Norrmän i Kongo

Idag har två norrmän, Tjostolv Moland och Joshua French, dömts till döden i Kongo, för att bland annat ha mördat en taxichaufför. Rättegången har innehållit flera märkliga inslag, som när Kongo krävt Norge på 3500 miljarder kronor för påstått spioneri. Överhuvudtaget ger rättegången ett mindre smickrande intryck av det kongolesiska rättsväsendet, med inslag som skrikande advokater, advokater som blandar ihop Norge och den forna kolonialmakten Belgien, och olika sätt att förnedra och ytterligare plåga de båda dömda. Dessa inslag har dock svenska media undvikit att rapportera om, och man finner dem därför istället genom norska media (länkar längre ner). Det finns förmodligen ett större inslag av politik än juridik i rättegången, riktad både mot den inhemska kongolesiska opinionen och mot Norge (som redan ger Kongo 144 miljoner norska kronor i bistånd). Detta betyder att det inte alls är säkert att resultatet verkligen blir en avrättning.

Bilderna från Kongo kommer dock att ha en oavsedd effekt, oavsett om de leder till en avrättning eller inte. Endast de mest hängivet indoktrinerade kan se andra européer omgivna av triumferande och hatiska afrikaner utan att det leder till någon sorts känslomässig reaktion. Ihop med rapporterna om att vita sydafrikaner nu är så förföljda att de kan få flyktingstatus, eller att infödda sydafrikaner ofta är våldsamt xenofoba mot invandrare från andra afrikanska länder, kan detta också få en eller annan att inse att den politiskt korrekta världsbilden med onda och allsmäktiga européer och maktlösa afrikanska offer är djupt föråldrad. De flesta folkgrupper är kapabla till intolerans och våld, maktrelationerna varierar dock. Med den insikten blir man hur som helst mer skeptisk till att frivilligt försvaga sin egen relativa maktposition.

Norrmän i Kongo

Vad gäller de båda dömdas oskuld är den samtidigt allt annat än säker. De båda har ett förflutet inom norskt elitinfanteri, och har därefter haft en karriär som tycks ha fört dem nära den växande världen av privata säkerhetsföretag som ofta fungerar som legosoldater (denna krigets privatisering tillhör förövrigt vår tids viktigare historiska trender, och utmanar på sikt det statens våldsmonopol som dominerade under den westfaliska eran). Denna privatisering ser vi både i Afghanistan, Pakistan, och Afrika, inte minst tycks en av dess funktioner vara att låta USA föra krig utan några av de traditionella riskerna och reglerna.

Frågan är dock i vad mån man ska moralisera över detta i Molands och Frenchs fall. De båda är äventyrare, något som historiskt varit en naturlig del av Europa. Under renässansen härjade nordeuropeiska pirater Medelhavet, under den spanska guldåldern plundrades skepp flitigt av buckanjärerna och ”Kustens brödraskap”. Bland mer samtida militära entreprenörer finner vi också Tony Poe under Vietnamkriget, många européer kämpade som legosoldater för Sydafrika, Rhodesia och Portugal under 1970-talet. Här kan också nämnas äventyrare, legosoldater och kuppmakare som Bob Denard, Don Black, och William Walker. Oavsett vad vi anser om deras politiska projekt bör vi känna någon form av respekt för de risker de tog. De var, med Mark Ames ord, varulvar, en egenskap som är tragiskt frånvarande hos dagens europeiska befolkning. Ska Europa åter bli en aktör måste hennes folk återfinna sitt arv som både äventyrare och krigare. Något händelserna i Kongo också påminner oss om.

Vidare läsning

Diskussion på forumet Militaryphotos.net (varierande kvalitet på inläggen, men vissa är av värde bland annat för att demonstrera absurditeten i den kongolesiska ”bevisningen”. Intressant är också hur politiskt inkorrekt de flesta medlemmarna på diverse internetforum uttrycker sig så snart de inte modereras hårt)

Ekstrabladet – Norge: Vi havde en avtale

Nordmennene kan ha värt del i grensestrid

French og Moland kjempet mot pirater i Adenbukta

Kongo krever over 3000 mdr. kroner av Norge

Ble tilbudt å kjøpe bort punkter i Kongo-tiltale

”De nackar inte en höna som värper guldägg”

