De senaste dagarna har den svenska bostadsbristen debatterats i media, som en följd av Hyresgästföreningens rapport Efterlyses: Fler hem för unga vuxna. Rapporten finns tillgänglig som PDF här: Efterlyses: Fler hem för unga vuxna.
Hyresgästföreningens rapport
Det är stor bostadsbrist i Sverige idag. Sverige växer, och fler och fler flyttar till städerna. I mer än hälften av landets kommuner råder nu bostadsbrist enligt Boverket… Ett alltför lågt bostadsbyggande under en nästan 20 år lång period är orsaken.
– Hyresgästföreningen
Rapporten har fokus på gruppen unga vuxna, mellan 20 och 27 år, och bygger bland annat på undersökningar mellan 1997 och 2013. Slutsatserna är nedslående. Antalet ”mambos” har ökat, idag bor 23% kvar hos föräldrar eller släktingar. Drygt 25000 unga vuxna som är sambos eller gifta och har barn bor kvar hemma hos sina föräldrar. 90 procent fler unga vuxna uppger idag jämfört med 1997 att de vill flytta hemifrån under det närmaste året. 158 kommuner uppger bostadsbrist för unga vuxna. Det är en ökning med 36 procent på tio år. Även antalet unga vuxna som bor i osäkra upplåtelseformer ökar, idag rör det sig om var fjärde. Sammantaget är det 288 900 i den undersökta gruppen som vill ha egen bostad men som saknar det idag.
Man kan alltså tala om en bostadsbrist. I rapporten skriver man att ”För att fylla dessa behov krävs 189 900 nya bostäder enligt beräkningar som Hyresgästföreningen gjort.” Vi kan hålla den siffran i huvudet. Hyresgästföreningen avslutar rapporten med ett antal förslag på lösningar. Man vill behålla bruksvärdesystemet, man vill införa rotavdrag även för hyresrätter, man vill se flera politiska insatser. Så skriver man:
En statlig investeringsstimulans till nyproduktion av hyresrätter, slopad fastighetsskatt för hyresrätter och stöd till bostadsföretag på vikande marknader skulle avsevärt förbättra situationen för både dagens och morgondagens hyresgäster. Kommunerna kan bidra till samhällsutvecklingen genom en aktiv markpolitik och genom att använda sitt allmännyttiga bostadsföretag.
Men kan detta vara den enda förklaringen? Uppenbarligen har Hyresgästföreningen rätt i att tillgången på bostäder inte ökat tillräckligt snabbt, men det kan också vara av intresse att studera efterfrågan. Mycket talar ju för att det är där den dramatiska förändringen ägt rum. Detta för oss dock in i den politiskt korrekta debattens tassemarker.
Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys – fallet Skåne
Bristen på bostäder har bland annat sin grund i att Skåne sedan år 2000 har fått en naturlig folkökning, men också i den stora inflyttning som ägde rum under 2006-2009.1 Befolkningsökningen skapar ett ökat behov av bostäder samt ställer krav på en större rörlighet på bostadsmarknaden. Antalet bostäder som behöver byggas i Skåne har av Boverket uppskattats till cirka 5 000 per år. År 2012 byggdes cirka 3 800 nya bostäder i Skåne.
– Länsstyrelsen
Länsstyrelserna har ett uppdrag att ta fram rapporter där bostadsmarknaden i de olika länen analyseras. Eftersom bostadsbristen är som mest allvarlig i storstads- och tillväxtregionerna kan det därför vara av intresse att närmare studera en av dessa, närmare bestämt Skåne. Den finns tillgänglig som PDF här: Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013
Den bild som framträder i rapporten är en svår och ökande bostadsbrist i Skåne. Detta beror främst på inflyttning från utlandet, vilket ökat befolkningen, och på finanskrisen som gör det mindre lönsamt att bygga nytt. Befolkningen ökade i 28 av Skånes 33 kommuner 2011, främst i de större städerna. Även i Skåne är situationen akut för unga vuxna och studenter. 2011 definieras 4934 personer i Skåne rentav som hemlösa. Många av kommunerna uppger också att det är svårt att hitta lägenheter för flyktingar, för att det saknas hyresrätter generellt och mer specifikt stora lägenheter för stora familjer. Här har vi också en stor del av pudelns kärna, i rapporten skriver man följande:
Antalet påbörjade lägenheter i Skåne 2012 var 2 135 och befolkningsökningen uppgick till 10 155 personer, vilket innebär att en ny lägenhet påbörjades byggas per 4,7 nya invånare.
