Svar

1. 

   Patria

   30 augusti, 2014

   Jag vet inte vad som äcklar mig mest; dessa vidriga brott eller det perversa kryperiet för desamma. Människor i västerlandet kommer att straffas allt hårdare för sin slapphet, och det är numera svårt att känna någon riktig sympati. Barnen är och förblir dock oskyldiga.

   Svara
2. 

   Patria

   30 augusti, 2014

   Fel, denna kommentar skulle ha hamnat hos Oskorei. Ta gärna bort den.

   Svara
3. 

   Oscar

   31 augusti, 2014

   Medborgarlön? Socialism? Vad hände med traditionalismen? Jag var med dig fram tills du började prata om medborgarlöner. Skall man få betalt för att man är människa? Jag antar att jag som arbetande skall ha samma medborgarlön som de som inte arbetar?

   Svara
   1. 

      Reaktion

      31 augusti, 2014

      Socialism? Snarare pragmatism som svar på ett sannolikt framtidsscenario, en pragmatism i vilken traditionalisten likaväl som hedonisten – två personligheter vars hjärnstrukturer vid scanning har visat vara mycket olika varandra, vilket förklarar deras livsval – kan praktisera sitt leverne. Detta helt i enlighet med den frihetliga linje som förordas i texten; det enda tvånget som bör åläggas oss gäller att allt vi gör i så stor uträckning som möjligt sker i ekologisk anda samt att vi inte inkräktar på andra människors livsval eller egendomar.

      Din fråga om arbetare visavi medborgarlönen besvaras i artikeln: ”Kanske bör det understrykas att ordinärt arbete naturligtvis ska generera löner avsevärt högre än medborgarslanten.” I texten ges en vink om korporativt styrda företag där de anställda tillsammans med ägarna delar på vinsterna, något som naturligtvis skapar supermotiverade arbetare till skillnad från idag där majoriteten, inte bara i Sverige utan globalt sett, ser arbete som ett nödvändigt ont.

      Svara
      1. 

         Gautthiod

         2 september, 2014

         Fast har vi inte sett vad som händer när vi givit materiella förutsättningar för generationer av hedonister att frodas. Ska vi fortsätta med system som garanterar en konsumtär livsstil? Bör vi inte hellre villkora materiellt välstånd med moraliskt handlande?

         Det ligger naturligtvis en lockelse i att se de moderna teknologiska landvinningarna som givna och likaså det paradigm som omgett dem – utilitarismen. Men teknologiska framsteg har skett sedan den första flintyxan, med den skillnaden att det var vilja, strävan och livsförmåga som då var teknikens drivkraft.

         Svara
         1. 

            Reaktion

            3 september, 2014

            Kanske var jag otydlig med att det mesta av framtida konsumtion måste ske i samklang med ekosystemen. Något som många storföretag har börjat inse och verka för. En normativ ”moral” eller etik som alla skriver under på finns inte, däremot kan man objektivt sett fastslå att vi går under om vi inte lever i samklang med naturen – denna form av ekologisk moral liksom det redan sagda, att livsval och egendom måste värnas, ger en enorm större möjlighet för alla att leva i frihet än förmenta universella och utilitaristiska moralkataloger, oavsett om dessa skrivits för tusentals år sen eller i vår tid. Svaret på ditt sista stycke blir kort och gott att utvecklingen inte kan hejdas.

            Svara
            1. 

               Gautthiod

               3 september, 2014

               Och min poäng var att det inte alls finns ett sådant måste, varför jag undrade hur en god man, införstådd med både genetikens som de sociala relationernas roll i samhällsbyggandet kan förbise alla dessa faror i automatiseringen. Ett automatiserat samhälle möjliggör en socialt och moraliskt villkorslös produktion och konsumtion, så min fråga är ju HUR man får in ett moraliskt imperativ eller något slags differentiering i ett genommekaniserat produktionsförhållande.

            2. 

