Med jämna mellanrum har signaturen Steve i kommentarsfältet tagit upp fenomenet backpacking. De bistra herrarna bakom webblogg Oskorei har på sin höjd campat, men fenomenet backpacking framstår vid en närmare betraktelse som potentiellt riktigt intressant. Dels på grund av de historiska kopplingarna, dels då det kan ses som en implicit reaktion mot vissa inslag i konsumtionssamhället.

Turism och antiturism

Turism är i det moderna samhället ofta en färdigpaketerad vara, som inkluderar snarlika komponenter oavsett vilket resmål man väljer. Hotellen är ungefär desamma, man omges mer eller mindre av sina landsmän vart man än reser, och distansen till lokalbefolkningen är betydande. Utrymmet för individuella initiativ är ofta begränsat, man vistas i små enklaver med andra turister. Konsumtionsandan, där man på så kort tid som möjligt ska konsumera/symboliskt tillägna sig så många sevärdheter som möjigt kan ibland leda till ren stress. Den moderna turismen med dess karaktär av maktrelation och exploatering beskrivs på ett cyniskt vis av författaren Michel Houellebecq i boken Plattform, inklusive kopplingarna till sexturismen.

Det är då naturligt att det uppstått en ”antiturism”. I sin moderna form kan backpackerfenomenet kopplas till hippie-generationen. Dessa följde under 1960- och 70-talen ofta den såkallade Hippie Trail från Europa till södra Asien. De sökte då så billiga alternativ som möjligt, vilket inkluderade liftande och lokal kollektivtrafik, och försökte utsträcka sina resor i tiden. Många hade också med sig en ”backpack”, en stor ryggsäck. Hippierörelsen hade flera inslag, vissa mindre positiva, men i sin släktskap med den tidigare romantiken och Lebensreform-rörelserna delade den visionen av ett mer äkta och autentiskt liv.

Med tiden har det uppstått en hel livsstil kring den stora ryggsäcken och de billiga resorna, en livsstil som ibland kan ses som en reaktion mot den moderna turismen. Där den senare är bekväm, begränsad i tid och rum, och färdigpaketerad, söker backpackern en upplevelse som är mer utmanande, omfattande och individuell. Där den moderna turismen är en kollektiv upplevelse delad med andra turister, strävar backpackern också efter en mer genuin relation till de lokala befolkningarna. Ibland inkluderar detta ett andligt sökande, liksom ett sökande efter de resmål som ännu inte exploaterats (en av tillvarons ironier är naturligtvis att så snart backpackern, likt en massturismens stigfinnare, upptäckt dessa orörda paradis är det bara en tidsfråga innan andra också gör det).

Europeiska paralleller

Man kan här identifiera ett tydligt släktskap med den europeiska romantiken, och den tyska Völkischrörelsen från tidigt 1900-tal (särskilt Wandervogel-rörelserna). Även här spelade resor en viktig roll, även om en ung Carin Göring och en ung Leni Riefenstahl sökte den autentiska och orörda lokalbefolkningen och naturen i Alperna snarare än i Kambodja. Den direkta upplevelsen av naturen vissa mer äventyrliga backpackers söker har också en tydlig parallell i den amerikanske författaren och miljökämpen Edward Abbeys liv.

Historiskt finns det överhuvudtaget många förelöpare. Den europeiska aristokratins Grand Tour, med obligatoriska besök bland annat i klassiska miljöer, kan nämnas, liksom pilgrimsfärder och gesällvandringar. Beatgenerationen återupptog detta genom sitt intensiva liftande över den nordamerikanska kontinenten.

Sammantaget kan man alltså känna igen flera sunda impulser i backpackerfenomenet. Det som kan framstå som mer tveksamt är att karaktären av antiturism minskar i takt med att företeelsen blir mer mainstream, liksom det sökande efter det exotiska enbart bortom Europa som vissa individer ägnar sig åt. Det europeiska tågluffandet är här ett positivt sätt att lära känna våra europeiska brödrafolk, och överhuvudtaget finns det mycket intressanta och spännande resmål även i Europa och Norden. Man kan nämna fjällvandringen, det historiska Kappadokien och Färöarna, eller varför inte det besläktade fenomenet med husbil och båt. För den som upplever turismen som en konform och standardiserad vara finns det i varje fall flera alternativ. Förslag på resmål av traditionellt och identitärt intresse är som vanligt välkomna.

Relaterat

Kerouac – På väg

Nilrik – Island, broderland

Externsteine

Neuschwanstein

Nilrik – Alpbach

Tipstack till Steve.

Om skribenten: Joakim Andersen

Joakim Andersen driver sedan 2005 bloggen Oskorei. Han har akademisk bakgrund med samhällsvetenskaplig inriktning och ideologisk bakgrund som marxist. Denna bakgrund kommer idag till uttryck i ett intresse för idéhistoria och ett fokus på strukturer snarare än personer och grupper (motståndaren är kort sagt den nya världsordningen, inte muslimer, judar eller andra grupper). Under årens lopp har inflytandet från Marx kompletterats med bland annat Julius Evola, Alain de Benoist och Georges Dumezil, då marxismen saknar både en hållbar teori om det politiska och en antropologi. Idag identifierar Joakim sig inte fullt ut med någon etikett överhuvudtaget, utan betraktar fixeringen vid bland annat den tänkta konflikten mellan ”höger” och ”vänster” som något som skymmer vår tids verkliga frågor. Hans blogg har även fortsatt ett idéhistoriskt fokus, och introducerar gärna utländska strömningar för en svensk publik.