Hur vann den såkallade ”vänstern” kulturkriget, och införde åsiktskorridoren? En starkt bidragande orsak var den såkallade ”borgerlighetens” oförmåga, både intellektuellt, kulturellt och politiskt. En annan orsak var att vänstern hade flera företrädare som förstod både politik och metapolitik. En av dessa var amerikanske Saul Alinsky (1909-1972), ”community organizer” i flera fattiga områden och författare till Rules for Radicals. Det är en högintressant bok både för den som vill förstå politik, och för den som vill lära känna nyvänstern och dess omvandling under 1900-talet. Den hugade kan exempelvis identifiera skillnaderna mellan en Alinsky och dagens politiskt korrekta etablissemang, och fråga sig om den nya vänstern egentligen vann.
Alinsky är en intressant företrädare för nyvänstern på så vis att han bryter med Marx och snarare är en vänsterpopulist. Han anknyter flitigt till den amerikanska politiska traditionen, och lägger ett betydande fokus på medelklassen snarare än arbetarklassen som politiskt subjekt (han talar om ”Haves”, Have-Nots” och gruppen mellan dem). Alinsky för också tankarna till Sun Tzu, Herakleitos och den nietzscheanske Deleuze när han betonar allts föränderlighet. Detta innebär i sin tur att dogmatism av olika slag framstår som skadligt. Vad man samtidigt bör vara medveten om är att för Alinsky ”helgar ändamålen medlen”, det framstår närmast som en synd att inte använda de mest effektiva medlen eftersom man då sviker ”de många”.
Språk- och metapolitik
The basic requirement for the understanding of the politics of change is to recognize the world as it is.
– Alinsky
Alinsky är väl medveten om betydelsen av metapolitik, att politisk förändring föregås av förändring i människors medvetande. Han talar här om ”reformation” som nödvändigt steg innan eventuell ”revolution”:
A reformation means that masses of our people have reached the point of disillusionment with past ways and values.
Intressant är Alinskys tankar kring språk och språkpolitik. Vilka ord som används är av betydelse. Vissa ord påminner oss om att det alltid pågår en maktkamp, dessa ord vill makthavarna ogärna att vi använder. Men Alinsky menar att vi ska använda de korrekta orden, exempelvis makt, intresse, ego, kompromiss:
We approach a critical point when our tongues trap our minds. I do not propose to be trapped by tact at the expense of truth. Striving to avoid the force, vigor, and simplicity of the word ”power,” we soon become averse to thinking in vigorous, simple, honest terms.
The word power is associated with conflict; it is unacceptable in our present Madison Avenue deodorized hygiene, where controversy is blasphemous and the value is being liked and not offending others. Power,
in our minds, has become almost synonymous with corruption and immorality.
Kopplat till detta finns en maktrealistisk och konfliktcentrerad världsbild. Alinsky skriver:
The myth of altruism as a motivating factor in our behavior could arise and survive only in a society bundled in the sterile gauze of New England puritanism and Protestant morality and tied together with the ribbons of Madison Avenue public relations. It is one of the classic American fairy tales.
För Alinsky är det viktigt att organisatören ser världen som den är, inte som han eller hon skulle vilja att den var.
Den goda organisatören
Since people understand only in terms of their own experience, an organizer must have at least a cursory familiarity with their experience.
– Alinsky
En central roll för samhällsförändring och skapandet av massrörelser har organisatören. Alinsky utbildade många sådana, en del organiserade fattiga svarta kvarter, andra indianer, et cetera. Hans erfarenheter var blandade, bland annat menade han att det var svårt att forma verkligt goda organisatörer. Men hans råd vad gäller de egenskaper en god organisatör har är fortfarande intressanta. Organisatören är nyfiken och vanvördig. Han eller hon har humor och fantasi, en organiserad personlighet, ett rejält ego och en vision av sociala framsteg som ett gemensamt arbete där alla gör en liten del.
