Den kulturmarxistiska revolutionen – Del 2

För att förstå varför de idéer som idag representeras av våra institutioner kunde få genomslag måste man gå tillbaka till 1910-1920-talet och till Frankfurtskolan samt dess grundare. ”Frankfurtskolan är en nymarxistisk skolbildning inom tvärvetenskaplig samhällsteori som växte fram vid Institutet för socialforskning i Frankfurt från 1930”, finner du att läsa på Wikipedias sida om ämnet. Skolan grundades av ett antal marxister med den gemensamma nämnaren att de ansåg att en världsrevolution i Västvärlden endast var möjlig genom kulturkamp. Skolan var ursprungligen tänkt att döpas till Marxistiska Institutet men för att väcka mindre uppmärksamhet valde man instället att kalla skolan Institutet för socialforskning.

De olika aktörerna inom Frankfurtskolan hade en sak gemensamt, nämligen skapandet av kritisk teori. Begreppet bygger på att kunskap aldrig är neutral utan ideologisk och värdeladdad. Mina tankar går osökt till den västerländska journalistkåren som verkligen tagit till sig denna tes. I korthet leder inte begreppet till något annat än sönderfall och nihilism då begreppet går ut på att alla värden skall ifrågasättas, och då menar jag alla värden. Detta är det kanske mest grundläggande steget när det kommer till nedbrytningen av det västerländska arvet. Det är utifrån kritisk teori som vänstern får sina idéer om att diverse minoriteters intressen och idéer är viktigare än majoritetens. Eftersom majoritetens idéer är de dominerande så måste dessa per definition ifrågasättas (också kallat normkritik).

Begreppets upphovsman var den tysk-ungerske kommunisten Georg Lukács. Lukács var ideologisk frände med den italienske kommunisten Antonio Gramsci som ansåg att en marxistisk världsrevolution endast var möjlig genom nedbrytning av den västerländska civilisationens kultur. Gramsci ansåg också att världsrevolutionen hade misslyckats på grund av mannens svaghet och denna svaghet berodde på att mannen är en produkt av ett kapitalistiskt samhälle. Gramsci ansåg att mannen ”är en produkt av historien och inte av naturen”, samt att det inte fanns någon annan förklaring till varför socialismen inte redan hade slagit igenom överallt.

Utöver att avslöja marxismens extremt egalitära grundsyn på människan så hade han både rätt och fel. Fel därför att det var just människans naturliga arv som gjorde världsrevolutionen omöjlig, på grund av människans naturliga lojalitet till familj och folk. Rätt, därför att han trots denna felaktiga ståndpunkt lyckades komma fram till den, utifrån hans synvinkel, rätta slutsatsen, genom att inse att en nedmontering av traditionalistisk kultur kan motverka effekterna av denna lojalitet.

Lukács tog till sig Gramscis teori och drog slutsatsen att den gamla vänsterns materialism inte inte räckte för att uppnå marxismens mål. Istället ansåg han att marxismen bör användas till att dekonstruera samhället självt genom att ta bort ”status quo” i människans medvetande. Hur skulle annars revolutionen kunna äga rum om människan var nöjd med sin tillvaro? Lukács idéer blev snabbt populära inom vänstern, vilket gav honom posten som kulturell kommisarie i Ungern efter att kommunistledaren Béla Kun tagit makten i landet efter den Ungerska revolutionen 1919. Under sin tid som kommissarie introducerade Lukács radikal sexualundervisning till Ungerns skolbarn, den första i sitt slag. Lukács försvarade sitt agerande med de berömda orden: ”A worldwide overturning of values cannot take place without the annihilation of the old values and the creation of new ones by the revolutionaries”.

Béla Kuns tid vid makten blev dock kortvarig. Redan inom ett år hade reaktionära krafter under amiral Horthy tagit makten och Lukács tvingades i landsflykt till Sovjetunionen. Lukács lyckades likväl fortsätta med sitt kulturradikala arbete genom vännen, och finansiären, Felix J. Weil som kan beskrivas som den tidens George Soros. Weil använde sin fars förmögenhet till att grunda det som skulle bli Frankfurtskolan.

Frankfurtskolan lyckades sedermera locka till sig fler nya namn så som Max Horkheimer, Erich Fromm, Theodor Adorno och Herbert Marcuse. Trots deras höga intellektuella nivå så kunde dessa herrar ha förblivit bortglömda om det inte vore för att Adolf Hitler tog makten i Tyskland 1933. Då dessa herrar var både judar och kommunister var de tvungna att fly utomlands. Gruppen hamnade efter ett tag i USA där de slog sig ner vid Colombia University. Universitetet ansåg att de behövde ny luft under vingarna och tog därför tacksamt emot dem. Frankfurtgruppen lyckades snart nå en dominerande ställning både inom Colombia University och den akademiska världen i sin helhet.

