Filosofi
-
Pronominas värld
5 maj, 2024I Det pronominella jaget. Ordet jag har sin plats och funktion i en värld av pronomina: du, han, hon, vi, de o.s.v. Glöm inte de viktiga possessiva pronomina: min, din, hans, hennes, deras, vår o.s.v. De allmännaste och abstraktaste pronomina som t.ex den/det, alla och ingen, någon och några, mer (än), mindre (än) är också […]
-
Evola om den etiska staten
28 februari, 2024Julius Evola har tänkt mycket som jag också har tänkt, har jag upptäckt. Det är tänkvärt. Fast Evola uttrycker sig kanske litet klarare och koncisare. Här måste jag citera några i mitt tycke särskilt viktiga passager om ”Lo Stato Etico” ur en kritik av den italienske filosofen och politikern Giovanni Gentile: Vi måste hålla i […]
-
Jason Reza Jorjani och det cykliska tidsperspektivet
26 januari, 2024En givande bekantskap för den högerorienterade är den iranskättade Jason Reza Jorjani. Med en imponerade resumé har han skrivit titlar som Prometheus and Atlas (2016), ett försök att dekonstruera den nihilistiska materalismen och rotlös rationalism i det moderna väst och exponera den parasitiska relationen med abrahamitisk religiös fundamentalism; Lovers of Sophia (2017), en samling av […]
-
Erwin Neutzsky-Wulff och världsåldrarna
22 november, 2023Erwin Neutzsky-Wulff är enligt många, inklusive sig själv, Danmarks enda kultförfattare. Han har bland annat skrivit skräck, science fiction och pornografi, liksom böcker om programmeringsspråk som BASIC och poesi. Han är en synnerligen underhållande skribent när den andan faller på, vi har tidigare skrivit om hans korta och inte sällan elaka texter på Den Fri. […]
-
Vi möts i skärningspunkten mellan andlighet och teknologi
28 oktober, 2023Ska vi kräla, smyga, helst så tyst som möjligt in i mörkret eller ska vi, som dikten lyder, rasa mot det döende ljuset? I alla tider har människor försökt befria sig ifrån sina begränsningar, bli något högre, något större. Mänsklighetens äldsta myter handlar ofta om sökandet efter odödlighet och beskriver gudar och hjältar som genom […]
-
David Henry Thoreau och Walden
29 september, 2023Den amerikanske författaren, poeten och civilisationskritikern David Henry Thoreau (1817–1862) växte upp i den lilla staden Concord i delstaten Massachusetts, USA, väster om Boston. Concord som under denna tid beskrevs som en hemtrevlig by med ett par tusen invånare omgivet av vackra skogsområden, genomflutna av de båda floderna Assabet och Musketaquid; omgivna av vattendrag och […]
-
Pengarnas logik 15 – Pengarnas frihet
10 augusti, 2023Att ha pengar är att ha frihet: valfrihet. Den som har pengar kan välja mellan en mängd olika slags varor och tjänster. Han har dessutom goda möjligheter att ställa villkor och att pressa ner priser. Om han inte får som han vill kan han ju bara gå någon annanstans och köpa det han vill ha […]
-
Max Stirner om konst och religion
2 augusti, 2023En av den tyska filosofins mer originella företrädare var Max Stirner (1806-1856), författare till Der Einzige und sein Eigentum, någon sorts unghegelian och under en tid ett av Marx och Engels främsta hatobjekt. Stirners filosofi kan kallas egoistisk, han beskrev tron på flertalet sociala fenomen, från Egendomen till Staten och Mänskligheten, som hjärnspöken. Idag talas […]
-
Pengarnas logik 14 – Ackumulationen
24 juli, 2023Vad är ackumulation? Ackumulation innebär att något (an)samlas och sparas, att det för en tid lagras i passiv form. Vatten som samlas i ett vattenmagasin är ett exempel på ackumulation. Den solenergi som via flera mellanled lagras som fett i en björns kropp inför vinter och hos fåglarna inför den långa flytten söderut är ett […]
-
Goethe och poesin
20 juli, 2023Goethe intar en särställning i tysk historia, jämförbar med Nietzsches. I likhet med ”der olle Nitschke” uppskattades Goethe inte minst för sina psykologiska insikter, Klages nämnde hans självbiografi som obligatorisk läsning för karaktärologer och Carlyle beskrev honom som ”neither noble nor plebeian, neither liberal nor servile, nor infidel nor devotee; but the best excellence of […]
