från centralt belägna förortsområden/banlieues genom mer eller mindre förtäckta hot. Geografins centrala betydelse bekräftas genom debatterna om gentrifiering, vi påminns också om den genom de historiska skildringarna av hur bussning och desegregering i USA ledde till ”white flight”, bland annat till att historiskt katolska och judiska lokalsamhällen utplånades. Samtidigt har bland annat Putnam visat starka tecken på att ökad mångfald leder till minskad tillit, en intressant studie betitlad E Pluribus, Pauciores (Out of Many, Fewer) tyder rentav på att ökad mångfald leder till minskat barnafödande. Följderna av förlorad homogenitet för den brittiska arbetarklassen kan också illustreras genom de huvudsakligen pakistanska våldtäktsligorna som under decennier våldfört sig på utsatta britter.
Det finns kort sagt flera skäl att försöka bemöta Minotaurens, eller den byråkratiska statens, selektiva försök att utplåna lokal homogenitet. Vissa av de möjliga metoderna utsätts ofta för omfattande repression, exempelvis försök av lokala män att genom våldskapital hålla främmande grupper borta (jämför den brittiska erfarenheten, dock även det nordirländska exemplet). Men det finns flera möjliga strategier. Det kan skötas diskret genom försök att ta över en kommun, Staffanstorp är delvis ett exempel på detta. Det kan också göras genom försök att bilda lokala gemenskaper, mer eller mindre strikt formaliserade, här kan nämnas allt från sydafrikanska Orania till svenska initiativ som Det Fria Sverige.
Den senaste tiden har amerikanska Return to the Land hamnat i det mediala blickfånget. Projektet för tankarna till en klassisk Motpolares begrepp kommuniteter, målet är att bygga parallella samhällen för europeiskättade amerikaner (”we must create communities for our own people”). RTTL beskriver sig med orden ”Return to the Land is a private membership association (PMA) for individuals and families with traditional views and common continental ancestry. We hold events and conferences, and we help groups of our members form European heritage communities”, detta borde vara förenligt med amerikansk lagstiftning och liberala principer. Man kan samtidigt notera en stark ruralistisk estetik och vision, det är mycket bilder på djur och landsbygd, ”return to the land”, liksom intresse för europeisk kultur och europeiskt arv. Organisationen är öppen för euro-amerikaner oavsett religiös tillhörighet, så länge de inte angriper andra medlemmars tro.
RTTL påminner oss om att etnogenesis är en ständigt pågående process, etniska grupper som inte återföds med varje generation går under. Förmågan att dra gränser, i det här fallet mellan vita och icke-vita, är en aspekt av etnogenesis. Gruppens öde antyder också något om hur amerikanska ”freedom of association” värderas politiskt, en i sig högst relevant fråga. I förbigående kan vi notera att denna frihet är betydligt lägre värderad i Sverige, av socialdemokratin snart sagt inte alls när det gäller den infödda befolkningen. Intressant här är att RTTL fått relativt neutral rapportering i media, något som sannolikt inte varit fallet för bara några år sedan. Organisationens projekt faller samtidigt inom ramarna för en strategi som å ena sidan är väldigt amerikansk, å andra sidan historiskt svår. Att bilda frivilliga samhällen, exempelvis falangstärer eller hippiekollektiv, har varit ett återkommande fenomen i amerikansk historia, men de har sällan blivit långlivade. Återkommande problem var bristen på pengar, interna konflikter, och att fel människor drogs till dem. RTTL tycks hantera dessa problem väl, gemenskapen är heller inte lika totalitär som flera historiska amerikanska projekt utan ligger närmare individual-anarkisten Josiah Warrens 1800-talsprojekt Modern Times. På en skala där total egendomsgemenskap och delad religion utgör ena polen befinner sig såväl Warrens frivilliga samhälle som RTTL närmare den frihetliga polen, vilket i sammanhanget torde minska risken för ovan nämnda problem. Man kan också misstänka att med det pågående samhälleliga förfallet i flertalet västländer ökar antalet familjer som inte faller inom kategorin ”fel människor” men är intresserade av den trygghet och gemenskap ett projekt som RTTL erbjuder. I likhet med Orania är det fullt möjligt att några av RTTL:s samhällen, exempelvis i Ozark, sakta men säkert kommer växa till sig.
RTTL har fått kritik från delar av den amerikanska dissidenthögern, den främsta kritiken torde vara att istället för att fjärma sig från storstäderna och maktens centra bör man göra tvärtom och vinna makt. Denna delvis neoreaktionära kritik är delvis korrekt, men missar att det aldrig handlar om en optimal strategi. Olika människor har olika förutsättningar och olika optimala strategier, önskvärt är dock att deras insatser uppnår synergi och understödjer varandra. Projekt som RTTL kan bilda basområden, deras existens tjänar också i likhet med Orania som exempel för omgivningen på att ”vi behöver inte leva så här”. Historiskt existerade amerikanska utopiska samhällen heller inte i ett vakuum, isolerade från övriga samhället. Bland annat trycktes tidningar som lästes i hela världen i amerikanska kommuniteter och falangstärer. Debatterna kring RTTL har också tydliga metapolitiska poänger, bland annat genom att påminna om att europeiskättade amerikaner är en grupp, att de har rätt att säkra förutsättningarna för fortsatt existens, och att föreningsfriheten kan innebära rätten att dra gränser och utesluta. Om det är en ansats som passar den differentierade läsaren eller inte är en annan fråga, som helhet är det i varje fall ett lovvärt initiativ.
Lämpliga länkar
Return to the Land
The Woodlander Initiative
Jonas Nilsson – Orania
Relaterat
Christophe Guilluy och kampen om staden
Motsättningar i regnbågsalliansen – gentrifieringen
Ultima Staffanstorp
Lästips: Radical Chic
Kommunitet och falangstär – utopisk socialism i USA
Putnam – E Pluribus Unum
Lästips: Etnisk mångfald och psykisk ohälsa
Om skribenten: Joakim Andersen