Av en ren tillfällighet hade Adolf Hitler gjort hela världen en otjänst då flytten till USA skulle visa sig vara exakt vad kulturmarxisterna behövde för att kunna sprida och popularisera sina idéer. Frankfurtgruppen red på vågen av det amerikanska frihetsidealet, en idé de själva förkastade och motarbetade. Visst är det ironiskt att marxismens största seger skulle bli i USA, det på ytan kanske minst socialistiska landet i världen?

Amerikanerna hade uppfattningen att de som immigrerade till deras land gjorde det för att de drömde om friheten och de amerikanska livsmöjligheterna, att de ville bli som dem. De kunde inte ha haft mer fel om Frankfurtgruppen vars enda målsättning var att förstöra och riva ner, aldrig att bevara och bygga upp. Andrew Breitbart, den legendariske grundaren av den betydelsefulla nyhetssajten Breitbart, beskriver kulturmarxisterna och deras klientel som 1930-talets Curt Cobain, ständigt deprimerade, nihilistiska, oförmögna att njuta av det paradis som efterkrigstidens amerikaner upplevde.

Under 1950 -och 60-talet fortsatte Frankfurtskolans idéer att sprida sig genom USA:s universitetsvärld. Av de tidigare frontfigurerna inom skolan var det en person som blev alltmer framstående med tiden, Herbert Marcuse. Marcuse gick med i Frankfurtskolan 1933 och blev snart en av skolans ledare. Under kriget arbetade han under Franklin D Roosevelt med antinazistisk propaganda samt inom underrättelsetjänsten. Efter kriget gav han ut publikationen Eros & Civilisation, ett verk byggt på Wilhelm Reichs teorier . Marcuses timing kunde inte bli mer perfekt. Det var nämligen nu som baby-boom-generationen började växa upp, en generation sprungen ur depressionens -och världskrigets hjältar, men som själva hade fått privilegiet att växa upp under stabila och goda ekonomiska former. Vänstervridna fyrtiotalister började lista Marcuse som en av sina viktigaste inspirationskällor vid sidan av Marx och Mao. Tillsammans bildade de tre M:en; Marx, Mao och Marcuse, den nya vänsterns tre grundpelare. Runt om på olika universitets campus började ungdomar ta till sig Marcuses radikala sexualmoral, en förlängning av den som Georg Lukács aldrig lyckades lansera i Ungern några decennier tidigare.

I korthet kan man säga att Eros & Civilisation lade grunden till den sexuella revolution som skulle äga rum i slutet på 1960-talet, ett drygt decennium efter att boken publicerades för första gången. Den moderna människans syn på familj och sexualitet kan i rakt nedstigande led härledas till Marcuse och Reich. Enligt Breitbart var dock inte Marcuse mannen bakom vänsterns själva maktövertagande då han var alldeles för öppen med sina intentioner. Han var snarare en marknadsförare av kulturmarxismens idéer, precis som Pat Buchanan och Paul Gottfried varit för paleokonservatismen, eller för den delen Richard B. Spencer och Daniel Friberg varit för identitära idéer och den alternativa högern som idag växer fram.

Men det slutar inte här. Även om Marcuse och hans kumpaner var skarpa teoretiskt, och Marcuse en duktig marknadsförare, så var det inte här det största genomslaget ägde rum. Marcuse allena kan inte förklara hur vänstern lyckats erövra i princip varenda institution i hela Västvärlden. Förklaringen kommer i nästa del av Den kulturmarxistiska revolutionen som kommer att handla om hur vänstern rent praktiskt och taktiskt tagit över samhällets institutioner samt hur de skapande begreppet repressiv tolerans, mer känt som politisk korrekthet.

Gästskribenten driver bloggen The Swedish Paleocon, och går också att följa på Twitter. Ett av bloggens syften är att förmedla Pat Buchanans budskap till en svensk publik.

Svar

  1. Profilbild för Hatzegopteryx

    Tack för en intressant och värdefull redogörelse. Men är din negativa värdering av Marcuses ”repressiva tolerans” verkligen objektiv? I artikeln ’Repressive Tolerance’ (A Critique of Pure Tolerance, Wolf, et al., 1970) beskriver han begreppet med utgångspunkt från att det finns två versioner av repression, en befriande och en destruktiv form. Vad han kritiserar är att korkade åsikter jämställs med intelligenta som bygger på kunskap. Han säger att toleransens telos är sanningen, men toleransens apostlar har andra sanningar i hågen än logiska sanningar och akademisk teori. I toleransens tecken värderas proganda och kunskap lika. Vad som sker är en neutralisering av motsatser, och snart blir toleransen inhuman.