Norrmän döms till döden

Andra historiska militära entreprenörer

George Robert Elford – Devils Guard

Baron von Ungern-Sternberg

Reigning in Hell

Afrika i populärkultur och verklighet

Lord of War

Last King of Scotland

”Africa Addio”

AH

Svar

  1. Profilbild för Nils

    ”Inom en snar framtid kan denna utveckling komma att göra hälften av Västerlandets – i förlängningen också världens och slutligen nästan all – arbetskraft överflödig, för till skillnad från tidigare tekniska framsteg kommer jobben denna gång inte att behöva ersättas. Åtminstone inte om man ser strikt ekonomiskt, kostnadseffektivt, på saken. Maskinerna gör ju jobbet bättre än människan, dessutom klagar de inte och tar aldrig semester. Om denna, rovkapitalismens akilleshäl, talar politikerna icke.”

    Det finns mängder av jobb som maskiner redan gör bättre och billigare än människor. Så har det alltid varit, och det är själva poängen med den industriella revolutionen. Plötsligt kunde en Spinning Jenny ersätta hundra kvinnors jobb. Men hundra år senare är arbetslösheten ändå inte över 10%. Hur får du ihop det?

    Vad är det egentligen som gör att du tror att teknisk utveckling helt plötsligt skulle få helt andra konsekvenser än det haft historiskt?

    ”Better techology makes more better jobs for horses.”

    Människor är betydligt flexiblare än hästar, vi kan göra nästan vad som helst. Det är faktiskt människor som programmerar datorerna, folk arbetar faktiskt på Spotify. Andra jobbar på bolag som indirekt lever på att Spotify finns, med kringtjänster etc. Det är sant att varje stor innovation gör att folk momentant förlorar jobbet, men i ett långsiktigt perspektiv så anpassar sig ekonomin och befolkningen. Det är som sagt därför arbetslösheten varit relativt konstant hela tiden, trots enorma ”framsteg” inom masstillverkning, datorer etc.

    För övrigt är hästar ju ett utmärkt exempel på att du har fel. Det finns nu cirka 7 miljoner hästar i Europa, ungefär lika många som för hundra år sedan, och det känns rätt uppenbart att de har ”bättre jobb” nuförtiden.

    1. Profilbild för Kronolog

      Slaveriets utbredning i Rom – en effektivisering som är en närmast exakt liknelse till industrialiseringens teknologiska revolution – resulterade som bekant i massarbetslöset bland de lägre romerska klasserna.

      Dessutom bör man akta sig för att jämföra dagens förhållanden med de som rådde under industrialiseringens tidevarv; under industrialiseringen skedde det en massiv export av överflödig arbetskraft från Europa till den nya världen och andra kolonier. Om dessa tiotals miljoner människor hade stannat kvar i Europa hade det förmodligen existerat en betydande arbetslöshet.

      Dessutom gjorde det koloniala systemet det möjligt att på ett artificiellt sätt bromsa utvecklingen i kolonierna, för att på så sätt skapa en onaturligt hög efterfrågan på industrivaror från Europa. Det brittiska textilindustrin t.ex. var ju konstruerad som så att man importerade råvaror från Indien, förädlade dessa i Lancashire, för att sedan skeppa tillbaka dem till Indien där de såldes till undersåtarna. Om Indien hade varit fritt hade de kunnat bygga sina egna textilindustrier, och efterfrågan på brittiska textiler hade minskat, med arbetslöshet som följd. Detta system är inte möjligt idag (Det enda liknande som existerar idag är USAs vapenexport till sina klientstater), och därför faller efterfrågan på exportprodukter från Europa konternueligt, med arbetslöshet som följd.

      Givetvis är det tveksamt om vi faktiskt kommer få se en exploderande arbetslöshet; troligare är att vi kommer få se ännu fler hittepå-jobb, jobb vars främsta syfte är att sysselsätta, snarare än att skapa mervärde. Liksom Rom på sin tid löste problemet genom att genomföra en massiv förstoring av armén verkar svenska politiker ämna lösa problemet genom att genomföra en massiv utökning av flumutbildningar på landets högskolor. Frågan är bara hur långt det räcker?