Fantasin och föreställningsförmågan innebär att organisatören kan sätta sig in i andra människors situation, och leder bland annat till en motiverande medkänsla och en förmåga att tala med människor utifrån deras erfarenheter. Det senare lägger Alinsky stor vikt vid. Detta innebär också att vita medelklassradikaler inte skulle vända medelklassen, flaggan, USA med mera ryggen, utan använda sig av dessa erfarenheter och symboler. Allt annat var ineffektivt poserande:
Therefore, it is useless self-indulgence for an activist to put his past behind him. Instead, he should realize the priceless value of his middle-class experience.
Many of the lower middle class are members of labor unions, churches, bowling clubs, fraternal, service, and nationality organizations. They are organizations and people that must be worked with as one would work with any other part of our population—with respect, understanding, and sympathy.
Kopplat till detta är en förmåga att vara sig själv. Alinsky daltade inte med minoriteter, utan behandlade dem som vuxna människor. Detta ledde bland annat till att en grupp kanadensiska indianer konstaterade följande om honom:
”When Mr. Alinsky told us we were full of shit, that was the first time a white man has really talked to us as equals—you would never say that to us. You would always say ’Well, I can see your point of view but I’m a little confused,’ and stuff like that. In other words you treat us as children.”
Taktik
Humor is essential to a successful tactician, for the most potent weapons known to mankind are satire and ridicule.
– Alinsky
Som ovan antytts för Alinsky tankarna till Herakleitos och Sun Tzu. Samma situation dyker inte upp två gånger, organisatören måste ha en uppsättning grundprinciper som kan appliceras på olika situationer. Alinsky tar här upp ett antal regler:
Power is not only what you have but what the enemy thinks you have.
Never go outside the experience of your people.
Wherever possible go outside of the experience of the enemy.
Make the enemy live up to their own book of rules.
Ridicule is man’s most potent weapon.
A good tactic is one that your people enjoy.
A tactic that drags on too long becomes a drag.
Keep the pressure on.
The threat is usually more terrifying than the thing itself.
The major premise for tactics is the development of operations that will maintain a constant pressure upon the opposition.
If you push a negative hard and deep enough it will break through into its counterside.
The price of a successful attack is a constructive alternative.
Pick the target, freeze it, personalize it, and polarize it.
Att tidens etablissemang var tämligen hjälplöst inför anstormningen av Alinsky och hans likar framstår inte som överraskande. Hans tänkande fokuserar bland annat på spelet mellan aktion och reaktion:
• The real action is in the enemy’s reaction.
• The enemy properly goaded and guided in his reaction will be your major
strength.
Målet är att bygga massrörelser, och Alinsky tar bland annat upp hur man kan hitta ”enkla strider” för en ny och svag rörelse att vinna. Han varnar för enfrågerörelser, och oförmåga att nätverka även med kyrkor och liknande. Dialektiken mellan frågor och organisation, makt och förändring, återkommer ofta:
The organization is born out of the issues and the issues are bom out of the organization. They go together, they are concomitants essential to each other. Organizations are built on issues that are specific, immediate, and realizable.
Change comes from power, and power comes from organization. In order to act, people must get together.
Intressant är Alinskys fokus på att den gode organisatören inte ”hjälper” någon, att rättigheter inte kan ges bort utan måste tas:
To give people help, while denying them a significant part in the action, contributes nothing to the
development of the individual. In the deepest sense it is not giving but taking—taking their dignity.
Han tar också upp hur konflikter bland ”the Haves” kan utnyttjas:
This power cannibalism of the Haves permits only temporary truces, and only when equally confronted by a common enemy. Even then there are regular breaks in the ranks, as individual units attempt to exploit the general threat for their own special benefit. Here is the vulnerable belly of the status quo.
Sammantaget framstår Rules for Radicals alltså som en mycket läsvärd bok. Den erbjuder ett heraklitiskt perspektiv på makt och samhälle, och en samling värdefulla råd och aha-upplevelser. Bitvis överlappar Alinskys populism också den nya högerns fokus på självorganiserande lokalsamhällen, samtidigt som hans nihilistiska inställning till medlen inte är vår. Det är i varje fall en bok som varje politiskt intresserad person bör läsa.
Vi hittar boken som PDF här:
Lämna ett svar