    Han menar att formeringen av människans personlighet förutsätter repression och sublimering, medveten transformation. Vi kan exempelvis inte ge full frihet till barn att utveckla vilka sidor som helst av sin natur. Vad han kritiserar är alltså toleransfundamentalismen. Jag kan skriva under på det mesta av hans kritik.

    1. Profilbild för Odysseus Ingen

      Det här trodde jag inte om dig! Att man som högerman så här tydligt kan missa åt vilket håll Marcuses kritik av vad du kallar ”toleransfundamentalismen” är riktad går bortom vad jag kan förstå. Men jag kan nu avslöja för dig, flygödlekillen, att Marcuse syftade på tolerans av sådana som oss, alltså nationalister, traditionalister och konservativa, som han menade var ”regressiv” mot sin ideologis älsklingar (det vill säga feministerna, homolobbyn, svartingarna och alla andra icke-européer). Marcuses teori är därför förmodligen den ideologiska grunden bakom varför sådana som Researchgruppen, Orrenius och Arnstad kommer undan som demokrater (förvisso är jag inte själv demokrat i egentlig mening, men det betyder inte att egalitär teknokrati är det heller), trots att deras handlingar går direkt emot tanken om medborgerliga rättigheter.

      Så nej, Swedish Paleoncon gör visst rätt när han beskriver tanken om ”regressiv tolerans” som ytterst negativ (jag personligen tycker till och med att det är helt i sin ordning att kalla den rent djävulskap). Den enda mer onda idén än ”regressiv tolerans” som har kommit ut ur Frankfurtskolans djävulssjälar är för övrigt tankarna om den ”auktoritära personligheten”, det vill säga tanken att alla som är det minsta konservativa eller nationalistiska är potentiella folkmördare. Man kan förvisso också säga att allt som Frankfurtskolan producerat inte var djävulskap, i Upplysningens dialektik kan man säga att en närmast konservativ syn på vetenskapen framkommer, och till och med några av Adornos kulturanalyser blir i bland närmast lite konservativa i sin stil. Men likväl är Marcuses idé om ”regressiv tolerans” absolut inte än av dessa sällsynta tankar, utan snarare en personifikation av ondskan som Frankfurtskolan bar och bär på.

      1. Profilbild för Hatzegopteryx

        Ja, jag har grävt fram boken och studerat den åter. Det är riktigt att ”repressiv tolerans” helt enkelt innebär tolerans gentemot allt politiskt till vänster (inklusive våldsvänstern), men hård repression av allt till höger, vilket också inkluderar fullt civiliserade konservativa åsikter.

        Han var inte lite extrem! Men faktum är att hans eget resonemang, utöver dessa galenskaper, framstår som sunt. Så det är precis som han skjuter sig själv i foten. Han torde ha varit svårt neurotisk eftersom kluvenheten i tänkandet är tydlig. Han förklarar nödvändigheten av, och värdet i, yttrandefriheten och sedan förkastar han den, eftersom han måste anknyta till den revolutionära tanken. Han kritiserar toleransen gentemot det radikalt onda, sedan förklarar han sig själv tolerant gentemot vänstervåldet.

        Det är galenskap. Men radikala självmotsägelser är vi ju vana vid i vänsterretoriken.

    2. Profilbild för André Iskra Jönsson

      Där finns mycket att ta vara på bland verken Frankfurtsskolans tänkare värpt fram, så som kritiken mot massmedier och konsumism. Anledningen till detta är att skolans främsta motståndare, i synnerhet till en början, var liberalismen. Man bör dock samtidigt hålla i minnet varifrån kritiken kommer och att det i grunden var en marxistisk rörelse.

      Repressiv tolerans handlar om att öka toleransen för en viss typ av idéer genom att vara intolerant mot andra. Vad Marcuse syftade på var att en upplyst minoritet inte kan nå fram med sanningen så länge man befinner sig på en spelplan där en oupplyst majoritet dominerar. För Marcuse var socialismen sanning och upplysningen, och han insåg helt enkelt att om antisocialism tilläts ha samma status som socialism så skulle den förra vara mer utbredd och rådande i ett liberaldemokratiskt samhälle. Eller för att förtydliga: man skulle utifrån de förutsättningarna inte tolerera att en marxistisk minoritet revolutionerade samhället. Därav begreppet ”destruktiv repression” syftande på liberal hegemoni från höger, respektive ”befriande repression” gällande att vänsteridéer ska ges en plattform att tolereras utbreda sig utan kritik eller motstånd.