      1. Profilbild för MartinA

        Slavsamhället i Rom berodde på klasskamp. Överklassen kunde besluta om krig. Medelklassen, de självägande bönderna, var de som utkämpade dem. Detta medförde att de ej kunde bruka sitt land. Vilket medförde att de blev skuldsatta. Överklassen berikades av krigen. Republikens ryggrad utarmades. Och krigen producerade slavar. Den här dynamiken förändrade en bonderepublik till ett samhälle med överklassens slavdrivna latifundier och den skräckinjagande, röstberättigade, egendomslösa massan i Rom. Dynamiken förklarar också hur klasskamp blev dominerande i den sena republiken, bäst personifierat i bröderna Grachus. Och det förklarar också varför republiken föll. Utvecklingen är snarlik svensk historia. Folket väljer att alliera sig med en totalitär centralautokrat snarare än lokala potentater. Utvecklingen lär också ha påverkat Marx teorier. Den romerska republikens förfall berättar en otäck historia om att godhet är omöjlig och att dålighet är oundviklig.

    2. Profilbild för Reaktion

      Jo, det är trevligt att hästarna idag har det bra, de rids och mockas av i huvudsak vackra kjoltyg, och de softar på ungefär samma sätt som ett basbidrag kan ge möjlighet till.

      1. Profilbild för Nils

        Nu är det ju tyvärr ingen som håller hästar för att de skall kunna ”softa”. Hästar utför arbeten, det är därför folk har dem. På samma sätt kommer ingen vilja betala dig för att ”softa”, hur gärna du än skulle vilja.

        1. Profilbild för Reaktion

          Till skillnad från dig har jag inte mig själv eller nån dogmatisk ideologi som måttstock när jag dryftar framtida utmaningar. Jag inleder dan 06.30 med en löprunda i skogen, kör några pass på gym varje vecka, hugger ved för bastu och kamin, klipper gräset, komposterar, utför andra hushållssysslor, tar hand om min familj, förkovrar mig, skriver artiklar och håller på med ett företag – vid sidan av traditionellt 8-timmars arbete. De flesta har svårt med att inte utgå från sig själva, men det skulle hedra dig om du försökte.

          1. Profilbild för Nils

            Återigen, det har ingenting med mig att göra. Och definitivt inte något med någon ’dogmatisk ideologi’. Jag pratar inte om vad jag skulle tycka vore bra, självklart vore det mycket bättre om folk inte lade sin tid på hjärndöda arbeten och ännu hjärndödare fritidsintressen, utan om hur världen och människor faktiskt fungerar, i verkligheten. Och det har inte ens särskilt mycket att göra med nuvarande ekonomiska system, utan grundläggande mänsklig psykologi.

            Oavsett politiskt och ekonomiskt system så beter sig människor i grupp förutsägbart. Väldigt få skulle frivilligt sänka, eller låta bli att höja, sin levnadsstandard för att kunna förkovra sig och umgås med familjen. Du behöver som sagt bara se på vilka effekter den ökade produktiviteten hittills har haft. Hushållet sköter sig i princip helt själv nuförtiden, med hjälp av massa maskiner, men vad lägger människor sin befriade tid på? TV.

          2. Profilbild för Reaktion

            Inte för att vara sån, men du tycks utgå från dig själv när talar om att folk utför ”ännu hjärndödare fritidsintressen”. Tror du inte att folk själva vet vad som är ett vettigt intresse? Och oavsett, så ska man akta sig för att döma ut vad andra sysslar med.

          3. Profilbild för Nils

            Det vore intressant att höra vad du baserar det på. Vad har du för inblick i mitt privatliv?

            Och nej, återigen så pratar jag inte om mig själv. Vad jag gör eller vill är fullkomligt irrelevant, jag är inte representativ. Jag har aldrig ens haft en TV, men nu råkar det vara så att folk i genomsnitt kollar drygt 2,5 timmar varje dag, det vill säga i princip så mycket de hinner.

            ”Tror du inte att folk själva vet vad som är ett vettigt intresse”

            Folk tittar nästan 3 timmar på TV om dagen. 4 miljoner människor tittade på melodifestivalen, och nästan lika många tittar på TV-sport regelbundet. Så visst ”vet” folk vad de ”tycker är ett vettigt intresse”, men de har uppenbarligen helt fel. Barn ”vet” också vad de tycker är vettigt att göra och äta.

            (http://www.mms.se/wp-content/uploads/_dokument/rapporter/tv-tittande/ar/Årsrapporter/Årsrapport%202013.pdf)

    3. Profilbild för EvigtRegn

      Men om maskiner slutligen gör mer eller mindre allting bättre än oss. Både det intellektuella och det kroppsliga (även det som kräver mer finmotorik), varför då inte använda dem till allting? Om de t.o.m kan programmera egna maskiner i sin tur?

      Och vad lämnar det kvar åt oss människor? Vi kan säkert hitta på saker att göra men det verkar som det kommer krävas en omställning vi knappt kan föreställa oss.

      1. Profilbild för Nils

        Hela resonemanget om att ”det inte finns något kvar att göra” är helt befängt. Det hade man lika gärna kunnat säga för hundra år sedan, eller vid varje arbetsbesparande uppfinning genom tiderna. Så funderar helt enkelt inte ekonomier (utom möjligen strikta planekonomier). Människor är flexibla och om ingen hindrar dem från det (genom at muta dem med bidrag exempelvis) så kommer de alltid hitta saker att göra som andra är beredda att betala för.

        Det är nämligen inte så att människor har en gräns för hur mycket prylar och tjänster de vill ha. Tvärtom försöker folk maximera inom de begränsningar som finns, bland annat att de flesta inte orkar arbeta mer än 40 timmar. Om det genom diverseuppfinningar blir billigare för dem att upprätthålla sin levnadsstandard så kommer de att kompensera för det genom att höja sin levnadsstandard, köpa en större tv och mer masstillverkat skräp. Ingen kommer säga ”nu räcker det, jag behöver inte ha det bättre, jag börjar arbeta litet mindre istället”.

        I teorin kan man ju politiskt, med hot om våld, hindra folk från att jobba mer än säg 20 timmar, men även om man lyckas med det i ett land så blir givetvis resultatet att de länder som inte försöker tvinga sina befolkningar att arbeta mindre kommer konkurrera ut oss i den globala ekonomin.

        1. Profilbild för EvigtRegn

          Jag håller med dig om att det alltid kommer finnas saker kvar att göra och att vi förmodligen alltid kommer kräva mer och mer. Men det är väl ingenting som säger att just människan måste göra dessa saker?

          Säg att vi blir ungefär som pilbågen i en tid av automatvapen. Vi kan döda men inte i närheten lika effektivt. Vi (pilbågen) är då bättre i ett blott ett fåtal situationer som att döda ett fåtal mål med jämförelsevis stor tystnad inom 5-30 meters avstånd 😉

          Vad förhindrar att vi då inte sätter robotar i arbete på allting som vi vill ha gjort? Och att sätta dem i arbete kan ju en liten minoritet människor syssla med. Men resten? Klart vi kan hitta saker att göra men kommer det vara något man vill betala dem för när roboten gör det billigare, snabbare, bättre?

          1. Profilbild för Nils

            ”Säg att vi blir ungefär som pilbågen i en tid av automatvapen”

            Jag försöker hela tiden förstå exakt vad det är för tankefel ni gör, och här kanske är svaret. Människor är inte som bilbågar eller ens hästar, vi är inte verktyg. Vi kan göra i princip vad som helst, speciellt när i har tillgång till verktyg.

            Det som händer när ett visst arbete blir ersatt av en maskin är inte att arbetslösheten ökar permanent. Några personer får sparken, visst, och många av dem är säkert för inflexibla för att lära sig något annat. Med deras barn kommer inte bli arbetslösa bara för att deras föräldrar ersattes av en maskin. De kommer syssla med andra saker.

            Om inte robotar blir exakt som människor och kan ersätta oss på alla sätt och vis, så kommer det finnas oändligt mycket arbete för oss. Säg att robottekniken blir så avancerad att de kan ersätta oss helt och hållet i alla mekaniska/fysiska hänseenden (vilket inte kommer ske inom överskådlig tid, i och för sig). Då kommer ingen jobba i fabriker eller som diskare. OK, trist för kroppsarbetarna. Men folk kommer fortfarande vilja serveras av människor, och köpa bilen av en människa. Och nu när färre människor behövs inom tillverkningen blir det billigare att anställa servicepersonal.

            Det är också precis det skiftet vi har sett, fler jobbar med service, färre med tillverkning. Och det finns massa andra områden där folk föredrar att ha att göra med människor, det är där framtidens arbetstillfällen finns. Och inom kreativa yrken, ännu är det långt kvar tills datorer kan uppfinna och skapa saker.

