Idag blir det bara en kort observation, som jag inte kan belägga statistiskt. Däremot tror jag att åtminstone någon kan komma att känna igen sig. Det handlar om den plötsliga yttrandefrihet som stötvis, delvis och periodvis, breder ut sig på nätet.
Vem som än lagt in en kommentar eller två på någon artikel rörande politiskt kontroversiella ämnen (läs: invandring, det är förstås högerextremt tjat det här, som vanligt), vet hur det brukar gå med det. Censuren av länkar till motpol är genomgående inom de flesta svenska medier, även de som annars tillåter länkar. Kommentarer som avviker för mycket från rådande konsensus hamnar snabbt på soptippen. De senaste dagarna har man dock visat en överraskande tolerans för rent rabiata kommentarer. På Svenska Dagbladets artikel om Socialbidrag stod till exempel, tills alldeles nyss, att läsa en kommentar av en viss Gunbritt, som talade om att ”stampa ut dessa kackerlackor”, syftande på invandrare. Döm om min förvåning när jag ser att kommentaren stått publicerad i över en timme! Att ingen skulle ha protesterat mot denna, förvisso osmakliga, formulering under hela denna tid föreföll mig lindrigt sagt märkligt.
För att testa min tes postade jag själv följande kommentar:
Det verkar vara en ny taktik från svensk media att släppa igenom fånrasistiska kommentarer om ”kackerlackor” och liknande. Det är märkligt, med tanke på hur hårt modererade kommentarsfunktioner brukar vara i andra fall. Syftet är rätt uppenbart: minska seriösa invandringskritikers legitimitet, genom att försöka koppla ihop dem med obalanserade eller affekterade individers uttryck för frustration (som givetvis omedelbart klassificeras som uttryck för ”strukturell rasism”). Det räcker nu.
Det tyckte tydligen SvDs moderatorer också, för cirka tre minuter senare försvann Gunbritt och ett antal andra mindre nyanserade röster direkt ur debatten. Nu kan det givetvis ha varit en tillfällighet, men det är inte första gången precis detta går att se. Även DN har på sistone haft ett förvånansvärt högt antal inlägg som förefaller vara hämtade från Integration & Invandring-forumet på Flashback, liggande uppe tämligen länge. Det är naturligtvis rätt grundläggande taktik; man släpper igenom blådårar, och kan sedan referera till dem när man talar om den strukturella rasismen och hur the fringe element breder ut sig på nätet. Kampen mot Den Vita Rasismens Väderkvarn kan då fortgå, ostörd av verkligheten och samhällets egentliga problem. Är det inte medvetet är det i varje fall en gynnsam slump.
Det handlar naturligtvis inte om något fringe element, bärande en satanisk ”vit rasism” som överlevt sedan vi förslavade tredje världen på ett sätt som mystiskt överträffade alla andra historiska imperier i ondska och brutalitet. Svensk media och de störda akademiker som formulerar dess diskurs har pissat bort stora delar av ett land det var ett jävla jobb att bygga upp. Att lågutbildade och frustrerade människor då inte kan se den sunkiga anti-treenighet av vänsterextremister, media och en möglig statsmakt full av inkompetenta karriärister, och istället ventilerar sin frustration på ett patetiskt sätt bakom tangentbordet, är inte ett uttryck för en i luften hängande ”växande rasism”. Det är ett uttryck för en frustration sagda treenighet själv bär det fulla ansvaret för, och vare sig censur eller strategiskt selektiv tolerans av smaklösheter kan ändra på det.
Om skribenten: Solguru
