Metapedia från A till Ö: D som i Distributism

Distributismen är en ekonomisk-politisk idé som formulerades av de katolska brittiska tänkarna G. K. Chesterton och Hilaire Belloc. Distributismen, som brukar räknas som en del av den Tredje positionens politiska tankegods, förespråkar att ägarskapet till produktionsmedlen ska spridas så brett som möjligt bland folket, i stället för att koncentreras under statens kontroll eller ägas av ett fåtal stora koncerner eller privata ägare.

Distributismens kritik av (stats-)socialismen är att den senare inte tillåter individen att äga produktionsmedlen. Distributismen skiljer sig också från socialismen i det att den vill fördela egendom i stället för kapital. Den här vidare distributionen sträcker sig dock inte till all egendom, utan bara till den produktionsskapande delen, det vill säga den egendom som skapar välstånd.

Kritiken av (monopol-)kapitalismen är att den i praktiken bara tillåter ett fåtal ägare. Distributismen vill i stället se att så många som möjligt äger sina produktionsmedel. Chesterton sammanfattade distributismens kritik av kapitalismen med orden: ”För mycket kapitalism ger inte för många kapitalister, utan för få kapitalister.”

Distributismen har ofta beskrivits som en tredje vägens politik som erbjuder ett samhällsekonomiskt alternativ till både kapitalism och socialism. Genom Chesterton och Belloc har distributismen också kommit att förknippas med den katolska socialläran och dess principer om subsidiaritet och solidaritet. Många menar också att distributismen genomförts på lokal nivå i ekonomiskt oberoende lokala kooperativ och i mindre familjeägda företag. Andra ser vissa likheter mellan distributismen och korporativismen då båda dessa samhällsekonomiska idéer kan härledas till det europeiska skråväsendet. En betydande skillnad dem emellan är dock synen på statens roll i samhället.

Länk till Metapedia: http://sv.metapedia.org/wiki/Distributism

Svar

  1. Profilbild för Sirion

    Mycket intressant. Oskorei har berört detta på flera ställen också.
    En fråga är väl hur ett distributistiskt samhälle ska kunna skapas, i synnerhet med det nuvarande systemet som utgångsläge. Behövs det inte en stark stat i en övergångsfas?

    1. Profilbild för Patrik Ehn

      Till att börja med tror jag att det kan räcka med en aktiv näringslivspolitik som gynnar distributiva företagsformer. Innan Centerpartiet blev högerliberalt så förespråkade de småskaliga lösningar av detta tredje-vägen-slag (se https://motpoltemp.wpcomstaging.com/patrikehn/2014/02/06/bevarandets-politik-i-centerrorelsen).

      Sverigedemokraternas näringslivsmodell är ju i princip blandekonomisk av socialdemokratiskt snitt, eller rättare sagt en socialt styrd marknadsekonomi som gärna gynnar stora företag så länge som dessa behandlar sina anställda på ett anständigt sätt.

  2. Profilbild för Nabucco

    Hm, intressant koncept. Fast kanske föråldrat när det gäller synen på produktionsmedel idag när det intellektuella kapitalet, i.e ”know-how”, är viktigast. Än mer obsolet lär konceptet bli i takt med att robotics-teknologin förfinas. Det sociala tänkandet bakom bör man ta till sig dock.

  3. Profilbild för Berone

    Det här låter konstigt: ”Distributismen … vill
    fördela egendom i stället för kapital. … dock inte … all egendom, utan bara … den
    produktionsskapande delen, det vill säga den egendom som skapar
    välstånd.” Men den egendom som skapar välstånd (som sedan skall fördelas på något sätt) är ju den egendom som används som kapital.

    Hopknytandet av begränsade datoriserade system för konstruktion, marknadsföring, produktion, logistik och ekonomi har ju pågått i årtionden vid det här laget. Det låter som förutsättningarna för en global planekonomi skapas. Men med tanke på vilket elände som kan uppstå i stora nätverk om (eller snarare: när) störningar inträffar är det förmodligen lugnast med många decentraliserade planeringsnoder under någon sorts demokratisk kontroll. Och vissa saker kanske bör vara helt frikopplade från centralplanering. Det är ju inte bra om vattenförsörjningen i Stockholm slås ut på grund av ett datorfel i tunnelbanan i Shanghai exempelvis.

Lämna ett svar till Nabucco Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *