Lästips: Sprickan mellan CIA och Pentagon

Den amerikanska utrikespolitiken har av många bedömare karaktäriserats som kortsiktig och destruktiv. Libyen, Ukraina, Irak, det finns många exempel. Intressant är att denna bedömning delas av kretsar i den amerikanska militären. Om detta kommer vi varken att få läsa i Aftonbladet eller DN, på grund av en kombination av bristande kompetens och tydlig tendens.

Den amerikanske journalisten Seymour Hersch har skrivit en läsvärd artikel om hur amerikanska militärer förgäves försökt få Obama att inse hur farligt det var att stödja ”moderata rebeller”, och att till varje pris försöka avsätta den syriske ledaren Assad. Dessa höga militärer, i Pentagons Joint Chiefs of Staff, hade sett hur en liknande politik gjort Libyen till en bas för jihadister, och ett geopolitiskt vulnus. Hersch citerar en hemligstämplad rapport, som ska visa att:

…what was started as a covert US programme to arm and support the moderate rebels fighting Assad had been co-opted by Turkey, and had morphed into an across-the-board technical, arms and logistical programme for all of the opposition, including Jabhat al-Nusra and Islamic State. The so-called moderates had evaporated and the Free Syrian Army was a rump group stationed at an airbase in Turkey.

När försöken att övertyga Obama om det farliga i den förda politiken misslyckats, valde Joint Chiefs of Staff att använda sig av en mer indirekt metod. Man delade med sig av information om de syriska rebellgrupperna till tysk, israelisk och rysk militär, väl medvetna om att vissa av dessa skulle föra informationen vidare till den syriska militären. På så vis ökade man något den syriska arméns möjlighet att vinna kriget.

Hersch artikel, även om den som vanligt bör läsas kritiskt, tar upp hur CIA aktivt samarbetat med bland annat Saudiarabien och Turkiet för att störta den syriska regeringen. Intressant är de starka tecken den innehåller på att Turkiet under Erdogan varit med och hjälpt IS växa till en formidabel kraft på det syriska slagfältet. En av de militärer Hersch intervjuat, den före detta chefen för Defense Intelligence Agency, Michael Flynn, uttrycker sig på följande vis:

If the American public saw the intelligence we were producing daily, at the most sensitive level, they would go ballistic.

Intressant mot bakgrund av den turkiska nedskjutningen av ett ryskt plan, och den mindre omskrivna provokationen mot den ryska flottan därefter, är Hersch avslutande ord i artikeln:

The Joint Chiefs and the DIA were constantly telling Washington’s leadership of the jihadist threat in Syria, and of Turkey’s support for it. The message was never listened to. Why not?

Vi hittar Hersch artikel här:

Military to Military

Svar

  1. Profilbild för MICKEYM0USE

    Att Vita Huset inte lyssnar på Pentagon och Militären beror på att Utrikesdepartementet, Staben i Vita huset, CIA och NSA kontrolleras på samma sätt som beskrivet i Homeland.
    Pentagon kontrolleras av personer med starka rötter i Västerlandet och de förstår de rent mllitära och strategiska aspekterna. De har dock en osund syn på Ryssland.
    Vita huset däremot kontrolleras av personer som anser geopolitiska strävanden utgöra själva målet med makten vars mål är att säkra fortlevnaden av ett litet land i Mellanöstern. Administrationen består av folk med allraminst dubbla lojaliteter.
    Men hur då frågar man sig?
    Tja, titta på de senaste presidentvalen och det nu pågående – vem betalar kalasen och vad begär de i utbyte? Vilka måste presidentkandidaterna, och i vissa fall senatorerna, svära sin eviga vänskap till?
    Och där miljadären Trump beskrivs som okontrollerbar (intressant nog)…

  2. Profilbild för hylle4ev

    Obama is captive to Cold War thinking about Russia and China, and hasn’t adjusted his stance on Syria to the fact both countries share Washington’s anxiety about the spread of terrorism in and beyond Syria; like Washington, they believe that Islamic State must be stopped.
    Tror nog de där militärerna och även Seymour misstar sig, de politiska strategierna som styr är nog väl så uppdaterade. Militärerna och SH verkar tro att det begås misstag när inte ”det goda” blir resultatet. Rent konkret är div. jihadister inget potentialt realt hot mot amerikansk global hegemoni, det är däremot Ryssland och Kina. Annars är det väl bara sådana som Löfven och DN:s ledarsida som inbillar sig att ”regimen change” politiken realt handlar om demokrati och mänskliga rättigheter?
    Som Michael Parenti sa om Bush och vänsterkollegerna:

    Do not think George Bush is stupid, do not think they are confused, just because they say confusing things, just because they wanna confuse you, doesn’t mean they are confused.
    Just because the explanations they give is as confused and wrong and ill fitted, doesn’t mean they don’t need your assistance, you being stupid when you think your enemies being stupid.
    When you think that the people that own and control the land, the labor, the capital and resources of most of world are stupid, then you falling back on very fatuous kind of arguments… there are liberal intellectuals that love to rock back and forth, talk about Bush… he mispronounces words. I had the same problem with Reagan, oh he is so stupid, and here this guy was sticking to us up one side and down the other with more rational consistent resourcefulness then I see any president. Jimmy Carter, Bill Clinton didn’t know what they were doing when they came in.
    These guys have an ideological dedication, just the way they pack the judiciary with young right wing lawyers appointed to federal judgeships in there early 30’s who handing down decisions … [we will be] stuck with them [decades forward], and while others where standing around talking about how stupid they are. So he mispronounces words… big deal! We all do to some degree.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *