Den traditionalistiska bloggosfären fortsätter att sprida läsvärda, intressanta och givande inlägg och perspektiv. Detta inlägg blir därför något av en ”best of”-rescension, där några inlägg kommenteras och summeras, och torde även tjäna som en liten vägvisare och vänskaplig knuff i rätt riktning för den som är intresserad av svensk nät-traditionalism.
Svenska folklynnen
Vi börjar med bloggaren Nordanvind, som scannat in ett antal sidor ur en gammal bok om svenska folklynnen. Jag vet inte riktigt varför, men dessa bilder på forna tiders svenskar berör mig starkt. Kanske är det en nostalgisk längtan till en tid som svunnit, med människotyper som var ädlare och sannare än dagens, kanske är det ett igenkännande av samma tidlösa svenskhet som vi ännu kan ana hos oss själva och våra samtida trots flera sekler av tilltagande och medveten deformering, och som inom en inte alltför avlägsen framtid kan komma att bli legio igen.
http://nordanvind.webblogg.se/040106134413_folklynnen.html
”Men against Time”
Sin vana trogen levererar Magnus Svensson en faktaspäckad och givande essä, denna gång om den indo-ariska synen på tidsåldrarna, kasterna, och de olika typerna av män som gör sin entre under Kali Yugan. Magnus sätter ord på ett samband som jag haft svårt att explicit beskriva, nämligen relationen mellan socialdarwinism och traditionalism. De som följt webblogg Oskorei har sannolikt noterat betoningen av å ena sidan en vitalistisk socialdarwinism, och å andra sidan en traditionell spiritualitet. Någon explicit syntes har sällan mer än anats, men i dagens inlägg presenterar Magnus en sådan:
”Men against Time” är en syntes av de två andra arketyperna emedan de både besitter andliga ideal (sol/ljus-kvaliteter) såsom ”Men above Time” och hänsynslöst våldsam handlingskraft såsom ”Men in Time”.
Den sällsynt förekommande andligt inspirerade – mystika arketypen ”Men against Time” intervenerar på ett abrupt sätt i tidscykelns evighetshjul för att återställa tingens ordning. Ty då Kali Yugans lidande, förödmjukelse och ondska når sitt crescendo utmynnar detta i ragnarök och världen som vi känner den går under i flammor.
Vad som avses är att vi som traditionalister verkar i en värld som är både hård, orättvis och grym. Engels överdrev inte när han kallade det borgerliga samhället ”det sociala kriget”, Ragnar Redbeard och Anton Lavey/Levi levererar likaså en hel del sanningar om hur världen fungerar under Järnåldern. Detsamma gäller Machiavelli och Hobbes. Som traditionalister måste vi därför uppnå en syntes mellan å ena sidan vitalism, framgång och dådkraft, insikt i hur samhället fungerar, och styrka, och å andra sidan ideal och spiritualitet som är bortom det samhälle där vi råkar befinna oss. Man kan se detta som ett problem, men man kan även se det som en utmaning. Magnus’ essä återfinns här:
http://sivispacemparabellum.blogspot.com/2006/01/kulturella-men-against-time.html
Evola-utdrag
Spöknippet har samlat ett antal utdrag ur Julius Evolas Men among the Ruins. Det är en oundgänglig bok för den som ämnar kombinera traditionell grundsyn med politisk kamp, och dessa utdrag sammanfattar mycket av Evolas världsbild (Evolas antinationalistiska inställning kommer att kommenteras och bemötas framöver, för tillfället nöjer vi oss med att slå fast att det liksom hans kvinnosyn är rotat i hans italienska bakgrund, och därmed inget nödvändigtvis ”universellt” traditionellt, och inget som vi nordeuropeer behöver anamma rakt av). Det är svårt att välja ut några favoriter, men vi gör ändå ett försök:
For the authentic revolutionary conservative, what really counts is to be faithful not to past forms and institutions, but rather to the principles of which such forms and institutions have been particular expressions, adequate for a specific period of time and in a specific geographical area.
p. 115
A State is organic when it has a center, and this center is an idea that shapes the various domains of life in an efficacious way; it is organic when it ignores the division and autonomization of the particular and when, by virtue of a system of hierarchical participation, every part within its relative autonomy performs its own function and enjoys an intimate connection with the whole. In an organic State we can speak of a ”whole” – namely, something integral and spiritually unitary that articulates and unfolds itself – rather than a sum of elements within an aggregate, characterized by a disorderly clash of interests. The Stats that developed in the geographical areas of the great civilizations (whether they were empires, monarchies, aristocratic republics, or city-states) at their peak was almost without exception of this type.
p. 149
However, totalitarianism merely represents the counterfeited image of the organic ideal. It is a system in which the unity is imposed from the outside, not on the basis of the intrinsic force of an common idea and an authority that is naturally acknowledged, but rather through direct forms of intervention and control, exercised by a power that is exclusively and material political, imposing itself as the ultimate reason for the system.
p. 150
Nowadays it is possible to speak of a demonic nature of the economy, because in both individual and collective life the economic factor is the most important, real, and decisive one. Moreover, the tendency to converge every value and interest on the economic and productive plane is not perceived by Western man as an unprecedented aberration, but instead as something normal and natural, and not as an eventual necessity, but as something that must be accepted, willed, developed, and praised.
p. 165
Contrary to what the bourgeois and liberal polemics claim, the warrior idea may not be reduced to materialism, nor is it synonymous with the exaltation of the brutal use of strength and destructive violence. Rather, the calm, conscious, and planned development of the inner being and a code of ethics; love of distance; hierarchy; order; the faculty of subordinating the emotional and individualistic element of one’s self to higher goals and principles, especially in the name of honor and duty – these are the elements of the warrior idea, and they act as the foundations of a specific ”style” that has largely been lost.
p. 196-197
http://spoknippet.blogspot.com/2006/01/excerpts-evola-men-among-ruins.html
”Fest mot folkgrupp”
Manarkon fortsätter att fira triumfer i sin belysning av PK-företrädarnas många fördomar och självmål. I dagens inlägg, vilket som vanligt levereras på synnerligen njutbar svenska och med ett giftigt sinne för humor, ger sig herr Manarkon på de miljöpartister som avser att stifta lagar mot ”personer som uppehåller sig i större sällskap av uppenbart främlingsfientlig karaktär”. De ämnar döpa detta knä i skrevet på mötesfriheten till lagen om ”fest mot folkgrupp”, och alltså i praktiken göra det potentiellt olagligt att hylla den svenska etniciteten i grupp. Framöver kommer man att kunna yla ”fest mot folkgrupp”, alternativt ”hate crime, hate crime”, så fort en större grupp än tre svenskar befinner sig i närheten av en svensk flagga. ”Dom var nog nazister. Dom var flera stycken. På samma ställe. Konstapel Andersson skymtade en svensk flagga. Vi var tvungna att bura in dom”.
Manarkons välskrivna essä står att finna här:
http://www.manarkon.se/article/64/miljoepartiet-bekaenner-sin-bruna-faerg
Lämna ett svar till polytempik Avbryt svar