Jesu Kristi kyrka av de sista dagarnas heliga, vanligen kallad mormonkyrkan, är en udda religiös sekt med säte i Utahs huvudstad Salt Lake City. Mormonerna ser sig själva som en del av kristenheten, men givet vissa teologiska heresier, kräver de flesta kristna samfund vederdöpning av mormoner som konverterar. Bland dessa teologiska underligheter kan nämnas: ett tredje testamente kallat Mormons bok, tron på att Gud har en fru, tron på att fromma mormoner kan bli en gudom i efterlivet (och få en egen planet), samt att Jesus kommer återuppstå i Missouri…
Mormonismen är dock inte primärt intressant för dess dogmatik, utan för dess memetik. Mormonerna är, betraktad som en avskild organism, en av de mest framgångsrika och vitala grupperna i världen.
Familj
Starka familjevärderingar är vanligt förekommande i den amerikanska kristenheten, men sällan är de så uttalade och teologiskt fundamentala som hos mormonerna. Människorna anses bokstavligen vara Guds andliga avkomma, avlade med den himmelska modern. Till skillnad från det kristna äktenskapet upplöses inte det mormonska äktenskapet i och med att endera parten dör, utan det sträcker sig in i evigheten – där det gifta paret blir ett nytt gudapar, med en egen planet, där de kan fortsätta att föda andliga barn i eviga tider.
Att familjen är själva religionens fundament är mätbart inom en mängd sociala fält. Mormoner har mindre föräktenskapligt sex än de flesta religiösa samfund i USA, färre samboförhållanden, fler giftermål, färre utomäktenskapliga barn, och så vidare. Egentligen är det bara de fundamentalistiska kristna som kan matcha mormonerna när det kommer till sexualmoral. Katolikerna, som har ett hårt reglemente att hålla sig till, tycks vara betydligt mindre benägna att lyda sin kyrka i jämförelse med mormonerna.
När det kommer till fertilitetstalen är mormonerna i en egen liga. Med 3,4 barn per kvinna ligger de högt över alla jämförbara samfund i USA, med undantag för vissa antimoderna etnoreligiösa grupper, som till exempel amish och chassidierna, vilka mer eller mindre praktiserar maximal fertilitet. I internationell jämförelse har mormonerna samma nativitet som Jordanien.
Utbildning och inkomster
En vanlig uppfattning är att hög fertilitet och ekonomisk framgång står i motsättningar till varandra. Hög fertilitet har man i tredje världen, där utsikterna för ekonomisk framgång, och utbildning är begränsade. I kontrast får högutbildade personer i väst, med god ekonomi, färre barn. Samma synsätt är också vanligt inom de västerländska länderna. Underklassen anses mer eller mindre pissa ut barn, medan ”anständiga” människor får maximalt två barn, en pojk och en flicka, som man kan ”investera i”, och ge ”tillräckligt med uppmärksamhet”.
Den här förenklade uppdelningen går inte att applicera på mormonerna. Mormonerna har inte bara en av de högsta fertilitetsgraderna i USA, man har också en högre utbildningsnivå, och en högre inkomstnivå, än befolkningen i genomsnitt.
När en mormonsk man är i 18-20 årsåldern sänds han ut på missionsresa. Missionsresorna inleds med att missionären lär sig ett främmande språk, varefter han ger sig ut i världen ett par år, för att sprida den mormonska religionen. Under den period i livet när de flesta unga män i västvärlden festar och lever livet, härdas istället mormonska män. Att ständigt tvingas inleda samtal med främlingar, bli konstant avvisad, och ändå ha styrkan att samla krafterna varje morgon och saluföra en tro som för de allra flesta människor uppfattas som förnuftsvidrig, kräver en stor dos av jävlaranamma.
Missionstiden anges ofta som en viktig förklaring till att mormonerna är framgångsrika företagare och politiker. Deras språkfärdigheter anges som en viktig orsak till deras dominans inom de federala byråerna CIA och FBI.
Disciplin, en selekterande faktor
En god mormon avstår inte bara från alkohol och tobaksprodukter, utan också från te och kaffe. Detta kan kanske uppfattas som en smula överdrivet för de flesta människor, men faktum är att dylika regler har en selekterande effekt. Genom att sortera bort människor som inte förmår leva upp till kraven, förädlas gruppen, då enbart människor med god inre disciplin, och förmågan att skjuta behovstillfredställelse på framtiden, tillåts vara medlemmar.
Samma princip gäller när det kommer till sexualmoralen. Den som har förmågan att skjuta på den omedelbara behovstillfredställelsen, har också goda utsikter att bli framgångsrik inom andra områden som kräver disciplin, till exempel studier och högre utbildning.
Memetik och vitalism
Mormonerna är ett intressant exempel på memetik och vitalism. Objektivt sett är mormonerna en extremt framgångsrik grupp. Mycket pekar på att mormonerna, om de fortsätter på den inslagna vägen, kommer att bli en av de mest dominerande kulturella grupperna i USA inom en hundraårsperiod – förutsatt förstås att de inte falla till föga för dysfunktionella memer, som t.ex. feminism och liberalism, vilka alltid har en destruktiv effekt på gruppers konkurrenskraft och vitalitet.
Det finns egentligen ingenting som hindrar andra grupper från att adoptera vissa av mormonernas memer, och göra dem till sina. Många av memerna är fullt förenliga med lågkyrklig protestantism till exempel. Även etniska grupper skulle kunna låna mormonska memer för att stärka sin position i förhållande till andra grupper, även om många av memerna är mer kompatibla med metafysiska system, än ren etnisk självhävdelse, finns det ändå utrymme för experimenterande.
Gästskribenten driver bloggen Biopolitik, med fokus på biologi, demografi, sociologi, kultur och politik – och skärningspunkterna där emellan.
Lämna ett svar till Patria Avbryt svar