      1. Profilbild för André Iskra Jönsson

        Ett väldigt slående exempel i modern kontext på hur repressiv tolerans kan användas är i migrationspolitiken. Undersökningar har år efter år visat att en majoritet ansett migrationen till Sverige borde begränsas. Hade åsikten om att Sverige ska ta emot färre asylsökande behandlats likvärdigt med åsikten om att Sverige ska emot fler, då hade den förra varit dominerande i debatten och politiken i egenskap av majoritetsåsikt. Genom att framställa åsikten om en begränsning av migrationen till Sverige som marginell och extrem blir istället minoritetens åsikt tydlig norm.

  2. Profilbild för zeno

    för att någon avfälling över huvud taget ska kunna ”kastas till vargarna” så måste ”vargar” tolereras – ergo ”repressiv tolerans”

    för att man ska kunna ha en hållhake på gruppens medlemmar krävs att dessa både har möjligheter till och törs – för att inte säga uppmuntras – synda – ergo ”repressiv tolerans”

    ingen som minns det av SSU nerskitade – bokstavligen – hotellrummet ?

    om ”man” ville få bort HA så är det bara att ta bort möjligheten att överlåta skulder – men det vill ”man” inte för då skulle ingen betala tillbaks eftersom inga konsekvenser skulle finnas för den som ”skiter i” – ergo ”repressiv tolerans”

    ni låter som ni svalt propaganda-lögnen ”vi vann för vi var snällast och de torskade för de var så helvetes elaka” med hull o hår

    är ni bara teoretiker och pärmbitare allihop?

    https://www.youtube.com/watch?v=VxwaJVgRGvk

  3. Profilbild för Palnatoke

    Ypperlig andra del i detta oerhört viktiga ämne. Ett litet inflikande om ”kritisk teori” vill jag dock göra. Den gör nämligen anspråk på vetenskaplighet men är raka motsatsen. Traditionell teori eller popperiansk vetenskaplig ansats bygger på falsifierbarhet av nollhypotesen. Så är icke fallet med ”kritisk teori” som bygger på att hyptesen ”forskaren” lägger fram är intrinsikalt sann. Något som oftast resulterar i hypoteser som inte är falsifierbara.

    Så väl man känner igen vårt samhälle utifrån artikelförfattarens beskrivning. Ett totalt vänstervridet och fasansfullt samhälle.

  4. Profilbild för Patria

    Gubbfan ser ut som en ovanligt ful och ond buktalardocka…om européerna låter sådana varelser få inflytande i den allmänna akademiska debatten är det bara rätt åt dem om de går under.

    1. Profilbild för Odysseus Ingen

      Jag vet att jag återigen riskerar mycket skit för vad som kommer skrivas, men om du ska ha den attityden ska du inte vara nationalist utan misantrop eller älskare av icke-vita. Betänk dessutom att både USA och Europa har gjort det du bara anklagar européerna för (om du vill ha bevis, läs artikeln ovan), så enbart östeuropa kommer ha kvar någon form av vita om folk fullt ut ”får vad de förtjänar”. Jag vet förvisso inte vem du är, men inser du inte att du har dömt dig själv till döden?

      1. Profilbild för Patria

        Du får ingen skit av mig, bortsett från att jag påstår att du pratar skit. Vilka ismer eller etiketter du tillskriver mig intresserar mig föga. Vad USA har gjort är irrelevant, två fel gör väl inte ett rätt? Det enda som betyder något är att européerna fegt accepterar sin egen undergång. Och även om jag fäller domar så håller jag väl inte i yxan, eller hur?

  5. Profilbild för MICKEYM0USE

    Mycket bra kärnfull artikel. Fler behöver förstå vad dessa ställt till med i västvärlden.
    Rekommenderar dessa ariklar om man vill fördjupa sig i deras perversioner:
    http://www.theoccidentalobserver.net/?s=frankfurt&x=14&y=10

    Där kan man också läsa att en viss stam är särskild framträdande och man kan inte låta bli att koppla ihop det med samma stams monopolitiska ställning inom tidningsmedia, film, tv, bokförlag och musikbranschen.

    Att ett antal gubbar sitter o konspirerar och skriver opegripliga texter på ett universitet behöver ju inte betyda att det får spridning.
    Spridningen skedde genom ovan nämnda kanaler.
    Och syftet kan inte vara annat än att krossa kristendomen och den vita befolkningens överlägsenhet vad gäller civilisationsskapande.

    Marc Faber gick ut och tackade för att vita koloniserade USA och inte afrikaner – 200 år av framgång. Man kan ta det spåret längre…
    Det var britter, holländare, irländare, tyskar och svenskar som grundade USA. Norra Europa således.
    Det var Södra Europa, Portugal och Spanien som koloniserade Sydamerika. Skillnaden är slående! T o m det franskättade Canada skiljer sig från USA.

    Vad hade australien varit utan vita? Inte en civilisation i vår mening vart fall.

Lämna ett svar till zeno Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *