Varför är det inne med zombies? Exempelvis verkar "the Walking Dead" vara mycket populärt. Jag gillar den postapokalyptiska stämingen som skapas i serien. En liten grupp människor kämpar desperat för livet i en mycket fientlig omvärld dominerad av horder av "walking dead" som drivs av en hunger efter levande kött. De få andra människor som dyker upp är oftast allt annat än snälla och hjälpsamma.
Idag är det Black Friday då horder av konsumenter i USA i enighet med sin programmering väller ut i affärerna för att shoppa, shoppa och shoppa. Det är ett av de mer renodlade uttrycken för vilka vi är idag. Jag skriver "vi", för även om vi inte har samma hysteri i Sverige just den här dagen så har vi ändå samma kultur. Den som har flest prylar när han dör vinner är "visionen". Gigantiska köpcentra där feta konsumenter hasar sig fram från vara till vara går hand i hand med de giftiga sopbergen som tornar sig upp kring de moderna städerna. Det är den moderna motsvarigheten till medeltida katedraler och faraonernas pyramider. De lämnade mästerliga byggandsverk efter sig som vi fortfarande kan beundra. Vi lämnar gifter efter oss som gör både oss själva och våra efterkommande sjuka i många generationer framöver. Men utvecklingen går ju framåt, som de som förstår sig på saker brukar säga. Eller är det bara ett mantra som de likt bortdomnade zombier upprepar för att de har hört det upprepas så många gånger förut? En slags loop som har satt sig i hjärnan som triggas igång när en viss fras eller idé dyker upp. Det här hänger ihop med vad man kan kalla neofili, alltså kärlek till allting som är nytt. Konsumtionszombies är fångade av en betingad reflex som driver dem att hela tiden vilja ha något nytt, vare sig de egentligen behöver det eller inte. Enorma resurser har lagts på att genom reklam och annan propganda försätta dem i det tillståndet.
Det här får mig att tänka på provokatören Hanna Widerstedt som har nämnts tidigare på den här bloggen. Hon har också en viss erfarenhet av kamp mot zombies. En del av hennes projekt handlade om överkonsumtion, vilket hon kallar en sjukdom. Men det är i så fall en sjukdom vars orsaker ligger i ett system som behöver en konsumistisk livsstil för att hålla uppe en ständig tillväxt och där vi utsätts för konsumtionspropaganda från dag 1 efter födseln.
Nu är vi dock på väg in i en ny tid. Dokumentären "Systemfel som hotar världen" är mycket kritisk mot 40-talisterna, som bland annat är kända för sin revolt på 60-talet. De har levt långt över sina tillgångar och har förslösat resurserna som skulle ha förts vidare till oss som kommer efter. Men vår framtid kommer inte alls se likadan ut. Under hela sitt liv har de kunnat konsumera mer och mer och deras löner har ständigt blivit bättre och deras hus har blivit alltmer värda. Tills nu. För oss som kommer efter dem blir det antagligen tvärtom. De slafsade i sig en stor del av tårtan och lämnar smulor till oss. Det kulturella arvet efter dem handlar om konsumtion, gärna mångkulturell sådan. Men det kommer inte fungera. Därför måste vi göra upp med deras kultur, vilket vi kan göra genom att anknyta till äldre värderingar. Sparsamhet låter kanske inte så kul, men den som kan behärska sig visar samtidigt att han eller hon inte är en driftsstyrd zombie.
”For reasons yet to be determined, the bodies of the recently deceased are returning to life and attacking the living.
The scope of this… epidemic is now reaching global proportions.
Zombie
Zombie
Zombie
ZOMBIE nation”
Om skribenten: Joakim Fredriksson