-
Pengarnas logik 13 – Förgreningar och återkopplingar
10 juli, 2023Om de sociala förgreningarna och deras betydelse. Om vad de är och hur de fungerar. Om återkopplingar och återkopplingsmekanismer. Om hur återkopplingar fungerar och vad de gör. En social förgrening är när en eller flera agenter avskiljer sig från andra agenter i syfte att utföra en uppgift av något slag. Förgreningen är i detta fall […]
-
Vad som finns och varför
26 juni, 2023Inledning När vi i filosofisk anda fråga oss vad som finns borde vi istället för att titta oss omkring med en blick som redan i sig är ad hoc vända denna blick mot oss själva. Ty vi är själv ett mönster för vad som finns. Om det är något som finns så är det vi […]
-
Pengarnas logik 12 – Koordination
7 juni, 2023Koordination är en relation mellan självständiga agenters handlingar.1 Koordination är en ömsesidig relation som upprättas och får sin form genom självständiga aktiviteter hos de inblandade parterna. Den är samordning. Koordinationen representerar en form av ordning. Där det finns koordination är ordningen större än där det inte finns någon. Men koordination är inte någon statisk eller […]
-
Pengarnas logik 11 – Inflation
9 maj, 2023Grundfrågorna:1. Vad är inflation?2. Vilka är orsakerna till inflation? Inflation är när pengarna blir mindre värda. Pengar kan bli mindre värda av flera orsaker. Innebär alla dessa orsaker inflation? Den viktigaste ekonomiska frågan för en agent i en penningekonomi är: Vad kan jag få för mina pengar? När pengarna minskar i värde kan man inte […]
-
Pengarnas logik 10 – Lånandets dynamik
9 maj, 2023Lånandet är en innehållsrik och fascinerande social relation. Det har många förutsättningar och konsekvenser och spelar en betydelsefull roll för den sociala organisationen och dess utveckling. Hur hade det varit om vi inte hade kunnat låna av varandra, om vi inte hade kunnat eller p.g.a. av ett tabu fått tänka i sådana banor? Hade samarbetet […]
-
Pengarnas logik 9 – Pengar som skuldsedlar
10 april, 2023Pengar är något som ges ut av någon. Det finns betalningsmedel som inte ges ut av någon, som inte avsiktligt framställs i en viss form. Betalningsmedel är en spontan konsekvens av byteshandeln när den når en sådan omfattning att någon av de varor som byts blir värd mer som bytesmedel än som vara eller, mer […]
-
Pengarnas logik 8 – Kapitalet
10 april, 2023Den första frågan vi måste ställa oss är: Vad är kapital? Kapital är inte något i och för sig. Kapitalet är inte en viss sak eller en viss typ av saker. Det finns inte någon kapitalets substans som gör en del saker till kapital och andra inte. Kapital är ett visst sätt att använda saker […]
-
Pengarnas logik 7 – Bytet av pengar
28 mars, 2023Att byta saker mot saker – och att byta pengar mot saker och saker mot pengar. Pengar är också en sak, men inte vilken sak som helst. Pengar är en ställföreträdande sak. En sak istället för den egentliga saken. Om en stor och ivrig mängd pengar ställer sig längst fram i vårt uppmärksamhetsfält är det […]
-
Pengarnas logik 6 – Bytet
19 mars, 2023Bytet är en värdeskapande handling som bygger på andra värdeskapande handlingar som föregår det. Dessa andra handlingar kan också vara byten men behöver inte vara det. En byteshandling måste ytterst återgå på en handling som inte är ett byte. Bytet är en grundförutsättning för pengarna. Utan bytesrelationer inga pengar. Pengarna är ett bytesmedel. Deras funktion […]
-
Pengarnas logik 5 – Det immateriella
8 mars, 2023Hur verkar handlingsalternativen? Hur förmår ett handlingsalternativ förändra något i världen, d.v.s. hur förmår det fungera som ett alternativ (till det som är fallet)? Ett alternativ är något som ännu inte existerar, som ännu inte är fallet, men som i en specifik situation, när vissa villkor är uppfyllda, kan bli fallet. Ett alternativ är vad […]
Arktos Journal
- Catholic & Identitarian
- The Silent Death of Western Populism
- Eurosiberia Podcast #59: The Implosion of Canada
- Memento Mori, In Memoriam: James Porrazzo
- From Machiavelli to Schmitt: Political Realism Is Reborn