En nordbo dricker mjöd, om det inte finns tungt vägande skäl som talar mot det så brygger han eller hon det dessutom själv. I undantagsfall kan även det kulturhistoriskt intressanta absinthe förtäras. Absinthe är intimt knutet till flera konstnärers och poeters biografier, bland annat ska Strindberg, Hemingway, Wilde och ett flertal franska dekadenter ha varit flitiga konsumenter av drycken. Om de i realiteten var det eller inte är mindre intressant, det ingår oavsett i deras myter.

After the first glass you see things as you wish they were.
After the second, you see things as they are not.
Finally you see things as they really are,
and that is the most horrible thing in the world.
– citat som tillskrivs Oscar Wilde

Kring drycken har också en egen mytbildning vuxit fram, med inslag som absinthevansinnet, den speciella beredningen med socker och eld, och den gröna fen. Musiker från så vitt skilda genrer som punkrock, hiphop, rock och neofolk har i modern tid bidragit till mytbildningen.

Sammantaget rör det sig alltså om en kulturhistoriskt intressant dryck, och den hugade kan då ha utbyte av den välfyllda resursen Absinthe.se som både recenserar olika varianter och fokuserar på historiska och biografiska aspekter.

Relaterat

Skåla i mjöd
Anark – Absinterier

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.