När det mystiska bhutanska DART, Dragonland’s Aryan Restoration Troops, under tidigt 2000-tal på en hemsida utlyste sin kamp mot Bhutans etablissemang väckte det betydande intresse bland traditionalister och konservativa revolutionärer i Europa och USA. Detta var en naturlig reaktion, DART var en bhutansk rörelse som tydligt anknöt till europeiska gestalter som Julius Evola och Arthur Moeller van den Bruck. För traditionalister med intresse för Asien och det indo-europeiska arvet var Bhutan mycket intressant. Intresset för DART kunde därför knyta an till sådana fenomen som den ryske krigsherren von Ungern-Sternberg som under tidigt 1900-tal från sin bas i Mongoliet av de infödda betraktades som en inkarnerad krigsgud och strävade efter att ena de asiatiska folken i en mäktig anti-bolsjevikisk och antiliberal allians, och de tyska expeditioner som något senare utforskade spår efter det ariska ursprunget i bland annat Tibet under ledning av Ernst Schäfer.

Redan tidigt kunde man dock misstänka att hemsidan inte var autentisk, bland annat pekade de mycket sparsamma referenserna till bhutansk historia och användandet av sådana västerländska termer som Volksgemeinschaft, antisionism och folksocialism i den riktningen. Möjligen kunde det röra sig om en handfull bhutanska utbytesstudenter som fascinerats av europeiska idéer. Den militanta rörelsen gjorde heller inget väsen av sig i bhutansk politik, och hemsidan försvann så småningom.

Samtidigt har DART ett betydande kuriosavärde, demonstrerade liksom engagemanget i karenfolket, Tibet, Japan och Ungern-Sternberg symbolvärdet i denna form av eurasiska fenomen, och summerar också den traditionalistiska synen på allt från eliter till autarki. DART:s traditionalism utgick från folket i en utsträckning som är ovanlig, men annars gav de en god introduktion till politisk traditionalism. Deras politiska program återfinns bland annat här: DART

Relaterat

Ossendowski – Beasts, Men and Gods

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.