Ett mindre synligt projekt under Trumps andra presidentperiod har varit nedmonteringen av det Christopher Caldwell beskrivit som dess andra konstitution, den rivaliserande ordningen uppbyggd kring medborgarrättsrörelsen, anti-vit kvotering och affirmative action. Trump har agerat mot diskrimineringen av vita inom bland annat federala myndigheter, hans kamp mot universiteten har också detta som ett inslag.
Den rivaliserande konstitution Caldwell skildrat har även en mytologi och ett narrativ, där bland annat kampen mot segregeringen i sydstaterna ingår, liksom Martin Luther King. Denna mytologi har i hög grad anammats av amerikanska konservativa, vilka ofta tar upp just King som en av de egna. Detta är inte överraskande, givet att han talade till deras dröm om ett färgblint samhälle där de svarta inte längre ger dem dåligt samvete. Kings I have a dream-tal från 1963 innehåller bland annat de ofta citerade orden ”I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character.” King tar också avstånd från våldsamma demonstrationer, ”we must forever conduct our struggle on the high plane of dignity and discipline. We must not allow our creative protest to degenerate into physical violence.” De styckena är förenliga med amerikansk konservatism. Men centrala aspekter av Kings världsbild tonas då ned, bland annat att han i samma tal säger att ”through our scientific and technological genius we have made of this world a neighborhood; and yet we have not yet the ethical committments to make us a brotherhood”, liksom att han använde en tidig variant av ”no justice no peace”-hotet i stycket ”the whirlwinds of revolt will continue to shake the foundations of our nation until the bright day of justice emerges”. King kom också att koppla kampen mot rasism och kampen mot fattigdom till varandra.
Oavsett vilket är King en central del av den så kallade boomermytologin, vilket får ses som oundvikligt givet konservativa vitas dåliga samvete och efterfrågan på svarta ledare som kunde utlova en färgblind framtid. I jämförelse med King var Malcolm X med sin mer militanta retorik kring separation inget alternativ, även om den reellt existerande Malcolm X närmade sig Kings vision efter pilgrimsfärden till Mecka och Kings retorik försköts åt vänster mot slutet av livet har det inte gjort djupare avtryck i deras myter. Detta antyder att den verklige King och mytens King inte är identiska, vilket också betyder att myten har aspekter av trojansk häst. Bakom myten finner vi det ovan nämnda dåliga samvetet, något King återkom till och förstärkte i stycken som ”I just say this morning that racial injustice is still the black man’s burden and the white man’s shame. It is an unhappy truth that racism is a way of life, and a vast majority of white Americans.” Kings vision hade också en konkret aspekt många konservativa inte nödvändigtvis uppskattar, där fördelningen av ägande och inkomster inte skildes från det framtida brödraskapet. Därav bland annat Kings krav att grundlagsfädernas tal om att ”all men are created equal” också skulle tolkas politiskt-ekonomiskt, ”we are coming to demand the Government to adjust itself to the problem of poverty. We read one day we hold these truths to be self-evident. That all men are created equal. That they are endowed with their Creator in certain inevitable rights. That among these are life, liberty and pursuit of happiness. But if a man doesn’t have a job or income, he has neither life, nor liberty, nor possibility for the pursuit of happiness. He merely exists.” Träffsäkert noterade han här även att ”we all too often have socialism for the rich and free enterprise capitalism for the poor; that’s the problem”. Att anammandet av King som mytisk gestalt följdes av anammandet av DEI som praktisk politik och ”vithetskritik” som hegemon ideologi är inte alldeles överraskande.
Om det var ett medvetet angrepp på Kingmyten är svårt att bedöma, Trump beordrade i varje fall i januari i år att tidigare hemligstämplat material kopplat till bland annat King skulle offentliggöras (Executive Order 14176, Declassification of Records Concerning the Assassinations of President John F. Kennedy, Senator Robert F. Kennedy, and the Reverend Dr. Martin Luther King, Jr.). Det visar sig där att FBI under Hoover aktivt övervakade King då de misstänkte honom för att vara kommunist eller influerad av kommunister. De offentliggjorda dokumenten bekräftar detta, King hade starka kopplingar till medlemmar i det amerikanska kommunistpartiet. Detta i synnerhet hans nära medarbetare Stanley Levison, vi läser i FBI:s dokument att ”current and former members of the Communist Party, USA (CPUSA), have been close to King and have exerted great influence on him and the SCLC. These associations date from King’s leadership of the 1956 bus boycott by Negroes in Montgomery, Alabama, and have had King’s approbation, because the individuals involved have been identified to him for what they are.” FBI tycks ha haft tillgång till intern kommunikation i det amerikanska kommunistpartiet, vi läser bland annat att ”CPUSA General Secretary Gus Hall received a report on King from Levison in February, 1962. Levison described King as ”a wholehearted Marxist who has studied Marxism, believes in it, and agrees with it, but because of his being a minister of religion, does not dare to espouse it publicly.”” FBI var oroade för att Sovjet genom Levison och King skulle få inflytande över det potentiellt mäktiga SCLC.
Svårförenlig med myten är även den bild av King som äkta make som framträder i FBI:s dokument. Det är ett flertal affärer med olika kvinnor, det är dessutom prostituerade, orgier, sprit och skrattande bevittnande av våldtäkter. Liksom ”onaturliga sexakter”, även om dessa 2025 framstår som mindre omskakande blir det svårt att förena bilden av den Bibelciterande pastorn med uppgifterna att han skrattande ska ha uppmuntrat en våldtäkt. Det tyder på att Kingmyten inte var baserad på verkligheten, att den utgjort en trojansk häst, och att den förmedlat en felaktig bild av amerikanska rasrelationer och möjliga lösningar av dem. Att boomermytologin ersätts av nya generationers myter, grundade på andra känslomässiga behov och andra livserfarenheter, får här kort sagt ses som positivt.
Relaterat
The Conversation – I’m an MLK scholar – and I’ll never be able to view King in the same light
FBI-dokument
Om skribenten: Joakim Andersen