               Reaktion

               3 september, 2014

               Ok, om det var poängen så kan man för det första notera att nolltillväxt, som är fullt genomförbart (och ingalunda innebär färre innovationer), är något som det ganska friskt har börjat talas om och forskas kring. För det andra kan vi omöjligen undgå konsumtion, som är ett grundvillkor för själva livet. Däremot kan vi gott skippa det mesta av dagens tokkonsumtion som innebär ett parasiterande på jorden. Istället kommer icke-tärande upplevelser bl a via den nya tekniken att bli ett nytt konsumtionsmönster för dem som prompt vill syssla med det, medan den som hellre vill förkovra sig i böckernas och traditionernas värld alltså ska kunna göra det. Att bara se faror i en ohejdbar utveckling är inte särskilt konstruktivt. Förvisso kan maskiner möjliggöra överdriven konsumtion. Men man kan, eller snarare måste, också dirigera maskinerna – människan måste styra över dem, inte tvärtom – t ex så att de producerar återvinningsbara och/eller biologiskt nedbrytbara saker. Rätt använda kan de, t ex en hushållsrobot, som sagt ge mer tid över för familjeliv, relationer, glädje, förkovran, idrott osv. Mer ork för ordinärt jobb också, för den delen 😉 Dags att sova, så man orkar jobba.

   2. 

      Sigfader

      2 september, 2014

      ”Skall man få betalt för att man är människa”

      Traditionalisten i dig kan nog resonera så här (vilket jag lutar åt):
      Om vi ponerar att den teknologiska utvecklingen går framåt som det beskrivs i artikeln och arbete faktiskt blir en bristvara så kommer en stor portion av den lägre klassen att stå utan försörjningsmöjlighet för sig och sina familjer. Detta är något som måste hanteras av staten, oavsett hur socialistiskt det klingar, eftersom precis samma människor som blir av med sina arbeten förmodligen har lägre impulskontroll och högre tidspreferens och därmed kommer att orsaka stora sociala problem. Precis som nu, men på en mycket större skala. Medborgarlön är ett (av flera) sätt att hantera detta och jag ser inga större problem med det från ett högerperspektiv. Medborgarlönen skall räcka till kost, logi och gladiatorspel så att säga.

      För de mer ambitiösa individerna så kommer givetvis samma medborgarlön att betalas ut och på det får man givetvis eventuell lön, avkastning eller vad det nu kan vara vilket givetvis leder till en högre levnadsstandard på samma sätt som nu.

      ”Skall man få betalt för att man är människa?”

      Ja, eller om du vill formulera om det till ”man får betalt för att inte stjäla, mörda och ställa till med oreda för att man själv och ens barn svälter”.

      Det är så jag tolkar saken i alla fall. Med det sagt så är jag inte nödvändigtvis en anhängare av medborgarlön som koncept, men det är värt att diskutera utan att bruka enkla ryggradsgeneraliseringar som ”socialism.”

      Svara
      1. 

         Oscar

         4 september, 2014

         Jag tror ni ignorerar historiska exempel på att teknikutveckling inte nödvändigtvis måste leda till arbetsbrist. Industrialiseringen slog ut självhushållningen, men arbetsuppgifter har alltid funnits för den någorlunda kapable/ambitiöse. Det är tveksamt om dagdriveri ur något som helst perspektiv kan anses vara pragmatiskt. Då ser jag hellre att man tilldelas en jordplätt som man får göra vad man vill med.
         Mänsklig kontakt kommer alltid värderas, särskilt inom vården. Ett stort problem vi har i västvärlden är våra stela arbetsregler, vilket är ett direkt resultat av fackföreningarnas triumf. Varför tror ni bemanningsföretag finns? Det är företagens sista möjlighet att anpassa arbetskraften efter sin verksamhets behov. Utan fackföreningarnas inflytande hade arbetsmarknaden varit betydligt mer flexibel, bemanningsföretag hade inte alls funnits i samma utsträckning som nu, och betydligt fler hade sannolikt varit i arbete.

         Medborgarlön är ett förslag starkt kopplat till socialistiska visioner, det kommer ni inte undan. Vi har betydligt större problem i västvärlden att reda ut en arbetsbrist, men vill man fokusera på det är det välkommet. När det väl varit på kritan, som i Schweiz, förstod medborgarna i sista stund att det inte alls vore en bra idé. Samma sak med sex timmars arbetsdag. Vill man arbeta sex timmar går det alldeles utmärkt, men man skall inte förvänta sig att produktiviteten höjs, eller att den ens bibehålls.