Matematiken här är enkel, efterfrågan ökar betydligt snabbare än tillgången. Fokus i både Hyresgästföreningens och Länsstyrelsens rapporter ligger på att påverka tillgången, efterfrågans ökning betraktas som given och omöjlig att påverka. Med dagens debattklimat kring migration både inom och till landet är detta förmodligen logiskt.
Obalans mellan stad och land
Samtidigt som de flesta skånska kommunerna uppger brist på bostäder finns det ett undantag, Östra Göinge, som uppger överskott. Hade vi valt ett annat län än Skåne hade detta varit ännu vanligare, många kommuner avfolkas. Detta leder osökt över till frågan om glesbygden och relationen mellan stad och land. Denna fråga har i nuläget ingen plats i offentligheten, men man kan fråga sig om det är en sund situation när storstäderna närmast exploderar och det övriga landet sakta men säkert tynar bort. Man kan också fråga sig om befolkningsökning och ständigt växande storstäder i sig är något positivt. Ur ett miljöperspektiv är det uppenbart att så inte är fallet, varje svensk medborgare har hög miljöpåverkan globalt sett. Men även vad gäller arkitektur och diverse mjukare värden i tillvaron är det tveksamt om vi befinner oss i en positiv trend. Man kan inte tala om en organisk utveckling, snarare om ett artificiellt projekt där befolkningen med politiska medel hela tiden måste växa. Man kan här också fråga sig om den snabba kvantitativa ökning vi ser är förenlig med en vision där människor äger sina egna hem, visionen hos den historiska egnahemsrörelsen, eller om den oundvikligen leder till en ökande proletarisering även vad gäller människors boende.
Bolånebubblan
Det finns bara ett sätt att få ned skuldnivån och det är att krascha. Det går inte med en stark BNP-tillväxt som många hoppas på.
– riksbankschef Per Jansson
Samtidigt som det snabbt ökande antalet presumtiva hyresgäster leder till bostadsbrist kan man identifiera konturerna av en bostadsbubbla. Fria Tider har flera gånger berört detta, med infallsvinkeln att de svenska bolånereglerna uppmuntrar svenskarna att skuldsätta sig. Man kan här naturligtvis identifiera en koppling till bostadsbristen i stort, unga människor med inkomst frestas att ta stora bolån för att kunna få ett hem.
Samtidigt kan man fråga sig om det här finns en koppling till det som i Sverige kallas segregation, och utomlands white flight. Det finns många bostadsområden där många familjer helt enkelt inte vill bo, och att hitta en hyresrätt utanför dessa är ofta mycket svårt. Man kan därför fråga sig om inte den stora invandringen driver på bostadsbubblan. Vad som händer när bubblan spricker blir då av intresse att närmare följa, då det ofta är samma familjer som stödjer den förda invandringspolitiken som tagit stora lån för att bosätta sig på ett visst avstånd från de människor som flyttat till landet.
Sammantaget kan man i varje fall konstatera att Sverige uppenbarligen har för få bostäder för att kunna fortsätta den förda invandringspolitiken. Det drabbar unga vuxna, men det drabbar också nyanlända som har svårt att hitta ett boende som inte präglas av exempelvis trångboddhet. I Hyresgästföreningens rapport står det att 288 900 unga vuxna vill flytta hemifrån, det motsvarar ungefär inflyttningen till landet under tre års tid. Att här finns ett samband är uppenbart.
Men man kan också konstatera att debatten är väldigt endimensionell. Ingenstans talas det i den offentliga debatten om de många kommuner där invånarantalet minskar, ingenstans talas det om obalansen i förhållandet mellan stad och land. Inte heller anläggs det mer kvalitativa perspektiv, där miljö, överbefolkning, egnahemsvisionen eller liknande har en given plats. I den svenska debatten handlar det istället enbart om det rent kvantitativa, och lösningarna tycks som vanligt vara kopplade till den stora och hela tiden växande staten.
Vidare läsning
Fria Tider – Bostadsbubblan mot kollaps: ”Många lever ur hand i mun”
Fria Tider – Nya invandringsrekord 2013
Fria Tider – IMF varnar Borg: Din bostadsbubbla håller inte
Lämna ett svar till Reaktion Avbryt svar