Fortsätt bygga den Sverigevänliga folkrörelsen

I Sverige har de etablerade partierna gemensamt beslutat sig för att ignorera det folkliga missnöjet med den galopperande massinvandringen. På detta sätt har etablissemanget självt skapat en riktig guldsits för Sverigedemokraterna. I det migrationspolitiska tomrummet har partiet kunna växa, från att ha varit ett litet utstött parti i den politiska periferin, till riksdagens tredje största.

I början av 2000-talet började SD ta de första stegen mot att bygga en invandringskritisk folkrörelse. Huvudarkitekten bakom detta partibygge var redan då den nu vikarierande partiledaren Mattias Karlsson. Folkrörelsen skulle vara en bred allians mellan invandringskritiska avhoppare från de etablerade partierna och mer ideologiska nationalister. I partiet har man således utifrån olika ideologiska utgångspunkter kunnat enas i kravet på att stoppa massinvandringen.

Mattias Karlsson verkar inte längre se något mervärde i denna samförståndslösning. I stället driver man från partiledningens sida en fanatisk kamp mot varje tendens som påminner om partiets rötter i den demokratiska nationalismen. Tyvärr verkar man gärna använda sig av samma lumpna metoder som kännetecknar partiets motståndare på vänsterkanten. Ett gammalt SD-klistermärke från 1990-talet löd ”Rasiststämpeln – de styrandes sätt att tysta svensken”. I dag används stämpeln för att tysta intern kritik mot partiledningen.

Nu riktas Mattias Karlssons vrede mot SDUs ordförande Gustav Kasselstrand. En rakryggad partiföreträdare som med hela sin person utstrålar en tro på en bättre framtid för vårt land. Inom SDU har Kasselstrand samlat en kader av begåvade och idealistiska ungdomar. Ungdomar som varje politisk rörelse skulle lyfta fram med stolthet. Även inom moderpartiet har Kasselstrand lyckats knyta framgångsrika akademiker och företagare till sin krets. Just det klientel som partiet annars har så svårt att attrahera.

Nu pekar det mesta på att Gustav Kasselstrand och hans fränder kommer att uteslutas ut SD. Han har själv meddelat att han oavsett detta kommer sitta kvar som förbundsordförande för SDU. Förhoppningsvis kan ungdomsförbundet i framtiden utgöra grunden för en till Sverigedemokraterna fristående rörelse som delar partiets grundvärderingar. Historiska exempel visar att det är svårt för nya invandringskritiska partier att konkurrera med Sverigedemokraternas starka varumärke. Ett fristående SDU bör därför fokusera på Sverigevänlig opinionsbildning.

På lite längre sikt kan man säkert lägga konflikten med Mattias Karlsson bakom sig. Kanske kan Sverigedemokraterna även utan sitt ungdomsförbund en dag bli Sveriges största riksdagsparti. Men då behövs det nog en fristående kraft som kan påverka partiet i en positiv riktning. Låt oss därför redan nu börja blicka framåt. Låt oss fortsätta bygga den Sverigevänliga folkrörelse vårt land så väl behöver. Både i och utanför de parlamentariska församlingarna.

Texten har tidigare publicerats i Dispatch International och återges här med benäget tillstånd.

Svar

  1. Profilbild för sten line

    Vad glad man blir av att se dessa ungdomar paradera med blågula flaggor, omgivna av svensk försommargrönska! Jag har principiellt inga problem med den ”öppna svenskheten”, det viktiga är ju att de som tillåts komma hit är bra människor som lär sig språket och bidrar till samhället. Men det måste också vara tillåtet att hysa affektion för det som är genuint nordiskt.
    Innan någon nu skriver mig på näsan att det inte FINNS något som är genuint nordiskt (kåldolmarna är turkiska bla bla) är det väl bäst att jag understryker att det handlar om en känsla. Jag uppfattar inte zigenska påskkärringar i tältliknande varuprovskjolar som svenska — kommer aldrig att göra det heller tack och lov. En förföriskt vacker Hanna Lindholm i folkdräkt ser jag däremot som mycket svensk. Den tolkningen har jag rätt att göra, trots att det naturligtvis inte finns något som är ”objektivt svenskt”.
    Det är en ständig källa till stor ontologisk förvirring, detta att man hela tiden tjatar om objektivitet, för i verkligheten finns det ingen objektivitet. Inte ens en allmängiltig och orubblig sanning (1+1=2) är objektiv i meningen att den kan vara isolerad från vår upplevelse; om sanningen ifråga inte ägde någon som helst interaktion med livet skulle den inte finnas. Denna fortfarande mycket kontroversiella men logiskt orubbliga princip har av den irländske filosofen George Berkeley formulerats med orden ”esse est percipi”.
    Vi behöver alltså inte oroa oss för att våra preferenser har en subjektiv botten — det kan inte vara på annat sätt. All kärlek har något irrationellt över sig, även kärleken till ett land eller en kultur. Det vore bra om Mattias Karlsson kunde förlika sig med detta, det skulle lära honom att slappna av en smula och inse att den pågående häxjakten på SDU:are och andra hedervärda Sverigevänner är hundraprocentigt onödig.
    Men så kommer inte att ske. Karlsson, Åkesson och många andra i partistyrelsen har frusit fast sin pseudorationella präktighetsneuros. De kommer att fortsätta med utrensningarna av alla som utmanar deras begreppsbaserade puritanism, och de kommer precis som hittills att göra det med Stasi-liknande metoder och långa trassliga associationskedjor ad modum McCarthy. Andefattigdomen har blivit en hörnsten. Det behövs ett nytt parti.

  2. Profilbild för gandalv420

    Jag skrev en gång en lång konspirationsinspirerad kommentar på AP just i samband med införandet av nolltolerans, och jag undrar om jag trots mina konspirationstankar inte har aningen rätt i dagens läge..
    Det hela gick i korthet ut på att SD ska samla alla invandringskritiska och framförallt nationella röster för att få dom sammanbuntade på ett och samma ställe och sedan låta partiet gå i en mer liberal riktning för att just neutralisera alla nationella, sverigevänliga krafter så att de inte längre har någon hemvist.

    Där befinner vi oss idag, själv har jag röstat på SD dom senaste två valen för att det har varit det minst dåliga alternativet bland riksdagspartierna -men jag skulle välkomna en rörelse med en identitär inriktelse, dessa skulle få min röst direkt, även om jag visste att de inte skulle ta sig in i riksdagen -Det skulle kännas moraliskt bättre än det minst dåliga alternativet!

  3. Profilbild för Nilsson

    Den stora frågan är om det kommer att finnas utrymme för ytterligare ett parti vid sidan av SD, om de nu väljer att upplösa SDU och att de bildar ett eget parti.

    I runda tal har SD ca 1 miljon väljare bakom sig i dagsläget. Det mest intressanta är hur dessa ställer sig i detta interna bråk.
    Mest troligt kommer nog den övervägande delen att ställa sig bakom SD tack vare att denna konflikt helt felaktigt beskrivs som en utrensning av ”extremister” av slaskpressen.
    Men vilka signaler sänder egentligen SD-toppen ut till de nu tilltänkta nya medlemmarna de förväntar sig tillströmma från resterna av Allianspartierna?

  4. Profilbild för Fredochtrygghet

    Eftersom ”debatten” i pk-media om SD:s interna problem är befriad från varje form av intelligent tanke så kan man uppleva det som positivt att det finns kloka människor i den Sverigevänliga miljön.

    http://www.d-intl.com/2015/04/12/dubbla-mattstockar-i-sd/

Lämna ett svar till Nilsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *