de Benoist och Amerika

Okategoriserade

Bland den Nya Högerns främsta företrädare återfinns Alain de Benoist. Hans samtidsanalyser ger ofta nya perspektiv på fenomen som man annars ser som självklara, detta gäller också kopplingarna mellan den nya vänstern och det amerikanska projektet. En intressant, om än bristfälligt översatt, dokumentär om de Benoists analys av USA återfinns på youtube här:

Alain de Benoist and the new left wing I

Alain de Benoist and the new left wing II

Alain de Benoist and the new left wing III

Den nya vänstern är en amerikanism

Jean-Franqois Revel doesn’t shake when responding to leftist anti-americans that their entire anti-establishment arsenal has arrived to us from the other side of the Atlantic – sexual liberation, anti-authoritarian education, abstract art, freudomarxism, lesbianism, gay power, free universities. All products ”made in the USA”.

Tidigt i dokumentären konstateras att USA i sin självbild och ideologi har mycket gemensamt med olika 1800-talsfilosofer. Landets mytologi avseende det egna grundandet bär också stora likheter med Freuds teorier om hur det mänskliga samhället uppstod. I urtillståndet fanns ”horden”, där en tyrannisk fadersgestalt monopoliserade honorna och makten. En sammansvärjning av bröder/söner dödar fadern, och bildar ett samhälle byggt på sin jämlikhet. Sådan är Freuds ahistoriska myt, men sådan är också den amerikanska självbilden. Det är här dock det traditionella Europa som representerar den tyranniska fadersgestalten, mot vilken revolten riktats (intressant är att också Adam Bellow berör denna koppling i In Praise of Nepotism). USA:s grundande utgör alltså ett brott med historien.

Det konstateras i dokumentären att denna starka likhet gör att det inte är en slump att Freuds teorier tagits emot med sådan iver i just USA. Likaså noteras vid flera tillfällen att de flesta inslagen i den nya vänstern har sitt ursprung i USA och amerikansk universitetsmiljö, detta gäller allt från Frankfurtskolan, som varmt togs emot i landet efter att ha drivits i exil, till radikalfeminismen och multikulturalismen. Så även den boasianska antropologin med dess förnekande av människoraser.

USA bygger på tre grundtankar, att landet är en föraning av och representant för det kommande ”Kosmopolis”, att alla människor är jämlika och har samma möjligheter, och att auktoritet är något ont i sig. Redan från början fanns det alltså mycket som gjorde att USA kom att vara mottagligt för den nya vänstern.

Obey

USA som ett land utan kultur

Culture does not exist if it is not traditional.
– Keyserling

Intressant är också analysen av USA som ett land utan kultur i ordets egentliga mening, och ett land som existerar i ett ständigt ”nu”. Här uttrycker sig de Benoist tillspetsat och provokativt, något de flesta filosofer gör. Analysen utgår också mycket från greve Keyserling. Grundtanken är att USA har en annan relation till tid och rum. Där traditionella civilisationer ville ”erövra tiden”, strävar USA efter att erövra rummet, geografin. Existensen av en oändlig yta att kolonisera i väster har satt starka spår. Den amerikanska mentaliteten reducerar också tidens tredimensionella natur till en dimension. Man har tagit avstånd från sitt europeiska förflutna, och ser framtiden i den linjära utopins perspektiv.

Analysen tar här också upp den amerikanska kosmopolitanismen, och att det som förenar dess invånare är ”the American way of life”. En ”way of life” som ska exporteras, och som leder till att reella skillnader mellan kulturer och folk reduceras och försvinner. Dokumentären tar också upp hur den amerikanska ideologin tar avstånd från ”aristokraten”, den som kan sätta ett värde på det som inte har ett pris, och i hans/hennes ställe sätter ”vinnaren”, den som haft framgång i materiella termer men ändå bevarat sin ”vanlighet”. Detta gör att det finns en stark misstro mot exempelvis militära ideal.

Sovjet och Amerika

The difference between Bolshevik Russia and capitalist America is a simple difference of prosperity. The level is different but the levelling is identical. Both countries are essentially socialist.
– Keyserling

Verkligt intressant blir dokumentären när jämförelsen görs mellan det kommunistiska Sovjet och det kapitalistiska USA, och likheterna identifieras. Båda bygger på revolutionära jämlikhetsidéer från 1700- och 1800-talet, båda bygger på ett ”fadermord” riktat mot det traditionella Europa, och båda är projekt som strävar efter att skapa en nivellerad och kosmopolitansk mänsklighet. I USA byggde nivelleringen på ett delat välstånd, i Sovjet på delad fattigdom. Slutresultatet var dock i båda fall en likriktning och den endimensionella konformismens triumf.

Mot slutet av dokumentären tas också upp hur dessa ideal nådde Europa, och hur vänstern här länge haft ett kärleksförhållande till amerikansk kultur. ”För att vi ska kunna bli sovjetmänniskor imorgon måste vi vara amerikaner idag, för ett folk vars själ redan har dött kämpar inte heller för sin fysiska frihet” som Jean Cau uttryckte det. Intressant är också jämförelsen mellan ”den nya vänstern” och de senmedeltida anabaptisterna, liksom konstaterandet att en oligarki i USA styr bakom en demokratisk och egalitär retorik.

Som helhet är det alltså en relativt god introduktion till den antiliberala kritiken av amerikansk ideologi och verklighet, även om det välstånd den amerikanska ”socialismen” byggt på nu enbart är ett minne för växande delar av befolkningen. Man bör också vara medveten om att det alltid funnits betydande grupper även i USA som inte anslutit sig till den officiella ideologin, eller tolkat den på mer eller mindre subversiva vis.

Banksy

Relaterat

Den Nya Högern och Anti-Europa

Julius Evola om Amerika

Den hugade rekommenderas också användaren usernamens filmer på youtube, som kombinerar avantgardekonstnärens känsla för samspelet mellan bild och ljud med ett närmast traditionalistiskt och starkt indo-europeiskt innehåll (vissa av dem kan dock upplevas som kontroversiella då usernamen gör kopplingar mellan axelmakterna och traditionella begrepp).

End Cycle

Kali Yuga

Frashokereti

Av intresse kan också vara den engelsktextade intervju där traditionalisten Julius Evola återger sina minnen av den italienska dadaismen:

Julius Evola on Dada