         Jag vill ha ett samhälle där hedonistens möjligheter att ”praktisera sitt leverne” inte uppmuntras, vare sig det är pragmatiskt eller inte. Återigen handlar kampen mot moderniteten också om att någon gång _stå för någonting_ och inte böja sig för flyktiga omständigheter, vilka sägs vara förutbestämda.

         Jag är dessutom ytterst tveksam till att att majoriteten ser arbete ”som ett nödvändigt ont”. Det känns ganska världsfrånvänt att påstå det, nitzscheanskt posöraktigt, faktiskt. Att man genom medborgarlön plötsligt skulle skapa hundratusentals nya universalgenier genom att de ges lön för att driva runt som vilken tiggare som helst, känns lika världsfrånvänt.

         Svara
         1. 

            Reaktion

            4 september, 2014

            Bäste Oscar, återigen måste en tillämpa ”som sagt” ganska frekvent. Som sagt är det tunga amerikanska rapporter som anger att den här gången kommer man inte kunna ersätta de jobb som tekniken tar över. Såvida det inte skapas en massa skattefinansierade ”hittepå-jobb”, det som Carl Bildt för ungefär 25 år sen nedsättande kallade ”terapijobb”. (I övrigt har inte bemanningsföretag eller fackföreningar i huvudsaklig uppgift att skapa jobb.)
            Något tillspetsat kan man säga att en generation i detta land har fostrats till dataspelande dagdriveri och hedonism, utan någon som helst känsla för plikt, men som däremot ”känner efter” så fort något verkar ansträngande. Finns inga jobb så är medborgarlön som sagt ett sätt att ersätta befintliga bidrag. Ditt förslag om jordplätt är inte dumt.
            Dagens arbete som ”ett nödvändigt ont” är även det kopplat till ett samhälle utan pliktkänsla; att majoriteten inte är särskilt tillfreds är med dagens arbetssituation har många orsaker och är belagt i studier. Senast i lördags fm intervjuade SR en arbetslivsforskare som tog upp detta.
            Det här med att det skulle skapas 10000-tals universalgenier är en av dig skapad halmgubbe.
            Jag tycker moderniteten är överskattad men inget som det är ett självändamål att bekämpa. Att ta tillvara teknikens positiva sidor är ingalunda fel, i så fall skulle du väl inte skriva på nätet t ex.

            Svara
            1. 

               Oscar

               5 september, 2014

               Du är lika cementerad i dina åsikter som jag när det gäller detta ämnet, tror inte vi kommer så mycket längre. Måste bara påpeka det vanliga kardinalerfelet många gör som förknippar moderniteten med teknikutveckling – det är två hellt sklda ting. Rekommenderar b
               oken ”Reactionary modernism”. Jag tycker också tekniken skall brukas i folkets tjänst, men då utifrån traditionalistiska premisser, ej socialistiska.

            2. 

               Reaktion

               5 september, 2014

               Nog har modernitet och teknikutveckling ofta gått hand i hand, ehuru ”det moderna” i vår sfär ofta är förknippat med – bristen på – normer, dygder, hederskoder. Att alla ska kunna få utveckla sina individuella talanger bortom rådande mallar kan svårligen placeras i socialistfacket. Även om etiketterandet ofta ter sig överflödigt anser jag att alla ideologier har positiva inslag, vissa mer än andra. Att som du tycks vilja göra, dvs tvinga in alla i en mall, är väl, om något, både socialistiskt och totalitärt.

            3. 

               Berone

               5 september, 2014

               ”Att alla ska kunna få utveckla sina individuella talanger bortom rådande mallar …” låter som den unge Marx 1846 (’Den tyska ideologin’):

               ”… det kommunistiska samhället, där ingen har en bestämd avgränsad
               verksamhetskrets utan där var och en kan utbilda sig i den riktning som
               han önskar. Staten reglerar produktionen, och detta gör det möjligt för
               mig att göra det ena i dag, det andra i morgon, jaga på morgonen, fiska
               på eftermiddagen, sköta kreatur på kvällen och kritisera efter
               kvällsmaten, allt efter vad jag vill, utan att jag för den skull
               någonsin blir jägare, fiskare, herde eller kritiker.”

