Mycket intressant händer i Tyskland. Vi har Angela Merkel som förkunnade att "Multikulti ist tot" nyligen. Det kom från en ledande politiker i Europas mäktigaste land. Jag tror att det var pressen från väljarna i den mångkulturella verkligheten som fick henne att komma med erkännandet att multikulti inte fungerar och är dött. Sverige kommer nog befinna sig i förnekelse ytterligare en tid innan samma insikt till och med lyckas tränga in i sinnena på Rosenbad.
Sedan har vi Thilo Sarrazin. Enligt Paul Gottfried, som har läst Sarrazins bok, så hyllar Sarrazin judarna och tycker att det vore bra om fler judar från östeuropa ville flytta till Tyskland för att utföra olika intellektuellt krävande uppgifter där. Vad tyskar, som riskerar att hamna i ett sämre läge på grund av en sådan inflyttning, skulle tycka om saken, verkar han inte bekymra sig över. Muslimer från MENA-länderna är han inte alls lika imponerad av. Det intressantaste med Sarrazin tycker jag är att han bryter mot ett tabu när han talar om IQ som något ärftligt som varierar mellan olika folkgrupper.
Det är nog ofrånkomligt att de händelser som formade de äldre generationernas sinnen kommer att spela en allt mindre roll framöver eftersom nya generationer håller på att ta över efter sina föräldrar nu. Fyrtiotalisterna är på väg att lämna scenen och andra är på väg in. I toppen av de nya generationernas sinnen ligger knappast en rädsla för att Tyskland och Frankrike ska starta ett nytt stort krig i Europa. Och det finns heller inget egentligt skäl för dem att fortsätta älta vad som hände många decennier innan de föddes.
De äldre generationernas sinnen har varit präglade av ett dåligt samvete över händelser från mitten av förra århundradet eller längre tillbaka. De tjatar om européernas hemska koloniala förflutna, men ännu värre är Förintelsen, som vi förväntas skriva med stort F, medan andra folkmord inte skrivs med stor bokstav. I filmen "Defamation" säger Suzanne Prince från the Anti-Defamation League i Los Angeles å ena sidan att "We must play on that guilt." Men senare säger hon att man egentligen inte kan hålla sönerna skyldiga för deras fäders synder. Så även en judisk kvinna från en judisk organisation som öppet säger att de måste spela på skuldkänslorna hos européerna erkänner i en ärlig stund att det egentligen inte är rättvist.
De flesta tror nog inte att segrarna som har skrivit historien har överdrivit tyskarnas ondska under andra världskriget. Andra hävdar att de har överdrivit ordentligt. Men oavsett vad du tror: vad har det egentligen med det nuvarande läget att göra? Världen förändras snabbt och vi är på väg in i en ny epok.
Intrycket av att vi står inför stora förändringar förstärks av den finansiella kommentatorn Max Keisers observationer gällande Tysklands ekonomi. Är Tyskland på väg att bli en supermakt tillsammans med Kina?
Mycket återstår dock för att Tyskland ska bli ett fritt land med en lysande framtid. Det sägs att de har fler politiska fångar än DDR hade (stämmer det?), på grund av lagarna som har satts in för att hålla landet på plats. De skaffar dessutom för få barn. Och de är fortfarande under väldet av samma gamla politiska klass som har ställt till det för landet genom mångkulturen som skulle vara en bot för landets syndiga förflutna, även om Angela Merkel, som tillhör den klassen, visar tecken på att erkänna existensen av en verklighet bortom de heliga egalitära dogmerna.
Enligt Max Keiser har den germanska anden sluppit ur flaskan.
Om skribenten: Joakim Fredriksson
