Edred Thorsson är ett av de många namn den nordamerikanske runologen Stephen Flowers publicerat sina verk under. Flowers har skrivit om allt från runor och goter till bolsjevismens och nationalsocialismens ockulta rötter. Om runorna har han skrivit flera initierade böcker, han är i sammanhanget intressant inte minst då han både är praktiserande runmagiker och akademiker med runologi och språk som inriktning. Flowers har även spelat en betydelsefull roll i den samtida hedendomens utveckling, det metagenetiska perspektivet hör till hans bidrag. Bland hans många verk om runorna finner vi Runelore.

Runelore inleds med en genomgång av runornas historia. Flowers tar upp runornas ursprung, och debatterna som förts om det varit inhemskt eller exempelvis feniciskt. Han menar att det sannolikt rört sig om en komplex process med både inhemska och främmande inslag, men att ”the prototype of the runic system (order, number etc) is probably also to be found in some native magical symbology”. Även ordets etymologi tas upp, dess ursprung finns sannolikt i proto-indo-europeiska *reu (ryta/viska) eller *gwor-w-on (magisk bindning, kopplat till gudarna Uranus och Varuna). Germanska runo står för mysterium.

Den historiska genomgången är intressant, Flowers både tar upp och tolkar runorna på talismaner, vapen, runstenar och smycken som Dahmsdorfspjutet och Pietroassaringen. Vi följer runornas förändringar under historien, med korta avsnitt om anglo-frisiska runor och frisiska runstavar. Storgoticister som Bureus och hans adulrunor och runiska kabbala tas upp, liksom runrenässansen under tidigt 1900-tal och efter Andra världskriget. En renässans där Flowers själv, bland annat genom sina kunskaper om tyskspråkiga runologer och runmagiker, spelat en betydande roll.

Verkligt intressant blir det när Flowers går in på den världsbild runorna förkroppsligar. De kan läsas på tre nivåer, närmare bestämt form (ideografiskt och fonetiskt), idé och nummer. I den anglo-frisiska futharken är exempelvis den första runan f. Det fornengelska namnet är feoh, det fonetiska värdet ”f” och namnets betydelse boskap eller rikedom. Flowers skriver att den esoteriska betydelsen är ”dynamic power”. Det är en organisk världsbild där allt hör samman, och där runorna både kan användas för att kartlägga världen och relationerna mellan dess delar, och användas för att magiskt påverka den. Flowers ger exempel avseende kosmologi och psykologi. Den germanska skapelseprocessen är dialektisk, och inleds med att eld och is möts i Ginnungagap och ger upphov till urjätten Ymer. Men det följs av flera synteser. Kon Audhumbla spelar som bekant en central roll för att gudarna ska dyka upp. Flowers talar här om Ymir som proto-materia och Audhumbla som proto-energi. Oden, Vile och Ve är ”the forms of primal consciousness”.

Intressant är också Flowers beskrivningar av runisk numerologi och runisk psykologi. Vi får här veta att tre är det ”heliga numret”, ”it indicates a complete functioning process and is the root force of dynamism” (jämför Hegel). Vad gäller förfädernas psykologi rörde de sig med inte mindre än nio termer. Kroppen, lík, är en av dem, formsubstansen hamr en annan. Till dessa kommer bland annat medvetandet, hugr, och minnet, minni. Liksom mer mystiska aspekter som odhr, önd, sál, fylgja och hamingja. Flowers målar upp en grafisk modell av förhållandena dem emellan, och tar även upp släktskapet med Jungs modell. Han skriver här att ”as a culture, we have been impoverished with regard to the soul – cut off from our ancestral ideas about it (or them)”.

Sammantaget är det en rik skattkammare av idéer, inte minst är Flowers runsystem dynamiskt snarare än statiskt. Han beskriver förvisso vad de olika runorna betyder, men verkligt givande blir det när han går in på relationerna mellan runor och gudar. Den praktiserande runmagikern ges mängder av information, liksom ett perspektiv. Men Flowers beskrivning av den germanska världsbilden är också ett intressant komplement till Spenglers skildring av den faustiska kulturen. För den rätte läsaren är det kort sagt en närmast oumbärlig bok.

Mer Edred Thorsson

Bolsjevismens ockulta rötter
Edred Thorsson och futharken
Goternas mysterier
Guido von List och runorna
The Secret King
Edred Thorsson – Northern Magic

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.