            4. 

               Reaktion

               5 september, 2014

               Det var att ta i 😉 I min skiss finns minsann utrymme för bestämda och avgränsade verksamheter enligt devisen rätt man eller kvinna på rätt plats. Fri företagsamhet råder vid sidan av att staten sköter vissa verksamheter som den vid behov kan reglera. Idag har ju Joakim Andersen skrivit om den del av det jag tar upp, något det finns skäl att återkomma till.

4. 

   Reaktion

   7 september, 2014

   Här några röster om den i texten omnämnda boken The Second machine age författad av Erik Bynjolfsson och Andrew McAfee, en bok i vilken den tekniska utvecklingen sammanbinds med en kristeori.

   “How we build, use, and live with our digital creations will define our success as a civilization in the 21st century. Will our new technologies lift us all up or leave more and more of us behind? The Second Machine Age is the essential guide to how and why that success will, or will not, be achieved.”
   —Garry Kasparov, 13th World Chess Champion

   “After reading this book, your world view will be flipped: you’ll see that collective intelligence will come not only from networked brains, but also from massively connected and intelligent machines. In the near future, the best job to have will be the one you would do for free.”
   —Nicholas Negroponte, Co-Founder of the MIT Media Lab, Founder of One Laptop per Child, and author of Being Digital

   “Brynjolfsson and McAfee are right: we are on the cusp of a dramatically different world brought on by technology. The Second Machine Age is the book for anyone who wants to thrive in it. I’ll encourage all of our entrepreneurs to read it, and hope their competitors don’t.”
   —Marc Andreessen, cofounder of Netscape and Andreessen Horowitz

   “In this optimistic book Brynjolfsson and McAfee clearly explain the bounty that awaits us from intelligent machines. But they argue that creating the bounty depends on finding ways to race with the machine that rather than racing against the machine. That means people like me need to build machines that are easy to master and use. Ultimately, those who embrace the new technologies will be the ones who benefit most.”
   —Rodney Brooks, Chairman and CTO of Rethink Robotics, Inc

   Alltså, ta kontrollen över maskinerna, något som måste anpassas till de olika befolknings- och naturresursmässiga förhållanden som råder i olika områden på planeten. Detta innebär att gamla nationalekonomiska teorier inte kommer att vara tillämpbara i den tekniska eran, i vart fall inte överallt. Om man på detta adderar en överbefolkad värld kopplad till ekologiska aspekter ter sig den skiss som undertecknad gjort som ett alternativ värt att diskutera.

   I en artikel som behandlar ämnet sägs att författarna till The second machine age verkar vilja bromsa teknikutvecklingen, så att företag kan organisera sig på nya sätt, för att inte göra alltför många arbetslösa.
   http://copyriot.se/2014/07/18/krisen-del-145-ska-mansklig-arbetskraft-bli-lika-onodig-som-hastarna-en-gang-blev-brynjolfsson-mcafee/

   Emellertid skulle en dylik inbromsning bara skapa ett tillfälligt andrum. Att tekniken inte skulle komma att användas är närmast osannolikt. Inte bara för att den blir en fördel för den som gör det, utan för att utvecklingen inte kan hejdas.
   1995 lanserade ekonomen Jeremy Rifkin tesen om Arbetssamhällets slut, att vi som en följd av utvecklingen kommer att få färre jobb (själv hade jag då börjat studera sociologi och reflektera kring allt möjligt, bl a om det som här dryftas. Oberoende av andra källor skrev jag en artikel publicerad i Borås tidning i vilken jag använde termen ”paradoxalutvecklingen” för att beskriva dit vi var på väg, och nu tycks ha kommit till). Något vi enligt honom måste sluta se som ett problem utan istället tackla konstruktivt.
   http://sv.wikipedia.org/wiki/Jeremy_Rifkin

   I dagarna har ju även Joakim Andersen tangerat ämnet ur ett traditionalistiskt perspektiv i Artikeln Medborgalön från höger:
   https://motpoltemp.wpcomstaging.com/oskorei/2014/09/05/medborgarlon-fran-hoger/

   Svara