            Och till slut, även om allt som alla gör kommer kunna ersättas av maskiner, så kommer någon att äga dessa maskiner. Och de kommer garanterat vilja ha betalt för sina varor och tjänster, så om inte annat kommer de låta pöbeln serva maskinerna i utbyte. Så vad vi skulle se, snarare än något slags vegetativt lyckorike där ingen jobbar, är ett väldigt utpräglat klassamhälle, en blandning mellan ett slavsamhälle och The Matrix.

            De som äger produktionsmedlen (som i din vision alltså producerar ALLT), kommer få mer och mer makt. Redan idag styr de i princip obehindrat lagstiftningen, det kommer givetvis bara öka i takt med att allmogen blir överflödig.

          2. Profilbild för EvigtRegn

            ”Säg att robottekniken blir så avancerad att de kan ersätta oss helt och hållet i alla mekaniska/fysiska hänseenden (vilket inte kommer ske inom överskådlig tid, i och för sig).”

            Ja, det är ett sådant scenario iaf jag pratar om. Det är därför vi eventuellt kan bli ”ersatta” trots att vi är oändligt mycket flexiblare än hästar och pilbågar precis som du säger. Utöver effektiviteten så kräver vi ju mycket som robotarna inte alls behöver. Vi behöver mat, vätska, sömn, rekreation och kan också därför bara arbeta en viss del av dygnet. Allt roboten behöver är lite reparation/överseende då och då, annars körs den 24/7, 52 veckor om året utan semester. Den kan t.o.m i sin tur uppgraderas eller ersättas med mer effektiv sort efterhand som tekniken utvecklas. Den behöver alltså inte ens vara mer effektiv än oss, bara mer kostnadseffektiv.

            ”Och det finns massa andra områden där folk föredrar att ha att göra med människor, det är där framtidens arbetstillfällen finns.”

            Visst, det tror jag också. Men de kanske är färre än vi tror. Om de exempelvis börjar sälja bilar som pga en helautomatiserad försäljningsprocess säljs för 10-15% billigare än de med mänskliga säljare… Kunder kan ju trots allt kolla upp allt de behöver veta om bilen på nätet och det enda som kvarstår är att testköra. Sedan om de ”förarlösa bilarna” tar över helt så behövs det inte ens provköras. Du som människa ska ju inte köra dem ändå förutom i undantagsfall.

            Däremot tror jag vi helst vill se människor i områden där vi känner oss utsatta, som i sjukvården.

            ”Och inom kreativa yrken, ännu är det långt kvar tills datorer kan uppfinna och skapa saker.”

            Videon Järvenpää länkande till fick oss att lyssna på avancerad musik som en robot gjort. De kan göra kreativa saker redan nu och lär bara bli bättre på det. Sedan kan ju inte en hel ekonomi bygga på sådant som målning, musikskapande, bokskrivande osv.

            ”Och till slut, även om allt som alla gör kommer kunna ersättas av maskiner, så kommer någon att äga dessa maskiner. Och de kommer garanterat vilja ha betalt för sina varor och tjänster, så om inte annat
            kommer de låta pöbeln serva maskinerna i utbyte. Så vad vi skulle se, snarare än något slags vegetativt lyckorike där ingen jobbar, är ett väldigt utpräglat klassamhälle, en blandning mellan ett slavsamhälle och The Matrix.”

            Du kan mycket väl ha rätt där. Tänker också på världen i filmen Elysium. Det behöver inte sluta särskilt väl alls för de flesta av oss. Problemet i sådant fall är dock att de riskerar stora allvarliga uppror/inbördeskrig om de inte åtminstone ser till att en viss hög procentandel är någorlunda nöjda.
            Det är överhuvudtaget mycket svårt att förutse hur saker och ting kommer bli.

            Men oavsett vilket så behöver vi fundera på ekonomiska modeller där man tar allt det här i beaktande.

      2. Profilbild för Reaktion

        ”Vi kan säkert hitta på saker att göra men det verkar som det kommer krävas en omställning vi knappt kan föreställa oss.” Väl fångat, du har greppat bollen. Innan Wijkman och IF Metalls finansanalytiker fick in mig på detta spår, så var det Åke Blomdahl med sina förvisso pessimistiska alster, Johan Norberg med den viktiga men överdrivet positiva boken Hjärnrevolutionen, och Arnold med science fiction filmen Terminator som sådde några frön.

