Den 21 september 2025 äger kyrkovalet rum. Valdeltagandet brukar vara lågt men kyrkovalet är intressant av flera skäl. Det låga valdeltagandet är ett av dem, mindre nomineringsgrupper med motiverade sympatisörer har en reell chans att röstas in och påverka. Kyrkovalet belyser också den kluvna relationen mellan stat och kyrka i Sverige, trots att de skilts åt motsvaras många nomineringsgrupper av politikens partier. Givet att vi i omvärlden ser en tydlig tendens till återkristnande, även om det ofta handlar om symboler, det David Engels talar om som ”kulturkristendom”, är det svenska kyrkovalet av betydande intresse. Svenska kyrkan och svensk kristendom har en gedigen historia att återknyta till.
För den som står i valet och kvalet mellan de olika nomineringsgrupperna har Kyrkans Tidning en liten valkompass. Den fångade mina sympatier tämligen väl och påminner också om att kyrkovalets frågor inte rakt av överlappar riksdagsvalets. En viktig fråga för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är exempelvis förhållandet mellan kyrka och partiväsende, POSK beskriver sig som ”en stark röst för en kyrka fri från partipolitik. En kyrka där inte allmänpolitiska åsikter styr utan engagemanget för kyrkan. En kyrka där vi gläds över mångfalden, möter varandra med respekt och talar tydligt om Jesus Kristus.”. POSK har också, likt bland annat Öppen Kyrka och Frimodig Kyrka, fokus på diakonernas verksamhet.
Intressant i sammanhanget torde även Frimodig Kyrka vara. Likt POSK lyfter Frimodig Kyrka tydligt fram Jesus Kristus, vi läser att ”Kyrkan bekänner Gud, den evigt allsmäktige, Treenige, Fadern, Sonen och den Helige Ande.” Man tar upp församlingens centrala betydelse och, likt bland annat Borgerlig Kristen Samverkan, även kyrkomusiken. En traditionell luthersk syn på bland annat äktenskap och kvinnliga präster kan också noteras. Frimodig Kyrka skriver angående könsneutrala äktenskap ”att den svenska staten i en demokratisk process kommer till andra slutsatser än kristen teologi innebär inte att kyrkan ska ändra på sin äktenskapsordning” och att varken kvinnliga präster eller de som inte anser att kvinnor ska prästvigas ska trakasseras. Liknande mer traditionell luthersk syn märks avseende religionsdialog.
Även Alternativ för Sverige är intressant i sammanhanget, och då inte bara som föremål för taktikröster. Partiet har i kyrkovalet företrädare som prästen Axel Karlsson och därigenom en inriktning som kallats evangelisk patriotism. Alternativ för Sverige lyfter fram kyrkans uppgift som folkkyrka, kopplingen mellan folk och kult blir här explicit (jämför danska Tidehverv). Man skriver ”att dagens kyrka har fjärmat sig från sin livsviktiga roll som folkkyrka. Istället har kyrkan blivit en politisk aktör bland många andra, ofta med slagsida åt vänster och med udden riktad mot det nationella och konservativa.” Här knyter man an till den tyska Barmenförklaringen avseende den rätta gränsdragningen mellan kyrka och stat, ”den harmoniska samverkan störs om kyrkans ledning överskrider sin kompetens och vill bestämma i politiska frågor såsom en självständig politisk aktör. (Teokratiskt förmynderi, ecklesiokrati). Den störs likaledes om statens företrädare överskrider sin av Gud givna kompetens och vill reglera frågor som det tillkommer den kyrkliga myndigheten att handha.(Ceasaropapism).” På längre sikt företräder AfS en reform av kyrkovalet som skulle bryta partiernas grepp om kyrkan. Fokus på kyrkan som just folkkyrka gör också att AfS kan utveckla en originell lösning på aspekter av kyrkans kris, ”Alternativ för Sverige vill att kyrkobyggnader renoveras i större utsträckning än idag och att finansieringen sker via statsbudgeten”.
Sammantaget finns det alltså flera alternativ, den hugade kan också fördjupa sig i några olika nomineringsgruppers program nedan. Det framgår då snart inte minst att kyrkovalets frågor inte rakt av överlappar riksdagsvalets. Viktigt är bland annat diakonin, det fria valet av församling, kyrkomusiken, kyrkan i utlandet, motstånd mot byråkratisk centralisering, och synen på partipolitiken.
Nomineringsgrupper
Alternativ för Sverige
Borgerlig Kristen Samverkan
Frimodig Kyrka
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
Relaterat
Tidehverv
Andrew Fraser – The WASP Question
Alba Rosa
På väg mot imperiet
Om skribenten: Joakim Andersen