  2. Profilbild för Berone

    ”Jobless recovery” har varit ett återkommande fenomen under återhämtningen i de senaste kriserna. Det verkar som systemet inte fungerar som under ’guldåren’ efter andra världskriget när ganska små konjunkturdippar parerades av att nya mängder arbetande sögs in i privat OCH offentlig sektor, till arbeten som ännu i hög grad var manuella. (Och pareringen ofta var offentligt arrangerad ungefär som Keynes föreslog.)

    Hade inte en massa privat konsumtion varit kreditstödd under senare år hade förmodligen det varit ännu mer av ’jobless’ i konjunkturcyklerna. I den mån företag investerar så är det i hög grad i just teknik som skär ner behovet av mänskligt arbete. Tendensen är ganska klar. Och bestämmer sig kapitalet för att nita de mängder av i grunden olönsamma människor som finns i ”ballongsamhället” fetaste delar, då lär det bli liv. http://www.dn.se/debatt/vi-lever-i-ballongsamhallet-och-det-riskerar-spricka/

    Det är onödigt att tänka sig allt-eller-inget vad det gäller att arbeten tas över av robotar och datorer. Det kanske är bättre att ställa frågan hur många avlönade arbeten som kommer att försvinna innan det blir en allvarlig systemkris? Om säg tjugo procent av arbeten som idag betraktas som kvalificerade försvinner (läkare, jurister, journalister, programmerare exempelvis) hur kommer det att slå igenom i nationalekonomi, politik, kultur?

    1. Profilbild för Nils

      Även om 100% av alla nuvarande arbeten försvinner behöver det inte ha någon effekt på den långsiktiga arbetslösheten. Det finns inget fixerat antal arbeten. För hundra år sedan jobbade ingen på webbyråer men desto fler var bönder. Hela branscher försvinner och skapas hela tiden, det är inget nytt.

      Visst kan man tycka att genomsnittsarbetet blir mer och mer idiotiskt, en det är en helt annan fråga.

  3. Profilbild för Berone

    En lång och intressant artikel av anarkisten och antropologen David Graeber försöker täcka in den breda rörelsen inom samhället sedan mitten av 1900-talet och framåt. En stor stagnation som döljs av skenbara aktiviteter – så kanske man kan sammanfatta det hela. http://www.thebaffler.com/salvos/of-flying-cars-and-the-declining-rate-of-profit Och ”profitkvotens fallande tendens”, det är ju Marx det!

    1. Profilbild för Reaktion

      Det är inte första gången Schlaug ligger i framkant. I sin bok Svarta Oliver och gröna drömmar från 1997 skriver han öppenhjärtigt att det ljugits hej vilt i frågan om mångkulturen:

      ”Lögnen kan få dystra politiska konsekvenser. Under många år fanns
      en outtalad överenskommelse mellan journalister, politiker och tyckare att inte säga sanningen om det framväxande mångkulturella samhället. Vi – jodå, jag tillhörde lögnarna – förnekade problemen, fast vi alla såg dem. Vi satt i teve och förnekade att det vid sidan av det positiva och nödvändiga också fanns svårigheter och problem.
      Människor utanför den lilla svenska tyckareliten kände naturligtvis
      inte igen sig. Politiker ansågs leva långt borta från verkligheten.”

      Trots detta är Schlaug – i likhet med Harvardprofessorn
      Robert Putnam, vars världsledande forskning visar att mångetniska samhällen leder minskad tillit och stora problem – anhängare av mångkulturen.

      Hans analys av teknikutvecklingen stämmer. Däremot lanserar han ett till synes lustigt förslag för att bemöta detta: ”Produktionen bör beskattas likvärdigt, eller näst intill likvärdigt, oavsett om den sker med hjälp av mänsklig arbetskraft, robotar, datorer eller annan digital teknik.”

      Schlaug verkar vilja tillskriva robotar ett slags mänskligt ”lika värde”, en populär måttstock för att kategorisera människor. Om det är intentionen, får man hoppas att framtidens hushållsrobotar faller in under det likaledes populära begreppet ”oavlönat hemarbete” 🙂 Samtidigt kan hans ingång vara ett sätt att skapa debatt om likartade skattesatser för alla, oavsett vad man tjänar. Och om det i så fall är tal om sänkta skatter, vilket föreslagits av andra denna diskussion, så torde inte många ha några större invändningar.

  4. Profilbild för Joakim Andersen

    Charles Murray verkar också vara inne på medborgarlön: http://www.aei-ideas.org/2014/10/the-bell-curve-20-years-later-a-qa-with-charles-murray/

Lämna ett svar till Reaktion Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *